Ledartavla

Det är väl inte så att propellerns vulkning har släppt? Ta en tuschpenna, gör ett märke på muttern och ett annat ute på själva propellern, kör en sväng och kolla att märkena inte flyttat på sig.

Bra inlägg från Kalle-Anka. Jo man lär märka ganska tydligt om propellernavet slirar, speciellt under acceleration så motorns varvtal ökar betydligt snabbare än vad farten ökar. Propellern ser ju oskadad ut men om man får en förtöjningslina, tross, fiskenät eller liknande som viras runt propellern kan navet släppa i vulkningen men själva propellerbladen ser fortfarande oskadade ut till skillnad om man kör på grund eller över en sten som ligger strax under vattenytan. Och ett fiskenät som fastnat i en propeller ser absolut inte ut som det som Foppa håller upp i TV-reklamen för något försäkringsbolag🤣 Svårt att avgöra om det är en aluminiumpropeller eller stålpropeller på bilden, vissa tillverkare har svartlackerade stålpropellerar i sitt sortiment för att inte lock till sig tjuvar. En stålpropeller kostar ju ca 2–3 gånger mer än aluminiumpropellern. Man kan ju testa ganska enkelt om det aluminium eller stål genom att knacka lite försiktigt med ett metallföremål på ett propellerblad. Dov eller ingen. klang= aluminium, mer tydlig klang= stål. Sedan finns det olika typer av nav till utombordarpropellrar, förr var det uteslutnade vilkade nav men idag har det blivit ganska vanligt med lösa utbytbara nav. Jag hade nog kollat upp propellern lite mer noga och kollat navet. Mvh Pär

Nej, HVO är paraffinisk likt fossil diesel medan RME/FAME är estrar (kemiskt annorlunda jämfört med HVO och fossil diesel). Egenskaper för fossil diesel resp. HVO Lagringstid några år för diesel, upp till fem år för HVO. Risk för viss oxidation i diesel (som innehåller syre naturligt), men inte i HVO (som inte innehåller syre). Vattenabsorptionen är låg i diesel, men ännu lägre i HVO. Viss liten risk för bakterietillväxt i diesel, men i stort sett ingen risk i HVO. Kalltålighet kan göras god i diesel (vinterdiesel/arktisk diesel), men kan göras bättre i HVO. Det finns ingen anledning att inte använda HVO som jag ser det, dessutom blir avgaserna i stort sett luktlösa och så funkar HVO i fotogenvärmare och fotogenlyktor.

Tex här https://www.youtube.com/watch?v=wiTF2PLTlUo&t=3s

Hej Har den aldrig kommit över 22 knop? Med 100 hk borde den göra 28–30 knop iaf. Enligt Ryds skall den göra ca 34 knop med 120 hk. Vad har du för varvtal på full gas? Börja med att kontrollera vad du har för propeller, diameter och stigning. Suzuki DF100 har ett rekommenderat varvtalsområde mellan 5250 – 5750 r/min på full gas, man ska ligga så nära max varvtal det går med 1 person ombord. Jag har inga rekommendationstabeller för Suzuki DF100 men kontakta en Suzuki ÅF/verkstad så får du hjälp att hitta rätt propeller. Kontrollera även båtbotten om det finns några skador som lagats med "spackel" eller om botten är beväxt med alger/havstulpaner o.s.v. Spackelreparationer under vattenlinjen innebär ökad risk för vatteninträngning i laminatet och båtens vikt ökar, glasfiberlaminat utan gelcoat/topcoat suger vatten som en svamp... Mvh Pär

Hej alla, Det kan nu konstateras att det är roderstocken som sitter 'fast. Blir att lyfta båten. Återkommer när detta är gjort och vi vet vad som har orsakat problemet. tack för Era tips.

Är du säker på att det verkligen är "feta spackelkakor ovanpå bottenfärg" ? Den borde inte suttit kvar... Sedan är ofta vanligt fordonsspackel inget annat än polyester, dvs samma som du har i skrovet. Biltema har ett par varianter med glasfibertrådar i, som inte är dumma alls att använda för att spackla upp skador som dina eftersom det då blir armering i lagningen också. Om du använder något grovt att slipa med (rasprondell är min favorit) så fäster lagningen bättre än om du slipat slätt och fint ner i glasfibern. Och med ordentlig rengöring med aceton är det sedan inga problem att använda polyesterbaserade produkter för lagningen. Varför tror alla man måste använda epoxi så snart något i polyesterplast behöver lagas ?

Vilken display? Jag menar att det är välkänt att BMSens interna mätare på kvarvarande kapacitet är rätt dålig och det är många som tror att man kan gå på spänningen även på LFP-batterier. Dvs det krävs fortfarande en mät-shunt för att veta. Sen blir jag alltid lite misstänksam när någon påstår att batteriet ”alltid är fullt”. Brukar ofta vara husbilsägare som har fyra dioder på en display som de tror är laddstatus men i själva verket visar spänningen.

Vilka uppslagsböcker ni är, värsta ChatGPT här 👏😎 Stort tack för engagemanget! Riktigt bra den engelska manualen den känns nyare än min. Jämförde den sida för sida och den innehåller klart mer info än min. Lustigt nog gick jag in på den engelska i min stora bok och till min stora förvåning så står det samma info som den länkade där kring glykol!? Skumt att de inte tryckte in det där i den svenska sidan om samma kapitel! Perfa har en dunk Biltemas hemma redan så blir nog att blanda till lite Stockholmsvatten och etylen! Sen nästa vinter köra en tömning och rätt grejer i med batterivatten eller liknande!

Jag har gått hela resan från Stortriss, Express till större och större segelbåtar men min nuvarande är en If-båt (för 19.000:-) som varit precis perfekt för mina behov de senaste sju åren. Visst var det bra med en rejäl dieselinombordare (liksom dusch, instrumentnätverk, vattenburen värme, ankarspel osv) men man behöver inte gå all in för att kolla om segling och båtliv är kul. Är man ny på båtägande tror jag man ska minimera komplexiteten och satsa på enkla lösningar.

Jag lade mitt kapell i ett bad med massor av grönsåpa några dygn. Vaskade runt det i badet ett par gånger per dag. Sedan skrubb med rotborste, noggrann sköljning och ny impregnering. Största problemet för mig var ju lager av måsskit men även mögelfläckar. Ska inte säga att kapell blev 100% som nytt men inte långt ifrån.