Jump to content
Saturday 06 March 2021
Lorelius

Ankringens abc

Recommended Posts

Jag har haft segelbåt sedan 2014, en Albin 82, väger ca 3200 kg. Jag har alltid haft problem med att få ankaret att sitta ordentligt. Ofta får jag lägga om en eller två gånger. Ser ofta inte andra som håller på så. 
Jag har ett 16 kg Deltaankare. 5 meter kätting och 50m ankarolina. 
Jag försöker alltid ha 6 meters längd per 1 meter djup. Jag slänger i ankaret ganska långt ut, lägger till och sedan spänner jag upp ankaret så att jag inte kan rubba det med handkraft. Men titt som tätt slutar det med att jag dragit in hela ankaret. 
Så får jag gå ut och börja om igen. 
Borde jag låta ankaret sjunka ned längre tid i dyn innan jag spänner upp det? Eller nöjer sig folk med ett ankare som inte sitter stenhårt?

Tacksam för tips!

 

Med vänlig hälsning, Emil 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det här är väl en fråga som kan vara både svår och lätt att svara på.

Deltaankare anses ju vara väldigt bra, och enligt mig tyckande är det kanske överdimensionerat för din båt. Kätting närmast ankaret skall ju tynga ned tenen så att flyna plogar ned sig mer effektivt i bottensedimentet.

 

Ja bottensedimentet, jag kör med äkta Bruce numera, och kan ju tycka att den där lösa vällingleran är svår att få fäste i. Fastare lera och som det ofta är i Bohuslän, snäckskalssand är bättre, om det nu inte växer en massa ålgräs som hindrar ankaret att gräva ned sig.

 

Klart att om du fäller ankaret tre fyra meter längre ut än du tänkt från början, går in till bryggan, väntar fem minuter och sedan tar hem på ankarbandet och då hoppas att ankaret plogar fast sig.

 

Ganska teoretiskt kunde man ju tänka sig att du på väg in till bryggan bromsar ankarbandet, gör fast det och låter båten ploga fast ankaret, men det är så mycket annat man skall göra och tänka på under tiden man lägger till så en sådan manöver kan nog bli felaktig och orsaka nya problem, iallafall om det blåser litet.

 

Mina erfarenheter, i Bohuslän...

Jag har ”i modern tid” haft 10 kg brucekopia med vässade flyn i ankarbandet utan kätting, bandankarspel Ancharomatic. Det hände att ankaret förlorade fästet, då i vällinglera, Fjällbacka, innan det blev fasta akterförtöjningar där, och på grov grusbotten, eller om det var sand med mycket älggräs, men annars fungerade det mycket bra trots avsaknad av kätting. Vid behov hissade jag ut ett lod på ungefär fem kilo på ankarbandet för att tynga ned tenen.

 

Så en annan båt sedan -15, ett Lewmasankarspel som jag skrivit en hel del om i andra trådar, funkade inte så bra, men treslagen lina fem meter kätting och äkta Bruce på tio kilo. Det var aldrig problem med ankarfästet, ja möjligen då där det var väldigt lös lera, insidan Keö tror jag det var. 
Tyngden fanns kvar ombord och kunde hissas ut om det var grunt för att få linan närmare botten.


Jag har även testat CQR på sju kilo, funkar bra, men tycker att Bruce är smidigare.

 

Sedan har det utförts en hel det ankarspelshaverier med byten, inget som har med denna diskussionen att göra egentligen, men det slutade förra våren med Lewmars senaste ankarspel HX och kätting hela vägen... Ankarfällning och upptag har väl mer att önska, men själva ankarfästet är det inga som helst problem med om nu samma tiokilos Bruceankare inte håller emot gör kättingen det.

 

Nu tror jag du inte har ankarspel, så det där med många meter kätting är ju inte hälsosamt för ryggen och lederna... Att byta ut ankarbandet mot treslagen lina tror jag inte spelar någon roll, och jag tror inte heller att en blyad lina hjälper dig annat än med ryggskott.

 

Så sammanfattning; jag tror ditt ankare är väldigt bra, om man får tro reklamen och omdömen här på detta forum. Kätting är bra, men jag tror du skall komplettera med en tyngd i ett kastblock och lång Lina som du kan hissa ut på ankarbandet. Linan jag hade till detta hade små tyngder på sig.

 

Och ha is i magen, om det är lös botten, låt ankaret och kättingen ligga till sig några minuter och provdra det sedan försiktigt så det kan ploga ned sig.

 

Alltså det är nog mer bottensedimentets beskaffenhet du slåss mot mer än ankarets konstruktion.
 

😀Sedan läste jag något annat intressant som kan sorteras in under ”nautiskt nonsens”.

Om man kastar ankare, så gör man det i en container för metallåtervinning.
Kanske samma innebörd om man slänger sitt ankare.🥵

Annars fäller man ankaret då man skall förtöja på något sätt.

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev Lorelius:

Vilket fantastiskt svar! Tack!

Ingen orsak, men det finns nog fler åsikter om ankare än vad det finns människor som använder ankare...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Som vanligt är det många åsikter om ankring och tester av ankare.

Vid val av ankare är det viktigt att ta hänsyn till vilka bottnar man har i sitt seglingsområde.

 

Seglar man längs samma kust år efter år lär man sig säkert vilket ankare som funkar.

 

Annika och Björn på Moon (tidigare Lindesfarne) har seglat jorden runt några gånger och de är duktiga på att dela med sig av sina erfarenheter, ganska nyligen publicerade de en "handbok" om ankring.

https://www.sailaround.info/

http://www.sailaround.info/artiklar/2020-Ankring.pdf

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 6/20/2020 at 12:56 PM, Lorelius said:

Borde jag låta ankaret sjunka ned längre tid i dyn innan jag spänner upp det?

Ja.

 

Har själv ett 16 kg Delta till en båt i ungefär samma storlek, dock som bogankare.

Jag har i princip aldrig draggat med detta ankare, förutom de gånger jag varit otålig och försökt "sätta det" för tidigt.

Spänn upp linan måttligt, vänta tio minuter, spänn upp igen, vänta....det kommer att sitta!

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det sista sättet har jag aldrig testat. Skall prova det i sommar.

 

Personligen så släpper jag ankaret - gott avstånd från land, har ankarolina, ingen kätting, så längre än när jag hade blyad lina.

 

Åker in och tightar till det när båten nästan är framme, så drar båten fast ankaret.

 

Förtöjer båten mot land.

 

Evt tightar till ankaret en gång till om det behövs, har inte väntat något nämnvärt.

 

Väldigt sällan som ankaret släpper eller draggar. I helgen som var då draggade det, men då låg vi i gästhamn med vinden in i aktern 7-9 m/sek så vågorna slog hårt i aktern.

 

Kan tilläggas att jag om det är stökigt, vind från sidan eller om vinden skall snurra så ankrar jag ofta med dubbla ankare - då har vi alltid suttit som berget och framförallt så har jag sovit gott med vetskapen att vi är väl förankrade.

 

Edited by RikardE

Share this post


Link to post
Share on other sites

När det gäller olika plogande ankare gäller det att man får ned tenen, eller ”skaftet” mot botten så att flyna kan få fäste i sedimentet. Om man saknar kätting kan det vara svårt, men som jag skrev innan så kan man ha en tyngd i ett block som man kan hissa ut på ankarlinan, då får man en annan bättre vinkel på ankare och lina mot botten. Tyngden/lodet kan ju stitta på ankarlinan närmast ankaret redan då du fäller det, och så har du en tunnare lina i tyngden som du kan hala hem tyngden med innan du tar upp ankaret.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det mesta är ju sagt, men jag är ju man och vill säga allt igen...

 

Ditt ankare är stort nog och det är en bra modell, påstår jag också.

Vi har bl.a. ett 10 kg Delta till vår nästan 5 ton tunga båt och det sitter alltid (nästan)

 

Vi låg på ett jobbigt ställe i midsommarhelgen där det var nästan omöjligt att få fäste med ett 10 kg Delta. Troligen löst sediment och kanske berghäll under. Platsen var fin så vi ville ligga kvar.

 

Ankarvikt har nämnts och det hjälper ofta.

  1. Linan tyngs ner så att draget på ankaret uppåt minskar.
  2. Med en vikt ungefär mitt på linan får man en välbehövlig ryckdämpning i det annars stumma ankarbandet.

Vi har en 10 kg blyplätt som vikt och andra har tidigare föreslagit sådana där "tunga träningskulor" som jag inte minns vad de heter. Fördelen ned blyplätten är att man automatiskt får en ankartyp extra ombord.

 

Man behöver inte något kastblock om man inte vill. Knyt fast vikten runt ankarbandet med en kort lina och fäst en lång lina i vikten så att du kan släppa ut den så långt du vill. 

 

Lycka till med ankringen!

Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 minuter sedan skrev Mackey:

 

Man behöver inte något kastblock om man inte vill. Knyt fast vikten runt ankarbandet med en kort lina och fäst en lång lina i vikten så att du kan släppa ut den så långt du vill. 

 

Lycka till med ankringen!

Mackey

Jag brukar sällan säga emot @Mackey men hävdar att ”jo det bör man ha” alltså något slags block eller annat som löper lätt efter ankarlinan. När jag hade ankarband hade jag först en stor karbinhake, men den gled inte tillräckligt bra, sedan så jag hade en treslagen lina ett slags öppningsbart block, jag tror det kallas för ”kastblock” som tyngden/lodet hängde i, den löpte ut jättelätt på ankarlinan. Nu har jag kortlänkad kätting, och gissa om den sjunker och drar ned tenen i sedimentet? Synd bara att kätting väsnas så förbaskat in utläggning eller hemtagning.

Share this post


Link to post
Share on other sites
18 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Jag brukar sällan säga emot @Mackey men hävdar att ”jo det bör man ha” alltså något slags block eller annat som löper lätt efter ankarlinan.

NÄ nu jävl... 😉

 

Jo, jag håller med om bör, men för oss funkar det med lina.

Biltemas ankarband (som vi har) är rät glatt så det kanske är det glada bandet som hjälper till.

Share this post


Link to post
Share on other sites
17 minuter sedan skrev Mackey:

NÄ nu jävl... 😉

 

Jo, jag håller med om bör, men för oss funkar det med lina.

Biltemas ankarband (som vi har) är rät glatt så det kanske är det glada bandet som hjälper till.

Vad var det Albert Einstein sade? Att Alling är relativt (eller om det var nån annan som sade det?) iallafall klart att om det är väldigt djupt och ankarlinan/ bandet försvinner ned i djupet i en väldigt brant vinkel, då är det väl inga problem att få ut en tyngd på linan. Men det är ju kanske inte just då man behöver tyngden.

Jag sparade några sådana där nylonhjul från ett ombyggt stävbeslag, tänkte jag skulle bygga en ny grej till ankartyngden, och som även kunde användas att ta upp läbbiga välbevuxna fasta akterförtöjningar med, men det stannade vid en tanke, kanske hade det varit en citroënlösning.

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag brukade också ha det problemet, tills jag började "bromsa" med ankartampen 2 - 3 gånger på vägen in. Tror att ankaret plogar fast lite enklare med båtens fart. dessutom får man ju indikering på att det sitter innan man är framme.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
10 minuter sedan skrev Mani-32_Hilda:

Jag brukade också ha det problemet, tills jag började "bromsa" med ankartampen 2 - 3 gånger på vägen in. Tror att ankaret plogar fast lite enklare med båtens fart. dessutom får man ju indikering på att det sitter innan man är framme.

Ja man ser seglare och personer i mindre motorbåtar som gör så när de är på väg in mot bryggan, det ser väldigt rutinerat ut. Sedan om man håller i linan, håller man ju den instinktivt borta från propellern.

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 timmar sedan skrev Mani-32_Hilda:

Jag brukade också ha det problemet, tills jag började "bromsa" med ankartampen 2 - 3 gånger på vägen in. Tror att ankaret plogar fast lite enklare med båtens fart. dessutom får man ju indikering på att det sitter innan man är framme.

 

Håller med om detta. Du har fått massor med tips så det finns ju en hel del att testa. Jag har liknande båt och samma ankare och kommer inte ihåg den dag vi draggade. Det har naturligtvis hänt men det är ovanligt (hmmm... det är farligt att komma med sådana uttalanden...)

Oavsett om du villa ha fler tips eller inte så följer mina här 🤗

 

 - Släpp inte ankaret okontrollerat utan håll emot i ankarlinan till dess ankaret ligger på botten så undviker du att kättingen hamnar under ankaret samtidigt som du drar tenen åt rätt håll.

 

 - Jag hade testat med att lägga ankaret längre ut eftersom du uppenbarligen draggar. Jag lägger nog typ 4x djupet och minst tre båtlängder dvs 30 meter så det finns möjlighet för ankaret att hitta hållbotten. Du har ju lång lina så varför snåla.

 

 - Och som sägs ovan, bromsa 2 - 3 gånger på vägen in så att ankaret hittar ett bra ställe att börja gräva på.

 

 - Och en stund senare (10 min) när det har fått lite tid att gräva så kollar jag ankaret genom att dra i ankartampen flera gånger med ökande kraft så att jag vet att det sitter. Det hjälper även ankaret att gräva ner sig ytterligare om det skulle behövas.

 

Mitt problem är att ankaret ofta har grävt ner sig för mycket så man får slita som ett djur för att få upp det. Ankarspel kanske är nästa pryl att skaffa?!

 

  Mina 2c

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om ankaret sitter hårt vid upptagning, så brukar jag inte "slita hårt" utan bara backa förbi ankaret, med ankarlinan spänd så att det bryts upp från botten. Det sparar min rygg :)

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
2020-06-29 vid 11:10 skrev Mani-32_Hilda:

Om ankaret sitter hårt vid upptagning, så brukar jag inte "slita hårt" utan bara backa förbi ankaret, med ankarlinan spänd så att det bryts upp från botten. Det sparar min rygg :)

 

Man kan även ta hem på kättingen/linan tills man har ankaret rakt ner, avvakta och låta ev småvågor och rörelser i båten göra jobbet.

 

När ankaret skall upp underlättar det om man inte har bråttom.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Alltså, tusen tack för alla tips!

är inte detta forum otroligt? Att så många delar med sig av sina erfarenheter. Tack!

 

Igår la jag till i Västervik efter segling i en vecka från Stockholm. Jag har praktiserat tipsen jag har fått. 
 

Jag fäller ankaret mer kontrollerat, så långt ut jag vågar. (Svårt att bedöma avstånd bara). 
Jag bromsar med ankaret 2-3 gånger och ser till så att det har fäste. När jag lagt till spänner jag upp ankarlinan, sedan väntar jag ca 10 minuter. Sedan provdrar  jag i ankaret. Efter det släpper jag ut en blyplätt på ankarlinan, som får löpa i en karbinhake. Blyplätten är fäst med en tamp så att jag kan reglera avståndet. 

Med dessa tips har det faktiskt fungerat perfekt under veckan och ofta har behövt dra loss ankaret med motorkraft. 
 

Soliga seglarhäslningar från Emil

  • Like 5

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy