Jump to content
Wednesday 21 August 2019
Sign in to follow this  
Peter_K

Kissa inte i havet!

Recommended Posts

11 minuter sedan, Crabmeat säger:

 

JO, men hur är det med kontroller egentligen? Går det inte att bara släppa ut skiten ändå?

 

Om du menar skiten i bemärkelse kiss och bajs så finns det krav i Finland på att skrovgenomföringen ska vara möjlig att plombera.

 

Vi har pratat om detta med ett par finnar och som jag förstår det kontrolleras det då och då att ventilen är plomberad.

 

Som jag förstår det är det också krav på besiktning av fritidsbåtar, men inte heller det är jag helt 100 på hur det funkar.

 

Exakt hur det är med detta (både toa och besiktning) får jag nog be någon av våra finska deltagare att besvara.

 

Mackey

 

PS

Det är väl inte så konstig om vi i Sverige inte lyckats minska våra utsläpp särskilt mycket. Det är säkert samma tjafs på forum för bönder som här på MG.

Jag gissar att vi var och en diskuterat toafrågan under betydligt längre tid än det tar att installera en toatömning på båten. Troligen har vi också förbrukat massor med energi på frågan så att den energin omräknat i pengar för de flesta kostat mer än  att åtgärda sin toainstallation.

Edited by Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites
45 minuter sedan, Mackey säger:

Om du menar skiten i bemärkelse kiss och bajs så finns det krav i Finland på att skrovgenomföringen ska vara möjlig att plombera.

 

Vi har pratat om detta med ett par finnar och som jag förstår det kontrolleras det då och då att ventilen är plomberad.

 

Som jag förstår det är det också krav på besiktning av fritidsbåtar, men inte heller det är jag helt 100 på hur det funkar.

 

Exakt hur det är med detta (både toa och besiktning) får jag nog be någon av våra finska deltagare att besvara.

 

Mackey

 

PS

Det är väl inte så konstig om vi i Sverige inte lyckats minska våra utsläpp särskilt mycket. Det är säkert samma tjafs på forum för bönder som här på MG.

Jag gissar att vi var och en diskuterat toafrågan under betydligt längre tid än det tar att installera en toatömning på båten. Troligen har vi också förbrukat massor med energi på frågan så att den energin omräknat i pengar för de flesta kostat mer än  att åtgärda sin toainstallation.

Jo, men vi har ju minskat med 21 procent. Många bra bönder och andra som gjort gott. Men den minskningen var ju meningslös då någon annan ökade norröver. Men visst, fokusera du på toafrågan om du brinner för den. Men den är 0,07 promille av totalen. Försök förstå vad det innebär. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan, Mackey säger:

Om du menar skiten i bemärkelse kiss och bajs så finns det krav i Finland på att skrovgenomföringen ska vara möjlig att plombera.

 

Vi har pratat om detta med ett par finnar och som jag förstår det kontrolleras det då och då att ventilen är plomberad.

 

Som jag förstår det är det också krav på besiktning av fritidsbåtar, men inte heller det är jag helt 100 på hur det funkar.

 

Exakt hur det är med detta (både toa och besiktning) får jag nog be någon av våra finska deltagare att besvara.

 

Mackey

 

Här är länkar till kortfattade och klara texter i ämnena urin&exkrement samt besiktning.

 

https://www.trafi.fi/sv/batliv/miljo/septiktankar

 

https://www.trafi.fi/sv/batliv/sakerhet/besiktning

 

Vi har alltså inte krav på besiktning. Men det finns (små) fördelar i t.ex. försäkringspremier o.dyl. Toalettsituationen kan kontrolleras av myndigheterna - typ t.ex. sjöbevakningen.

 

Jag hade inte egen båt (eller följde eventuella debatter) 2005 när regeln kom. Måhända Faderullan minns huruvida det var några missnöjesyttringar?

 

En annan liten text jag nyss snubblade över...

 

http://www.havet.nu/dokument/HU20102batagare.pdf

Edited by RBack

Share this post


Link to post
Share on other sites
34 minuter sedan, Crabmeat säger:

Jo, men vi har ju minskat med 21 procent. Många bra bönder och andra som gjort gott. Men den minskningen var ju meningslös då någon annan ökade norröver. Men visst, fokusera du på toafrågan om du brinner för den. Men den är 0,07 promille av totalen. Försök förstå vad det innebär. 

 

Jag förstår inte hur du kan tycka att det var meningslöst att vi inte ökade tillförseln av näringsämnen i Östersjön med 21 % vilket hade varit fallet om man inte lyckats minska utsläppen på något annat ställe samtidigt som det ökade på något annat ställe.

 

Sedan håller jag med dig om att det är lite märkligt att det blivit så.

 

Jag vill inte påstå att jag brinner för toafrågan, men om Sverige nu ingått ett avtal med de andra östersjöländerna så tycker jag att vi ska hedra det avtalet. Innehållet är säkerligen inte bara taget ur luften.

 

Jag har skrivit det flera gånger, det är den lokala påverkan från fritidsbåtarnas toaavfall man vill komma åt.

 

Eftersom det bara blir rundgång i diskussionerna så slutar jag nu att skriva i tråden till någon kommer på någon ny infallsvinkel värd att lägga tid på.

 

Mackey

Edited by Mackey
Lagt till ett citerat inlägg för tydlighetens skull
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Oj, det gick fort till det kom något nytt...

...kom till och med innan jag hunnit skicka mitt förra inlägg.

 

Det är ju klart intressant att vi svenskar är så motvals jämfört med våra grannar i öst. Svenskar beskrivs ju ofta som miljövänner, regelälskare och som ett folk som följer regler.

 

Nu fanns det ju ingen lag när undersökningen gjordes, skulle vara kul att se en uppföljning.

 

Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan, Mackey säger:

Om du menar skiten i bemärkelse kiss och bajs så finns det krav i Finland på att skrovgenomföringen ska vara möjlig att plombera.

 

Vi har pratat om detta med ett par finnar och som jag förstår det kontrolleras det då och då att ventilen är plomberad.

 

Som jag förstår det är det också krav på besiktning av fritidsbåtar, men inte heller det är jag helt 100 på hur det funkar.

 

Exakt hur det är med detta (både toa och besiktning) får jag nog be någon av våra finska deltagare att besvara.

 

Mackey

 

PS

Det är väl inte så konstig om vi i Sverige inte lyckats minska våra utsläpp särskilt mycket. Det är säkert samma tjafs på forum för bönder som här på MG.

Jag gissar att vi var och en diskuterat toafrågan under betydligt längre tid än det tar att installera en toatömning på båten. Troligen har vi också förbrukat massor med energi på frågan så att den energin omräknat i pengar för de flesta kostat mer än  att åtgärda sin toainstallation.

Varför dra in lantbruket i en toa tråd. Sverige har världens minsta utsläpp och renaste  lantbruk i världen. Finns inget land i Europa som har så hårda krav, däremot finns en massa länder runt östersjön som inte har det.

Share this post


Link to post
Share on other sites
43 minuter sedan, Mackey säger:

Oj, det gick fort till det kom något nytt...

...kom till och med innan jag hunnit skicka mitt förra inlägg.

 

Det är ju klart intressant att vi svenskar är så motvals jämfört med våra grannar i öst. Svenskar beskrivs ju ofta som miljövänner, regelälskare och som ett folk som följer regler.

 

Nu fanns det ju ingen lag när undersökningen gjordes, skulle vara kul att se en uppföljning.

 

Mackey

Finns ett ordspråk sila mygg och svälja kameler.....:)

Share this post


Link to post
Share on other sites
27 minuter sedan, kossor säger:

Varför dra in lantbruket i en toa tråd. Sverige har världens minsta utsläpp och renaste  lantbruk i världen. Finns inget land i Europa som har så hårda krav, däremot finns en massa länder runt östersjön som inte har det.

Om du läser lite mer av tråden så ser du att det handlar om en jämförelse mellan Sverige och Finland. Finland verkar lyckas bätre än vi. Kanske är det orättvist att dra in jordbruke,  men...

 

Ofta hävdas det - med viss rätt - att förbudet mot att tömma toalettavfall i havet inte har någon betydelse när bl.a. jordbruket tillför enorma mängder näringsämnen. Det svenska jordbruket står för ca. 40 % av Sveriges utsläpp av näringsämnen i Östersjön.

 

Det betyder ju inte att svenskt jordbruk inte alls sköter sig, men som största enskilda "leverantör" av kväve och fosfor måste jordbruket göra mera.

 

Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites
10 timmar sedan, Mackey säger:

 

Jag förstår inte hur du kan tycka att det var meningslöst att vi inte ökade tillförseln av näringsämnen i Östersjön med 21 % vilket hade varit fallet om man inte lyckats minska utsläppen på något annat ställe samtidigt som det ökade på något annat ställe.

 

Sedan håller jag med dig om att det är lite märkligt att det blivit så.

 

Jag vill inte påstå att jag brinner för toafrågan, men om Sverige nu ingått ett avtal med de andra östersjöländerna så tycker jag att vi ska hedra det avtalet. Innehållet är säkerligen inte bara taget ur luften.

 

Jag har skrivit det flera gånger, det är den lokala påverkan från fritidsbåtarnas toaavfall man vill komma åt.

 

Eftersom det bara blir rundgång i diskussionerna så slutar jag nu att skriva i tråden till någon kommer på någon ny infallsvinkel värd att lägga tid på.

 

Mackey

För östersjön blir ju minskningen meningslös då, vad jag förmodlar, någon form av industri helt plötsligt går ballistic. Det bör ju vara den normala slutsatsen. För inte har jordbruket ökat upp sin gödsling med 21% i Norrland när samtidigt kvävet har minskat. Som jag ser det är den enda tänkbara anledningen till att det ökat så mycket där uppe, det är att någon form av industri, kanske en enda fabrik har startat upp och lyckats med att höja utsläppen med 21%. Gruvor kanske? Pappersindustri? Någon som är bättre insatt för luska i det. Därför blir det lite av en antiklimax när toavännerna gapar om några hundradels promille.

 

Förmodligen så pratar vi korruption.

Edited by Crabmeat

Share this post


Link to post
Share on other sites
10 timmar sedan, Mackey säger:

Om du läser lite mer av tråden så ser du att det handlar om en jämförelse mellan Sverige och Finland. Finland verkar lyckas bätre än vi. Kanske är det orättvist att dra in jordbruke,  men...

 

Ofta hävdas det - med viss rätt - att förbudet mot att tömma toalettavfall i havet inte har någon betydelse när bl.a. jordbruket tillför enorma mängder näringsämnen. Det svenska jordbruket står för ca. 40 % av Sveriges utsläpp av näringsämnen i Östersjön.

 

Det betyder ju inte att svenskt jordbruk inte alls sköter sig, men som största enskilda "leverantör" av kväve och fosfor måste jordbruket göra mera.

 

Mackey

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ingenovergodning/jordbruketochovergodningen.4.4b00b7db11efe58e66b80001608.html

Åt vi alla konsumenter enbart svenskproducerat och helst ekologiskt så hjälpte vi hela världen. Men eftersom Sverige är bäst i klassen som vanligt så behöver ju ingen annan göra något, tyvärr.

Edited by kossor

Share this post


Link to post
Share on other sites

Något nytt igen, kul. En länk till Jordbruksverket med en del intressant fakta.

Några citat från sidan som Kossor länkade till;

 

Av de mänskligt påverkade utsläppen kommer 42 procent av kvävet och 35 procent av fosforn från jordbruket...

Den största källan när det gäller Sverige är alltså jordbruket.

Övriga redovisade källor är; skog och hyggen, dagvatten, enskilda avlopp, kommunala reningsverk och avlopp, industri samt deposition som delar på resterande ca. 60 %.

 

Totalt nio länder gränsar mot Östersjön, Öresund och Kattegatt.

Under år 2010 stod Sverige för 12 procent av den årliga kvävetillförseln dit (vilket är den näst högsta siffran för de nio länderna)...

Polen släppte ut mest...

Jag har svårt att slå mig för bröstet för att vi i Sverige är näst sämst, närmast efter Polen.

Det verkar ju vara så att vi inte ska äta svenskt om vi vill minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön.

 

Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 minuter sedan, Mackey säger:

Något nytt igen, kul. En länk till Jordbruksverket med en del intressant fakta.

Några citat från sidan som Kossor länkade till;

 

Av de mänskligt påverkade utsläppen kommer 42 procent av kvävet och 35 procent av fosforn från jordbruket...

Den största källan när det gäller Sverige är alltså jordbruket.

Övriga redovisade källor är; skog och hyggen, dagvatten, enskilda avlopp, kommunala reningsverk och avlopp, industri samt deposition som delar på resterande ca. 60 %.

 

Totalt nio länder gränsar mot Östersjön, Öresund och Kattegatt.

Under år 2010 stod Sverige för 12 procent av den årliga kvävetillförseln dit (vilket är den näst högsta siffran för de nio länderna)...

Polen släppte ut mest...

Jag har svårt att slå mig för bröstet för att vi i Sverige är näst sämst, närmast efter Polen.

Det verkar ju vara så att vi inte ska äta svenskt om vi vill minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön.

 

Mackey

 

 Ska vi äta Polskt istället då?

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 minuter sedan, Mackey säger:

Något nytt igen, kul. En länk till Jordbruksverket med en del intressant fakta.

Några citat från sidan som Kossor länkade till;

 

Av de mänskligt påverkade utsläppen kommer 42 procent av kvävet och 35 procent av fosforn från jordbruket...

Den största källan när det gäller Sverige är alltså jordbruket.

Övriga redovisade källor är; skog och hyggen, dagvatten, enskilda avlopp, kommunala reningsverk och avlopp, industri samt deposition som delar på resterande ca. 60 %.

 

Totalt nio länder gränsar mot Östersjön, Öresund och Kattegatt.

Under år 2010 stod Sverige för 12 procent av den årliga kvävetillförseln dit (vilket är den näst högsta siffran för de nio länderna)...

Polen släppte ut mest...

Jag har svårt att slå mig för bröstet för att vi i Sverige är näst sämst, närmast efter Polen.

Det verkar ju vara så att vi inte ska äta svenskt om vi vill minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön.

 

Mackey

Förstod att siffrorna skulle ses ensidigt och inte i sin helhet, se det i helheten, att riva ur lösa siffror och analysera dem på de vis du gör visar tecken på okunskap tyvärr. Sverige har världens renaste jordbruk minst utsläpp / capita, hårdaste kemikalie användning. Men ät du danskt fläsk fyllt med antibiotika eller engelskt vete besprutat med roundup innan tröskning osv så gör du säkert miljön en tjänst. Att pissa i havet är en fis jämfört med obefintliga reningsverk runtom östersjön.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Angående fosforökningen i Bottenhavet, så är läget följande.

 

All skit som renas från Stockholmstrakten åker med transport till LKAB gamla gruvor, där dyngan fyller ut gamla gruvor. Vi har alltså följande läge. Reningsverken renar från näringsämnen, därefter släpper man bara ut det i naturen vilket förmodligen når grundvattnet till slut. Detta kommer sippra ut i många år. Vi pratar om avskrädet från nästan 1000 000 människor.

 

Detta gödsel skulle används till att göda åkrar om man tänkte rätt, inte övergöda fjällvärlden.

 

Läget är känt av Naturvårdsverket och länsstyrelsen men de satsar på att införa toalagar för båtar.

 

 

 

Edited by Crabmeat
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det handlar inte om att maximera effekten, utan att maximera intrycket av att man gör något.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det stämmer faktiskt, nästan.

Rötslam från Stockholm används för att återställa miljön kring Aitikgruvan (ett enormt dagbrott) som ägs av Boliden AB.

Vissa forskare anser att det är bra och andra säger att det är helt fel.

 

Mackey

Edited by Mackey
Lagt till att Aitik ägs av Boliden AB (inte LKAB)

Share this post


Link to post
Share on other sites
8 minuter sedan, Peter_K säger:

Slam till gruvor?!!

Vat har du hört den..?

 

Gräv runt lite och du skall finna. I minst tio år har nästan allt som reningsverken i Stockholm producerat skeppats upp till gruvor i Norrland. Här är lite text ifrån en journalistkandidat som inte är så fokuserad på just miljödelen, utan snarare på att vi inte tar hand om fosforn. Fosfor skall visst bli en bristvara, och journalisten pekar på det väldigt konstiga att bara slänga näringsämnena i gruvor.

 

Krasst kan man säga att nästan allt som 1 miljonmänniskor har pissat och skitit under 10 års tid har skeppats upp till väldigt små ytor. Du kan gissa om det handlar om övergödning. Detta bör vara anledningen till den stora ökningen av fosfor i bottenhavet, inget som jag kan bevisa, men håller det för sannolikt.

 

Artikeln nämner inget var andra reningsverk slänger sin skit. Kanske gör Göteborg och de andra samma sak. Text från journalisten nedan:

 

"Visste du att om du går på toaletten i centrala Stockholm så kommer det du spolar ner till slut att hamna utspritt på ett gruvområde i Norrland? Toalettavfallet från närmare en miljon svenskar har under de senaste tio åren spridits kring gruvor i Norrland. Avloppsslammet har spridits utan inblandning i jorden i tjocka lager för att återställa marken kring gruvorna. Klotet har granskat den omfattande slamspridningen i Aitik gruvan, som forskare och experter tycker låter som ett ”mycket farligt experiment”. Sveriges ledande politiker är upprörda och oroade och för något som varken Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen i Norrbotten ifrågasatt på tio års tid – att större delen av allt avloppsslam från Stockholm sprids kring gruvor i Norrland…

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
46 minuter sedan, Mackey säger:

Det stämmer faktiskt, nästan.

Rötslam från Stockholm används för att återställa miljön kring Aitikgruvan (ett enormt dagbrott) som ägs av Boliden AB.

Vissa forskare anser att det är bra och andra säger att det är helt fel.

 

Mackey

Nästan? Det stämmer helt och fullt. 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Alltså... journalisten försöker få det att låta som om bajs från Stockholm körs upp till Norrland för att fylla gruvorna, vilket såklart inte är sant. Däremot används, som påtalats rötslam som markförbättring på av gruvdrift förstörd mark. 

 

På riktigt rötas slammet och blir bl a fordonsgas. 

 

"Slammet från avloppsreningen går till rötkammare. Där bryts slammet ned med hjälp av bakterier och biogas (också kallad rötgas) bildas. Gasen består till två tredjedelar av metan och en tredjedel koldioxid. Efter rening av biogasen kan den användas som fordonsbränsle.

 

Rötslammet som blir kvar efter rötning innehåller kväve och fosfor och används som jordförbättringsmedel."

http://www.stockholmvattenochavfall.se/vatten-och-avlopp/avloppsvatten/avloppsreningsverk/#!/reningsprocessen

Share this post


Link to post
Share on other sites

Men frågan kvarstår, är det verkligen rötslammet som läggs som fyllnadsmassa i gamla gruvor som gör att kväve- och fosforutsläppen i bottenviken ökat så dramatiskt?

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 timmar sedan, Mackey säger:

Det stämmer faktiskt, nästan.

Rötslam från Stockholm används för att återställa miljön kring Aitikgruvan (ett enormt dagbrott) som ägs av Boliden AB.

Vissa forskare anser att det är bra och andra säger att det är helt fel.

 

Mackey

 

Handlar *nästan* om vem som äger gruvan?

Share this post


Link to post
Share on other sites
10 minuter sedan, ArneRadar säger:

Men frågan kvarstår, är det verkligen rötslammet som läggs som fyllnadsmassa i gamla gruvor som gör att kväve- och fosforutsläppen i bottenviken ökat så dramatiskt?

Det vet vi inte som sagt. Men klart är att fosfor hamnar uppe vid gruvorna. Det är belagt. Det måste vara brutala mängder dessutom. Det motsvarar ju att 1 miljon människor kissat och bajsat där i tio år. Varje dag. Skall man börja någonstans så är ju det där.

 

Det finns ju även möjligheter till att människor har varit extra kreativa. Människor vill ju gärna tjäna pengar.

Share this post


Link to post
Share on other sites
20 minuter sedan, ArneRadar säger:

 

Handlar *nästan* om vem som äger gruvan?

Ägaren är Boliden och inte LKAB och gruvorna fylls inte ut. Man lägger på ca. 3 dm rötslam för att få något att växa i dessa gigantiska sår i jordskorpan.

Det är inte heller dynga  man lägger på utan rötslam som bönderna tidigare vägrar ta emot eftersom det bl.a. innehöll tungmetaller.

 

Idag är situationen annorlunda och rötslammet är godkänt att föra ut på åkrarna. Vet dock inte hur mycket som idag läggs på åker och hur mycket som går till annat.

 

Mackey

Edited by Mackey
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
11 minuter sedan, Mackey säger:

Ägaren är Boliden och inte LKAB och gruvorna fylls inte ut. Man lägger på ca. 3 dm rötslam för att få något att växa i dessa gigantiska sår i jordskorpan.

Det är inte heller dynga  man lägger på utan rötslam som bönderna tidigare vägrar ta emot eftersom det bl.a. innehöll tungmetaller.

 

Idag är situationen annorlunda och rötslammet är godkänt att föra ut på åkrarna. Vet dock inte hur mycket som idag läggs på åker och hur mycket som går till annat.

 

Mackey

 

Det är väl semantik att säga att rötslammet inte är dynga. Har man någonsin varit i närheten av ett reningsverk så vet man att rötslam nendlåtande kallas för....

Fint att vi nu vet vem som äger skiten.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jo, det som talar för att vi är rätt ute, är att kvävet inte ökar. Just rötslam verkar ha en hög halt fosfor men låg halt kväve. Förmodligen är anledningen till att man skickar slammet till gruvorna, att det innehåller visst kadmium och andra gifter. Lantbrukare vill väl förmodligen hellre ha konstgödsel.

 

Men inget hindrar att skogsbruket tar emot rötslammet. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
18 minuter sedan, Crabmeat säger:

Det vet vi inte som sagt. Men klart är att fosfor hamnar uppe vid gruvorna. Det är belagt. Det måste vara brutala mängder dessutom. Det motsvarar ju att 1 miljon människor kissat och bajsat där i tio år. Varje dag. Skall man börja någonstans så är ju det där.

 

Det finns ju även möjligheter till att människor har varit extra kreativa. Människor vill ju gärna tjäna pengar.

Jag är inte särskilt konspiratoriskt lagd, så jag är fortsatt väldigt undrande till sambandet mellan rötslam *aka* dynga i nedlagda gruvor och utsläpp i bottenviken.

Share this post


Link to post
Share on other sites
20 minuter sedan, Mackey säger:

Ägaren är Boliden och inte LKAB och gruvorna fylls inte ut. Man lägger på ca. 3 dm rötslam för att få något att växa i dessa gigantiska sår i jordskorpan.

Det är inte heller dynga  man lägger på utan rötslam som bönderna tidigare vägrar ta emot eftersom det bl.a. innehöll tungmetaller.

 

Idag är situationen annorlunda och rötslammet är godkänt att föra ut på åkrarna. Vet dock inte hur mycket som idag läggs på åker och hur mycket som går till annat.

 

Mackey

 

22 minuter sedan, Mackey säger:

Ägaren är Boliden och inte LKAB och gruvorna fylls inte ut. Man lägger på ca. 3 dm rötslam för att få något att växa i dessa gigantiska sår i jordskorpan.

Det är inte heller dynga  man lägger på utan rötslam som bönderna tidigare vägrar ta emot eftersom det bl.a. innehöll tungmetaller.

 

Idag är situationen annorlunda och rötslammet är godkänt att föra ut på åkrarna. Vet dock inte hur mycket som idag läggs på åker och hur mycket som går till annat.

 

Mackey

Jag börjar förstå varför du är så inne på toaregeln. Men kanske du skall börja fokusera på det som är viktigt istället. I detta fallet är det inte om dynga är rötslam eller inte utan att österjön inte mår bra. 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 minuter sedan, ArneRadar säger:

Jag är inte särskilt konspiratoriskt lagd, så jag är fortsatt väldigt undrande till sambandet mellan rötslam *aka* dynga i nedlagda gruvor och utsläpp i bottenviken.

 

Det enda sambandet är att Stockholmarna skickar upp sin dynga till Norrland. Denna dynga innehåller fosfor. Av någon anledning har fosfor i Bottenviken ökat. Det är belagt och ingen konspirationsteori. En 20 procentig ökning är ganska mycket, det krävs alltså ganska mycket fosfor. Typ kanske som 1 miljon skulle kissa varje dag i vattnet. Och som av en slump har ju då Stockholmarna skickat upp sin dynga. I detta läget kanske man skall börja utreda vad sjutton som händer. 


Eller så kan man somna om och snickra lite på toan.

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan, Mackey säger:

Ägaren är Boliden och inte LKAB och gruvorna fylls inte ut. Man lägger på ca. 3 dm rötslam för att få något att växa i dessa gigantiska sår i jordskorpan.

Det är inte heller dynga  man lägger på utan rötslam som bönderna tidigare vägrar ta emot eftersom det bl.a. innehöll tungmetaller.

 

Idag är situationen annorlunda och rötslammet är godkänt att föra ut på åkrarna. Vet dock inte hur mycket som idag läggs på åker och hur mycket som går till annat.

 

Mackey

Inget slam får läggas på åkermark där det ska skördas föda till människor. Absolut inget, de ställen slam läggs på åkermark är där det odlas energiskog.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  








×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy