hemmasnickrat skiljerelä

[Fred_Fyr 0]

Funderar på att göra ett hemmasninckrat sklijerelä till båten genom att helt enkelt ta en 230v kontaktor och dra ihop alla 3(eller 4) polerna på batteriladdarsidan och sen fördela till alla batteribankerna på batterisidan. Sen ansluter jag kontaktorn till landströmmen, så ifall landströmmen försvinner så blir det ingen strömrusning mellan batterierna.

Jag ska använda det mest när jag är ute med båten, så man har ju ett vakande öga på systemet hela tiden. Tidigare så flyttade jag runt laddaren manuellt så man får väl kalla detta för semiautomatiskt för jag får nog avbryta laddningen när batterierna börjar bli fulla

Tacksam för lite konstruktiv kritik

Fredrik

[Maximarcus 8]

Du har ju rätt i att strömrusningen försvinner när kontaktorn bryter, men när du laddar så är ju batteribankerna ihopkopplade med risk för strömrusning. I praktiken verkar ju inte detta vara ett jätteproblem, men det är klart att det bästa är att ladda varje batteri separat. Förmodligen laddas väl batterierna på ett liknande sätt som det du beskriver när motorn går?

Jag är väldigt attraherad av lösningen med en enda, stor batteribank där förbrukarna går över ett underspänningsskydd. Då har man alltid ström nog att starta motorn, och det blir oerhört enkelt att sköta laddningen. Dessutom blir inte något batteri djupurladdat, vilket de ju inte mår så bra av.

[PCP-Roger 14]

Du försöker lösa ett problem som inte finns, du får ingen strömrusning mellan batterierna när du laddar alla samtidigt och sedan avbryter laddningen.

Placera ett 12 v skiljerelä mellan förbrukning och start batteri, anslut reläets dragspole på samma anslutning som laddlampan och relät kommer att koppla ihop bankerna när generatorn laddar och separera dem när den inte laddar, altså ingen risk för urdraget startbatteri.

Om du letar efter en lösning på att ladda båda bankerna med en landströmsladdare, så tror jag inte det heller behövs då start batteriet i stort sett aldrig blir urladdat- såvida du inte har problem med att starta motorn och på det viset skulle dra ur det- men då är ju problemet motorn och inte laddningen.

Själv har jag visserigen en separat laddare till startbatteriet på landströmmen men den är inte inkopplad av den anledningen att elverket som jag använder för nödladdning inte klarar av bägge laddarna samtidigt, men laddaren fanns redan så jag tycker inte det finns någon anledning att ta bort den( kan ju köra med båda om jag ligger på landström).

 

Roger

[forgus31 139]

Strömrusning är ett begrepp som låter som stora strömmar som snabbt överför en stor del av ett välladdat batteri till ett annat. Ännu värre kan man då förstå det blir då man har flera batterier som kopplas samman.

 

Nu är det som alla vet som hjälpt till med startström till en bil med urladdat batteri att det lätt går att ansluta den sista kabeländen till bilens jord. Visst gnistrar det men inte är det nän strömrusning.

 

Den stora strömrusningen kommer när startmotorn drar igång. Då gäller det strömmar som är flera hundra A och kablarna blir varma och det kan gnistra till vid anslutningarna.

 

I en båt där man kopplar ihop batteribanken med startbatteriet med separeringsrelä kan det bli stora strömmar i det reläet när startbatteriet tappat stinget.

 

Det mesta av energin kommer då från batteribanken och reläet behöver tåla flera hundra A istället för i normala fall det räcker med 50 A.

 

Ska man separera batterier med relä så ta till så det räcker för startströmmen.

 

Alltså två batterier som kopplas ihop ger på sin höjd ström motsvarande en glödlampa just vid inkopplingen men avtar snabbt. Det går inte att ladda ett 12V urladdat batteri med ett annat 12V batteri. Det blir bara en liten svag överföring av ström men ingen märkbar laddning har skett.

[forgus31 139]

Jo jag glömde din fråga i rusningen.

 

Det låter som en bra lösning som jag ser det. Så länge du har landström så laddar det båda batterierna och sedan är allt som vanligt.

 

 

[Fred_Fyr 0]

Härligt med era ideer och tankar, tack för det!!

Anledningen till att jag vill göra detta är:

A: jag har tre batteribanker, en för start en för förbrukning och en för mitt gamla kylskåp som aldrig kan få nog med ström

B: jag e snål, jag tycker att 800kr är väldigt mycket pengar för ett skiljerelä( som annars varit perfekt), jag e elektriker till yrket och dom grejorna som behövs för min hemmasnickrade variant har jag liggande hemma

Det hade ju varit fint om man kunde gjort något liknande på 12v sidan så man slapp diodbryggan, men jag har bara 24v kontaktorer....

[Zwen 280]

Om de kontaktorer du har är för växelström så kan de få lite svårt att bryta likström. Om det nu skulle bli aktuellt. Det blir en helt annan ljusbåge när man bryter likström.

/Zwen

[Gunnar_ 5]

Det problem du tar upp finns inte i verkligheten, strömrusning mellan batterier (i normalskick) är en myt.

Försvinner landströmmen ofta och hur länge i så fall ?

A: kylskåp är väl i högsta grad förbrukning, varför ha ett eget batteri till det ?
Bättre i så fall med en fetare förbrukningsbank som då orkar driva alla förbrukare (inklusive kylskåpet) mycket längre tid och inte blir lika urladdad som ett enskilt batteri (för hög urladningsnivå före återladdning är det som knäcker batterier).

B: hur låter 89:- för ett 12 V 70A skiljerelä, fortfarande för dyrt ?
http://www.kjell.com/content/templates/shop_main_details.aspx?item=36113

Sätt sen dit in en billig nätadapter typ http://www.kjell.com/?item=36113 som driver reläspolen parallelt med generatorns laddlampa (eventuellt isolerad med en diod) när du har landström så har du löst alla dina problem:

1. när landström finns (landströmsladdaren igång) är batteribankerna ihopkopplade.
2. när generatornn laddar är batteribankerna ihopkopplade.
3. i annat fall är batterierna separerade.

Lite om skiljerelä och koppling: http://www.maringuiden.se/forum/;thread=212546

Senast ändrad av Gunnar_ | 06 september 2008 | 21:05

[Nybyggarn 0]

Forgus, jag tror du har fel när du skriver:

I en båt där man kopplar ihop batteribanken med startbatteriet med separeringsrelä kan det bli stora strömmar i det reläet när startbatteriet tappat stinget.

Det mesta av energin kommer då från batteribanken och reläet behöver tåla flera hundra A istället för i normala fall det räcker med 50 A.

Ska man separera batterier med relä så ta till så det räcker för startströmmen.

 

Om man kopplar skiljereläet till D på generatorn (som man ska) slår det inte till förren motorn är igång. Strömmen till D4 kommer från batteri via startnyckel och laddningslampa, där c:a 10volt går åt. Dom kvarvarande 2 volt räcker för att magnetisera fältlindningar men inte för att reläet ska slår till.

När motorn startar och generatorn snurrar alstrar den c:a 14volt och håller fältlindningen igång själv genom att mata 12 volt till D . Detta gör att laddningslampan slocknar. (12 volt på båda sidor) Och först då slår skiljereäet till och kopplar ihop startbatteri med förbrukningsbanken.

Därför vill jag påsta att en 70 ampéres relä duger bra till en vanlig generator.

Mvh,

Phil

 

[PCP-Roger 14]

Du hann precis skriva det som jag tänkte skriva Nybyggarn- instämmer helt med ditt inlägg.

 

 

Roger

[IngemarE 3 287]

Och jag var också precis på väg att skriva samma sak !  Det går inga startströmmar genom skiljereläet, för i det skedet är det ju inte dragit.

Har f.ö. just ett 70A-relä modell standard (Farnell, en hundralapp knappt - alltså lite kraftigare än ett s.k. extraljusrelä) kopplat på laddlamputgången. Batteribanken är på 110 330Ah (start förbrukare) med en landströmsladdare bara kopplad på förbrukarsidan.

Det har fungerat ypperligt i sex säsonger. Och OM startbatteriet skulle vara kass - det vet man ju inte förrän den dagen motorn inte startar på stubben - kan jag enkelt bara lägga en startkabel mellan förbrukarplus och motorbatteriets dito för att få liv i det. Precis som på en bil. Fast det har inte hänt än.

Håller i övrigt med om att trådskaparen försöker lösa ett problem som knappast finns.

Senast ändrad av IngemarE | 06 september 2008 | 22:28

[forgus31 139]

OK, batteribanken är inte med i startögonblicket nej!

 

Jag drar mig osynligt tillbaka.

 

[Gäst]

Nja

ett skiljerelä kopplat på D (laddlampa/magnetesering) kommer att dra så fort tändningen slår till 12V från laddlampan. Späningsfallet över lampan är i normalfallet inte stort nog för att förhindra reläet från att dra vilket kommer koppla ihop batteribankarna.

Men vad gör det? Jo i praktiken gör det ingen ting!

Tändningen är bara till när motorn skall till att startas eller när den går. När motorn startas så är reläkontakterna i reläet slutna och batterispänningen hålls uppe m.h.a förbrukningsbanken vilket inbär att ingen gnistbildning sker även om strörusning skulle förekomma om utsätter reläet för värsta fallet med ett urladdat startbatteri och en fulladdad förbrukningsbank.

att reläet t.ex. är märkt 70A innebär inte att reläet brinner upp vid överström utan att reläet är konstruerat för att bryta max 70A. Reläet klarar av att bryta större strömmar, men då finns risken för svetsning av kontakterna p.g.a. uppkomst av ljusbåge. Dock så har vi konstaterat att i det här fallet så bryts aldrig kontakterna och då är det enbart spänningsfallet över kontakten som är vesäntligt att ta hänsyn till. Dessutom har vi en tidsfaktor här. Normalt körs en startmotor i max 15s vid start av en kall Dieselmotor. Normal kontaktresistans är mindre än 0,01 ohm. För att lätt räkna sätter vi resistansen till 0,01 ohm.

Spänningsfallet över kontakten vid full startström blir:

0,01 x 250A = 2,5V D.v.s vi får 12- 2,5V = 9,5V vid startbatteriet.

Det här kommer att ge en effektutveckling i kontakten. Den kommer att bli varm och den effekt som utvecklas kommer att bli 2,5V * 250A = 625W

625W i 15s = 625 * 15 = 9375 Ws = 9375J

Kontaktmaterialet utförs av koppar som har en specifik värmekapacitet på 385J/kg och grad C

Vi antar att kontaktmaterialet i reläet består av ca 60g koppar.

Temperaturökningen kommer i kontaktmaterialet då bli:

9375J /(0,06kg *385J/kg och grad) = 405 grader C.

Kopparens smältpunkt är 1083 grader vilket alltså innebär att reläet inte kommer att svetsa (det blir inte varmt nog) Dock så har det överbelastats och måste vila (svalna) innan ett förnyat startförsök kan genomföras annars kommer reläet att svetsa/brinna av.

En motor i bra skick startar normalt efter max 2-3 sekunders körning på startmotorn vilket då ger ganska goda marginaler på både relä och kablar. Härvid kommer reläet bara att öka 1/5 av temperaturen jämfört med min uträkning d.v.s 81 grader.

Som ni säkert förstår av mina uträkningar så blir saker och ting varma när man överbelastar, men viss mån av överbelastning är ändå möjlig. Ett relä som är konstruerat för den ström det handlar om här har större kontaktytor samt ett större avstånd och kraftigare fjädrar för att snabbare bryta reläet än ett avsett för 70A som i exemplet. Eftersom fjädrarna blir kraftigare i det större reläet så kommer även dragspolen vara större vilket kräver mer ström. Den strömmen kan i vår aplikation vara så stor att ett hjälprelä kan krävas för att lyckas med installationen, annars kan problem med glödande laddningslampa uppstå (undermagnetisering av generatorn).

I Exemplet har vi även förutsatt att startbatteriet inte var kapabelt att leverera någon ström alls vilket i verkligheten är föga sannorlikt. Även ett urladdat batteri kommer att leverera ström, dock inte tillräckligt mycket för att själv orka dra runt startmotorn.

12 och 250A ger 3000W vilket är ca 4hk. Det är altså en mycket stor startmotor i exemplet. En normal bilstartmotor är på ca 1kW eller 1,3hk. Startmotorer av den typen jag använde i exeplet kan man hitta på en större diesel (cyl volym ca 7-12l). Ännu större motorer har alltid 24V startmotor för att få ner startströmmen)

Vad det gäller motorer så har elmotorn en startström på upp till 8 gånger märkeffekten så även en blistartmotor på 1kW kan dra 8kW från batteriet vid startögonblicket. Startströmmen kommer att minska med ökande varvtal hos startmotorn och är normalt ca 2,5 ggr märkströmmen efter 0,25s. Därav måste batteriet klara av att leverera hög startström initialt i mitt exempel ovan 670A för bilstartmotorn och 2000A för den kraftigare angiven i räkneexeplet ovan.

Mvh Magnus

 

[IngemarE 3 287]

ett skiljerelä kopplat på D (laddlampa/magnetesering) kommer att dra så fort tändningen slår till 12V från laddlampan. Späningsfallet över lampan är i normalfallet inte stort nog för att förhindra reläet från att dra vilket kommer koppla ihop batteribankarna.

Nej !  Du har uppenbarligen aldrig kopplat in detta och har praktisk erfarenhet. Att reläet drar har ju ingenting med lampan att göra och reläet drar inte p.g.a. strömmen genom den.  Lampan lyser ju för att dess sida mot D i praktiken är jordad via lindningen i generatorn. Skillnaden i resistans handlar om tiopotenser, annars skulle laddlampan aldrig lysa ordentligt. Eller hur ?  Parallellt över lindningen - där reläspolen också hamnar - finns inte mer än någon volt max innan generatorn laddar. Det som släcker lampan och drar reläet är ju att generatorn höjer upp D  till 12V och matar reläet (samt får lampan att slockna) när den laddar.

Men vad gör det? Jo i praktiken gör det ingen ting! Tändningen är bara till när motorn skall till att startas eller när den går. När motorn startas så är reläkontakterna i reläet slutna och batterispänningen hålls uppe m.h.a förbrukningsbanken vilket inbär att ingen gnistbildning sker även om strörusning skulle förekomma om utsätter reläet för värsta fallet med ett urladdat startbatteri och en fulladdad förbrukningsbank.

Jo, det gör jättemycket i praktiken. I alla fall på min båt (3,5 l volym). Min startmotor drar uppåt 350A (dvs mycket mer än Du tror), och även om startbatteriet är aldrig i så prima skick gör dess inre resistans att det säckar lite vid start. Skulle förbrukarbanken då vara inkopplad via det stackars reläet så bränner det ihop och släpper aldrig mer....

Teori må vara bra, men uträkningar där man missar ett antal parametrar blir snabbt helt värdelösa. Mekaniken i ett relä må vara koppar, men själva kontaktytorna är t ex pläterade med annat material. Dessutom är det stötströmmen i tillslaget innan hela kontaktytan hunnit göra kontakt som är det primärt farliga för reläets överlevnad. Inte någon uppvärmning under startsekvensen. Likaså är antaganden om startmotoreffekter kontra cylindervolym inte förankrat i verkligheten.

I slutet så antyder Du dock att starteffekter o.s.v. kan vara mångdubbelt högre (rätt !) vilket dock också innebär att tidigare antagande och uträkningar i Ditt inlägg inte gäller. Därmed blir påståendet att det i praktiken inte gör någonting bara nonsens. Folk blir inte hjälpta av sådant här, bara vilseledda och förvirrade.

Tur att min båt inte kan läsa, för då skulle den börja grubbla över varför dess reläkoppling under sina sex år aldrig fungerat som Du skriver att den skall göra

Det är bra att du vill hjälpa till, men brist på praktisk erfarenhet och kunskap kan tyvärr inte alltid ersättas med teori. 

Senast ändrad av IngemarE | 11 september 2008 | 08:25

[forgus31 139]

Det var ett pedagogiskt och tydligt inlägg.

 

Bra med forum där de som önskar lära sig mer kan kasta in en och annan dum fråga och få lite mer klarhet i sina funderingar.

 

Detta med batteriladdning är en fråga många vill ha belyst då batterikapaciteten sällan är tillräcklig. Att få laddningen maximerad gäller både segelbåtar och de flesta motorbåtar. Att ha en laddspänning på under 14V som många har känns tråkigt då kan tappa halva energin till batteribanken. Batterierna blir aldrig toppladdade annat än vid bryggström.

 

En fundering:

 

När generatorn ska bygga upp fältströmmen efter en start ligger en reläspole och drar ner och sabbar detta. Fältet får väl bara spänning från en ynkans glödlampa (laddindikatorn). Har någon sett exempel där generatorn aldrig startar. Ska man ha relä på relä? Ett litet med väldigt låg belastning som matar skiljereläet?

 

En del monterar ett bamserelä för att klara starthjälp och då kopplar man det väl direkt till tändningslåset. Är det någon nackdel med det annat än priset?

 

Måste väl vara guld värt att ha alla batterierna med vid start av en stor sur motor.

[IngemarE 3 287]

När generatorn ska bygga upp fältströmmen efter en start ligger en reläspole och drar ner och sabbar detta. Fältet får väl bara spänning från en ynkans glödlampa (laddindikatorn). Har någon sett exempel där generatorn aldrig startar. Ska man ha relä på relä? Ett litet med väldigt låg belastning som matar skiljereläet?

Det är helt riktigt att lampströmmen vid inkoppling av relä till D inte längre kommer lindningen tillgodo fullt ut. Men i praktiken - alltså normala reläer - har jag aldrig upplevt ett problem med detta. Möjligen att man någon gång kan behöva putta till lite extra över tomgångsvarv för att få laddlampan att slockna första gången efter start. Ett annat alternativ (om problemet ändå mot förmodan skulle uppstå) är att byta laddlampan till en kraftigare. Tror det brukar sitta 1,2W där eller nå't (inte SÅ ynkans ), kan ersättas med en 2W. men som sagt - jag har aldrig upplevt problem på de båtar jag monterat lösningen i (därmed inte sagt att det finns sådana där det skulle kunna uppstå).

En del monterar ett bamserelä för att klara starthjälp och då kopplar man det väl direkt till tändningslåset. Är det någon nackdel med det annat än priset?

Nej, egentligen inte. ELFA har t ex en modell som klarar 500A i 10-30s. Men den kostar också knappt 700:- https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/webroot/Z_DATA/4efcc360-7835-11dc-a67c-0019bbdf5d02.pdf

[Gunnar_ 5]

En del monterar ett bamserelä för att klara starthjälp och då kopplar man det väl direkt till tändningslåset. Är det någon nackdel med det annat än priset?

Man åtgärdar väl i så fall symptomet i stället för problemet ?

Starthjälp från förbrukningsbanken ska väl aldrig behövas (kan man inte starta sin motor med startbatteriet så kanske man ska överväga att skaffa ett startbatteri som klarar uppgiften i stället).

Skulle det någon enstaka gång behövas ändå, är väl en enkel startkabel manuellt inkopplad mellan batteribankernas pluspoler ett bättre alternativ än att köpa dyrt relä med permanent installation för att lösa ett problem som egentligen aldrig ska hända ?

Har någon sett exempel där generatorn aldrig startar ?.

Inte i båten men på min traktor som jag har satt in en växelströmsgenerator på (ersatt likströms-dynamon) händer det ibland att laddlampan lyser oavsett varvtal.

Nu beror ju det på att laddlampan är aldeles för klen watt/ström-mässigt egentligen (billigast tänkbara Biltema indikatorlampa) så när det händer så får man helt enkelt dra ur lampan ur hållaren och kortsluta den = fullt spett till D , så hoppar laddningen igång.

 

Senast ändrad av Gunnar_ | 12 september 2008 | 20:05

[IngemarE 3 287]

Gunnar,

Varför inte sätta en (dold) lampa parallellt med indikatorlampan på traktorn. Bara en idé .

F.ö. håller jag nog med - med bamserelälösningen märker man ju inte när startbatteriet börjar bli ledsamt.

Och en annan sak också: Varför har man dubbla batterisystem ?  Jo, för att kunna starta motorn även om förbrukarbanken skulle vara tom. Med ett bamserelä, som redan när tändningen slås på kopplar in det enda startbatteriet till en i princip tom förbrukarbank, får den ett tufft jobb att både starta motorn samtidigt som det lastas ner av de tomma förbrukarbatterierna. Tänkte inte på det när jag svarade innan....

 

[forgus31 139]

Ja har alltid varit skeptisk till laddlampan. Om laddlampan inte lyser varnande kan man ju förledas tro att allt är frid ur laddningshänseende.

 

Jo pyttsan.

 

Det betyder bara att generatorn har fått upp fältspänningen. Om den laddar batteriet mer än förbrukningen är en annan femma. Man kanske laddar in några A men laddar ur ett tiotal.

 

En riktig ampermeter vore bättre än den falska lampan. Då skulle man kunna kosta på några kronor på en ordentlig  fältspänning via ett relä som inte kräver en rusning av varvtalet på motorn. Nån gång då man smygt igång med tomgångsvarv ur en hamn och fortsatt på detta vis ett tag har man inte fått nån ström alls till de törstiga batterierna.

 

Är detta elektronikens tidsålder? Eller är det våran båt som är från anno datsumal? Det är den visserligen men ingående delar är moderna.

 

[IngemarE 3 287]

Ja har alltid varit skeptisk till laddlampan. Om laddlampan inte lyser varnande kan man ju förledas tro att allt är frid ur laddningshänseende.

.... Det betyder bara att generatorn har fått upp fältspänningen. Om den laddar batteriet mer än förbrukningen är en annan femma. Man kanske laddar in några A men laddar ur ett tiotal.

Visst är det så att man aldrig till 100% kan lita på instrument och lampor. Vanligast är väl att lampan gått sönder och är släckt och att man då inte har någon laddning alls. Näst vanligast att batterierna är dåliga och inte tar laddning. Men det är ju inte generatorns fel...

En riktig ampermeter vore bättre än den falska lampan. Då skulle man kunna kosta på några kronor på en ordentlig  fältspänning via ett relä som inte kräver en rusning av varvtalet på motorn.

Men nu var ju det där med att varva upp motorn inget speciellt förekommande problem ?

Elektronik kan krångla, och inget är egentligen enklare (och billigare !) än en lampa som fixar både magnetiseringsström och laddindikering. Att kalla den falsk är inte rättvist, däremot är den givetvis inte heltäckande. Håller med om att en amperemeter säger väldigt mycket mer, men en till ändamålet användbar kostar också över 100 ggr mer än lampan.

Jag har själv i min båt batteriövervakning av båda bankerna; dubbla amperemätare som visar upp till 500A med 0,1A upplösning, lågvolts- och kapacitetsvarning o.s.v, så lösningar finns för alla upp till oss tekniktokar. Men de enkla lösningarna har sitt berättigande de också. Framförallt är det mycket funktion för lite peng. Även om det inte är ALL funktion

 

[Gäst]

Visst kan det bli som du beskriver, men bara för att det fungerar så i din båt behöver det inte betyda att det fungerar så hos samtliga andra.

 

Så här är det nämligen med reläer. Beroende på vilken typ av relä man har drar man olika ström genom reläets spole beroende på vilket magnetfält som krävs för att aktivera reläet.

Normalt för ett relä är några milliampere. Det finns de som är olika och det finns reläer som drar några 100mA och de som drar 1A. Allt beror på storleken.

För att ta ett känt relä, nämligen skyllermarksrelät som är godkänt för en last på 75A över kontakterna så drar spolen där några mA ca 40mA.

Naturligtvis jordar generatorns fältlindning laddningslampan och den lyser därigenom. Om du då parallellt med generatorn ansluter spolen på ett relä vad händer då? Jo reläets lindning är parallellkopplad med generatorns fältlindning.

Tyvärr är det så att generatorns fältlindning inte är en ideal induktans utan den skapar även ett motstånd (den har resistans) Resistansen i fältlindningen uppgår till några hundratal ohm, typiskt 100 ohm kan vi säga.

resistansen över reläet är 12/0,04 = 300ohm

Då är det ju så att du förutsätter att reläet blir kortslutet p.g.a den lägre resistansen. Så är inte fallet!

Enligt Kirschoffs lagar: Summan av alla strömmar i en förbindningspunkt är 0.

samt; Summan av alla spänningar i en krets är 0.

Med dessa två lagar kan vi härleda att det kommer att går en ström genom reläspolen. Om den strömmen är stor nog för att orkan dra reläet kan vi räkna fram.

Först måste vi ta fram en ekvivalent krets för att ersätta vår generator och vår spole med för att kunna räkna fram verklig ström.

den ser ut på följande sätt: 1/300 1/100 = 1/R --> R=75 Ohm

Förutsätter vi att vi har en laddlampa på 1,2W kommer den att när den är varm att få strömen genom lampan vid 12V att bli 1,2 / 12 = 0,1A vilket ger oss en resistans i lampan på 12/0,1 = 120ohm

Totalt sett i kretsen har vi 120 75 = 195 ohm

Detta ger oss en totalström på 12V / 195 ohm = 61mA

Den strömmen delar sedan upp sig över både generatorns fältlindning och reläets lindning.

Strömmen genom reläet som ärvid är den intressanta är 100/300 (1/3) av 61mA vilket är ca 20mA.

Vad jag just bevisat är att det går ström genom reläet när laddlampan lyser.

När drar då reläet?

Tyvärr är det så att generellt för metaller är att resistansen ökar med ökande temperatur.

Hur fungerar då en glödlampa?  Jo det är just en metalltråd, vanligen av metallen Wolfram som placerats i en glaskupa innehållande inertgas  (icke oxiderande) gas.  Eftersom glödtråden är av metall kommer den även ha samma omgivningstemperatur som glödlampan innan man vrider till startnyckeln. När man vrider om nyckeln så kommer glödtrådens temperatur att öka p.g.a den utveklade effekten som beror av strömrusningen genom glödtråden.

Resistansen hos metaller ökar med temperaturen. Detta säger oss att lampan leder bra mycket mer ström innan den är tänd. Det innebär att även den här strömmen fördelar sig som 1/3:e del  över reäets spole och ser till att den drar. Där kommer vi nämligen med lätthet upp till de 40mA som krävs för att spolen ska dra, och den kvarvarande strömmen igenom spolen när lampan är tänd är normalt tillräcklig för att hålla reläet draget.

Många t.ex. extraljusreäer av större modell 80/100A så kräver spolen hos reläet mer ström och kan då bete sig på annat sätt med som jag skrev tidigare problem med glödande laddlampa. Detta kan även ge problem med upptagande av laddning hos generatorn.

 

Ps. Jag jobbar med detta Dagligen så jag borde veta vad jag pratar om.

Mvh Magnus

 

[Gunnar_ 5]

Tyvärr är det så att generatorns fältlindning inte är en ideal induktans utan den skapar även ett motstånd (den har resistans) Resistansen i fältlindningen uppgår till några hundratal ohm, typiskt 100 ohm kan vi säga.

Om vi nu i stället för 100 ohm sätter in ett värde från verkligheten, 3,1 ohm vad händer då med din ekvation ?

3,1 ohm är idag uppmätt resistans på fältlindningen på min Iskra AAK 3574.

Mäter jag med den inbyggda kolhållaren/regulatorn ansluten drar den via D över 2A redan vid 9 Volt, mätt med mitt Oltronix precisionslabb-aggregat.

..det är därför skiljereläet inte kan dra när generatorn inte snurrar...

Senast ändrad av Gunnar_ | 14 september 2008 | 21:07

[Boat_Kungen 0]

Hej Fredrik!

Mekonomen har ett 100A relä för ca170Kr, som ja själv använder i min båt.

Har 2 start batterier & 3 förbrukare, har även bytt ut generatorn från 51A orginal till 100A samt monterat en landströms laddare!

Hjertmans har Informations blad ifrån skylermarks för alla olika inkopplingar.

Hoppas det hjälper dig på nåt sätt.

Mvh Pålle

[IngemarE 3 287]

Förutsätter vi att vi har en laddlampa på 1,2W kommer den att när den är varm att få strömen genom lampan vid 12V att bli 1,2 / 12 = 0,1A vilket ger oss en resistans i lampan på 12/0,1 = 120ohm. Totalt sett i kretsen har vi 120 75 = 195 ohm. Detta ger oss en totalström på 12V / 195 ohm = 61mA

Du har möjligen inte reflekterat över att lampstackaren bara får drygt halva spänningen och kommer lysa halvkass i Din ekvation ?  Tur att laddlampan inte kan räkna, för av någon anledning lyser den riktigt bra i verkligheten....

Ps. Jag jobbar med detta Dagligen så jag borde veta vad jag pratar om.

Med tanke på vad Du skrivit så blir jag fundersam. Riktigt fundersam. Det är ingen bra reklam för Din firma....

Mr Grisslehamnsdiesel. Du gör självmål med dina långa romaner av teori. Precis som Du redan sett i annat svar så är redan indatat i ekvationerna - antaganden och siffervärden -  inte med verkligheten överensstämmande. Och hur någon på en firma som håller på med båtel & diesel (om det nu stämmer som Du uppger) kan ha så lite praktisk kunskap - nej, jag blir som sagt fundersam.

Man blir inte duktig på båtar och båt-el så länge man bara sitter kvar vid skrivbordet .

 

 

Senast ändrad av IngemarE | 14 september 2008 | 23:01

[orven 0]

Vad invecklade ni är. Lättast och enklast är ett par manuella omkopplare. Begriper inte varför man ska montera på en sån massa klabb som bara får brända kontaktytor och mer skarvar som kan ärgar.

 

[Gunnar_ 5]

För att ta ett känt relä, nämligen skyllermarksrelät som är godkänt för en last på 75A över kontakterna så drar spolen där några mA ca 40mA.

Data på Bosch 75A skiljerel, part # 0 332 002 15(0/6):
Coil Specifications
Nominal Operating Current: 290 mA
Equivalent Coil Resistance: 46 ± 5 ohm
Pull-in Voltage: <= 8.0 V
Drop-out Voltage: 1.5 - 4.0 V

..nu kan man räkna..

[Decoy 0]

Jag har utombordare(Mercury 135 -88). Vilken kabel motsvarar D på denna? Frågan är alltså hur jag skall koppla relät för att det skall slå till när statorlindningen börjar ge laddning....?

P.S
Om man vill vara tvärsäker på att relät inte slår till i fel ögonblick m.a.o innan man drar på starten så kan man ju alltid installera en kontakt på instrumenteringen som man manuellt aktiverar relät med n är motorn startat. Så har jag gjort då jag inte visste svaret på frågan ovan.

[winga750 0]

Det är två anslutningar till laddningslampan, den ena får plus från tändlåset och den andra är i normala fall kopplad till D . Du kan ju testa att koppla reläet mellan minus och  laddlampans D anslutning. Slår reläet till när motorn går och laddlampan slocknat är det OK. Om du kopplar till fel anslutning så slår relät till när du vrider nyckeln, och det är inte alls bra. 

Att ha en manuell frånskiljare går naturligtvis bra, men det finns ju någonting som heter glömska. Ett relä som bara är tillslaget när generatorn laddar är nog det bästa alternativet.

/Karl-Magnus.

[wetallt 3]

Hej

Enklast att se hur generatorn laddar är att koppla in en voltmätare 12 volt under gång = dåligt 14 volt = bra