Bavaria tappar kölen.

[Kjove 1]

Ja det var bra frågor, även om vi kanske frångår tråden lite igen. När det gäller att konstatera hur en båt är sammanbyggd så kan man i dom flesta fall själv säkna ut det, men det är ändå så att man börjar ju att slipa upp dom synliga sprickorna, och sen ser man eftersom hur det ligger till. Mn kan även knacka sig fram med ett metallföremål och konstatera på ljudet att det uppstått mellanrum i laminatet. Och naturligtvis bygger man inte in detta mellanrum med vilje utan det beror på dålig passform mellan skrov och innermodul eller delamineringar. Detta är ju rätt stora pusselbitar man hanterar och det kan vara svårt att beräkna innan och det får väl bli som det blir. Bättre hade varit om man haft mellanrummen mellan balkarna öppna och slipat balksidorna för att sedan laminera mot botten och upp mot balksidorna. Då hade dessa ytor blivit helt stumma.
Och dammet då man slipar försöker man ju så gått det går att samla upp med spånsug men mycket damm blir det. Många sömnlösa nätter med klåda blir det. Och mycket skit får man i sig också. Mycket intressant att du ställer frågan.  

[Seawolf 370]

Det första man skall veta när det gäller att reparera laminat är att det är fibermattetypen som avgör en korrekt lagning, inte plasttypen som används. Hela den karakterisitiska materialegenskapen som elasticitetsmodul och hållfasthet osv beror enbart av fibermattetyp/antal lager osv.

Plasttypen är viktig för vidhäftningen, och där äe endast det bästa gott nog.

Polyester är i princip det sämsta alternativet även om det kan duga mot polyester, för det limmar för dåligt och är för sprött i skarven.

 

Den andra saken man skall förstå är att eftersom det skadade laminatet ofta har hög fiberhalt särskilt numera med vaccuuminjicering, så räcker det inte att uppnå den synbarliga laminattjockleken, man måste öka lite eller ännu hellre utföra vissa förstärkningsbalkar fast på rätt ställen, bara för att uppnå samma styrka som det var före skadan. Att limningen inte är lika bra som nytt laminat stärker bara vikten av detta.

 

En bra reparation skall innebära att en skada skall slipas minst 10 ggr laminattjockleken på måttligt utsatta ställen, typ bordläggning som en annan båts för gått in i. (normalt måttliga påkänningar där) medan kölområdet skall slipas uppemot 20 ggr laminattjockleken, och helst från båda sidor innan återplastning göres. Allt sliparbete skall fotograferas med synliga tumstockar eller liknande så man efteråt kan se hur mycket som slipats. Efter återplastning är det för sent. Ingen kan se skillnad på mycket eller lite slipat. Förrän nästa grundstötning, då det hela rämnar lätt som en plätt i 4 knop. Men då har garantin gått ut. Och försäkringsbolaget vägrar då att ta skadan, för skadan berodde ju på att det var dåligt reparerat! 

 

Bilar är ju krocktestade och godkända med sina egenskaper, och bilprovningen skulle aldrig godkänna en reparation som kan påvisas uppnå lägre styrka än original. Vi båtägare skall heller inte acceptera detta.

 

Den tredje viktiga saken för en båtägare att veta är att han skall läsa sina försäkringsvillkor noga, och välja bort bolag som har klausuler om skadereglering som innebär att försäkringsbolaget tillskriver sig rätten att välja var och hur reparationen skall utföras.  Det är de bolagen som kan diktera om en riktig reparation med ovanstående fakta beaktade skall utföras eller ej.

 

Välj bolag som ersätter reparationer av uppkomna skador. Om du själv inte klarar att argumentera enligt ovan, köp denna tjänst av någon kompetent besiktningsman.

 

Sen finns det ett eller annat reparationsvarv som aldrig borde ägna sig åt segelbåtsreparationer alls, men som livnär sig på sådana försäkringsbolag som kan diktera valet av varv enligt ovan. Men de flesta reparationsvarv kan nog om de får....  www.batteknik.se

 

Senast ändrad av Seawolf | 01 februari 2008 | 00:29

[Kjove 1]

 

Detta ämne borde nog ha en egen tråd egentligen, men jag vill påpeka ändå att du har rätt i mångt och mycket. Som att vissa varv inte borde ens ta i segelbåtar, eller ens plastskador överhuvudtaget. Detta innebär stora problem för seriösa reparatörer som vill lämna rätt utförda reparationer efter sig då enda sättet att hålla kostnaderna nere på reparationerna är att slipa så lite som möjligt. Detta är vad försäkringsbolagen i första hand väljer. Dessa varv kan vara en ren plåga som plastreparatör att arbeta på då man inte blir uppskattad av sin arbetsgivare.

Men vad det gäller val av polyester vill jag nog påstå att det är stor skillnad på styrka mellan olika typer av polyester, t.ex Orto, iso eller 20plast. Och att gå steget vidare till vinylester är en stor förrändring på styrkan då det gäller byggnation, och skall i dom fall även lagas med det samma just för vidhäftningens skull.

Men Sea wolf starta du en ny tråd i ämnet så får vi se om det kommer mera synpunkter. Är trött på att bli ombedd att fuska och att bli jämförd tidsmässigt med fuskare. Funderar efter alla dessa år på att börja sälja körv istället.

 

Senast ändrad av Kjove | 16 februari 2008 | 00:53

[Peter_K 4 082]

Är det här en 34:a eller?

Någon som vet?

http://www.skota.se/insp/files/38a92a672f0a7db764bb17a5825e36da-288.html

[Consensus 5]

Makalöst. Det är vad man får när man enbart följer Lloyds normer.

[nirilli 0]

Inte ens jag trodde att Bavariorna var så dåliga. Hur gör man för att fuska med gjutjärn så att detta kan hända. En gammal gjutare jag talade med var lika förvånad som jag antingen går materialet sönder direkt eller alldrig. Jakten på billiga priser har nåt en ny nivå.

[Dirken 0]

På mässan frågade jag Bavaria om kölproblemen. Fick till svar att det inte är gjort för grundstötning i sex knop. Han talade även om att denna debatt startats av avundsjuka konkurenter som ej kan bygga lika billigt och bra samt att samtliga båtar med lika konstruktion ej håller bättre.

[GustavB 9]

En båt som inte är gjord för att kunna gå på grund... nej, jag kan inte förstå detta. Går man inte på motor så fort det blir kryss så kommer man någon gång att gå på grund. Sen har jag förståelse för att alla inte är lika oförsiktiga som jag, med i snitt en grundstötning i 4-6 knop varannan säsong. Ökad försiktighet med större och dyrare båt är ju självklart, men ändå, man måste kunna gå på grund!
 
Jag var också på båtmässan och kollade in den polska Delphi. När jag frågade om kölinfästningarna blev han så stolt och lyfte upp durkarna för att visa de sjukt kraftiga balkarna, de väl tilltagna skruvarna och 12 cm laminat, till skillnad från vissa tillverkares 2,5 cm. Han sa att den här båten skall man kunna gå på grund med i 6 knop utan några skador.
Jag var nöjd... 

[Carlf 1]

HEj

 

Går det inte att titta på hur många Bavriaägare som har gått på grund i ca 6 knop, samt vilka av dem som har tappat kölen, eller fått omfattade skador på dito. Jag skulle tro att det inte är så många, visserligen har jag läst den detaljerade rapporten om Match -40 :orna som hade problem med infästningar pga Kölbultar/brickor, men man ska nog akta sig för att dra alla över en kam. Sen att jag aldrig skulle köpa en är en helt annan sak.

 

 

Mvh

 

Carl

[GustavB 9]

Det är en bra fråga, men det jag reagerade på är just att de inte ens verkar tycka att det är konstigt att båten inte är konstruerad för att klara av att gå på grund.

[fjollberg 1]

Öhh..., jag kanske är naiv, men jag tillhör nog de som inte drar igång snurran förrän jag måste, och jag har inte haft bottenkänning annat än när jag nosar mig in till klipporna för att lägga till. (Och ja, även med större båtar än den jag äger själv). Jag är uppfostrad med att man inte går på grund, punkt slut, och har hittills inte haft några problem med det.
 
Tittar man på plotterbilden som länkats till sniffar han precis på 3-meterskurvan med bara några få meter tillgodo innan ön sticker upp ur sjön, och det är inte ovanligt att en GPS har en missvisning på ett tiotal meter eller så, även sedan bruset togs bort. Själv tycker jag att omdömet brast en smula här.
 
Drar man sedan fyra ton eller så rätt in i en klippa i fem knop och bara får en liten spricka i bakkant på kölen har jag svårt att se att man kan vara helt missnöjd. Däremot är det trist att konstruktionen är sådan att den inte gick att reparera utan att hela rasket måste bytas ut. 

[bellaragazza 0]

Hej

Trodde det bara var motorbåtspatrasket som gick på grund och inte de gudabenådade seglarna...menar ni att detta har hänt??

[fjollberg 1]

Nu är jag inte en hållfasthetsexpert, men det är i alla fall inte riktigt så enkelt så att man får en sund konstruktion som pallar smällar bara genom att plasta på mer. Är det stumt vid själva kölinfästningen fortplantas krafterna vidare och laminat är lite vanskliga då det kan uppstå allvarliga skador och försvagningar utan att det syns. Men det är klart att det går att fördela ut krafterna så mycket så att båten klarar sig och krafterna går ut i det omgivande vattnet. Men då ska hela båten klara det, inte bara kölinfästningen. Lämnade de riktiga garantier, eller var det bara snack? I mitt blad om Delphia 28:an står det om produktionsfel materialfel och fel i laminatet som orsakas av vatten, jag antar att det betyder böldpest.
 
Personligen skulle jag nog passa mig för att köpa även en sådan båt i andra hand om jag anade att den hade smällt på upprepade gånger. Tänker man damma på grund med jämna mellanrum tror jag att man ska utrusta båten med en sådan där krockkudde på kölen som finns nuförtiden om man har fenköl, välja en konstruktion med fällköl som studsar upp, eller något riktigt långkölat som inte smäller i lika hårt, så att krafterna dämpas innan de går upp i skrovet. Inte minst för att det skyddar de som är ombord bättre, tvärstopp i sex knop kan man göra sig ordentligt illa på.

[GustavB 9]

Det var naturligtvis bara snack och inga riktiga garantier, och jag menar inte alls att tala mig varm för delphia eftersom jag aldrig testat denna båt.
Det jag gillade var ändå att när han talade om konstruktionen så var det tydligt att man hade tänkt på att båten faktiskt kunde gå på grund. Om de sen har gjort ett bra jobb när de har tänkt på det eller inte går förstås inte att veta, men det känns ändå som att det borde vara en fördel jämfört med att från början anta att båten inte skall tåla en grundstötning och bygga därefter...
 
Jag har nog inte gått på så många gånger när jag tänker efter. Det var mest under barndomen när jag tänker efter. Personligt ansvarig är jag bara för två hårda grundstötningar de senaste sex åren. Det ena i fyra knop och det andra i drygt fem, båda på kryss.
Det handlar nog mycket om uppfostran, som någon sa här ovan. Jag är uppfostrad med att man skall undvika att gå på grund, ungefär som att man skall undvika att vricka foten när man springer i skogen. Men jag har aldrig varit rädd för det, eftersom jag vet att båten klarar det. Det jag oroar mig för är istället mina medpassagerares psyke, eftersom det kan upplevas som ganska hemskt....
 
Hade jag haft en dyrare båt skulle man såklart vara försiktigare och undvika svårnavigerade vatten, ha en dyr och fin plotter etc.... men frågan är ändå om man skulle klara av att inte ha en enda grundkänning på 30 år... 

[forgus31 139]

Vi är två kompisar som seglat sen 1968. Ingen av oss är speciellt oförsiktiga utan mer som folk är mest. Båda är tekniker, intresserade av navigation, har gamla förarbevis.
 
Vi har gått på grund ett antal gånger. Vi hade Maxi 77  tillsammans som vi smackade på 5-6 gånger men den höll.
 
Sen köpte min polare en Lady Helmsman. Den har gått på 3 gånger till stora kostnader som försäkringen tagit. Ett antal ggr där den klarat sig utan reparation. Själv köpte vi en egen Maxi 77 som vi gick på grund med c:a 5 ggr varav en gång med mindre reparation som vi fixade själv (ej kölinfästningen).
 
Den båt vi har nu har vi gått på med några gånger också. Att man kan lära sig att inte gå på grund är som att man kan lära sig att aldrig krocka med bilen.
 
Jag kommer inte att köpa nåt som går sönder av en bottenkänning i 6 knop.  

[fjollberg 1]

Jag säger inte att en olycka inte kan ske och att det inte kommer att hända mig, men nog tusan kan man påverka sannolikheten ganska mycket. Resonemanget är för mig som att om man är jättebra på att köra bil och kör mycket får man räkna med att köra av vägen då och då.  Jag personligen skriver inte under på det, men det är väl en fråga om hur man är. 

[nirilli 0]

Att gå på grund är inget kul och inget man gö om man slipper. Men det kan hända den bäste. Om det händer när det h'änder så skall båten klara detta på ett sätt så att man efter smällen kan ta sig i land i närmsta hamn. Om det sedan blir skador så att båten behöver på varv det må va så. Men tappa hela eller delar av kölen det får inte hända. Ju mer denna debaten pågår ju mer jag lär mig ju räddare blir jag för Bavariorna. En bavaria ägare i vår hamn har bjudit ut mig i sin båt i sommar för att vissa hur fin den är. Fan vet om jag vågar.

[thrh 0]

Det skulle vara kul att se nirilli på en Bavaria. 

Om du, mot förmodan,  vågar åka med - glöm inte att ta en bild så vi får se den

[Strega 1]

åka Bavaria

[nirilli 0]

Ja visst åka Bavaria precis som att åka buss. Om det blir av så lovar jag bilder. Jag tror att jag kvalat till en fritur med generalagenten dom kan nog använda den i sin reklam. Till och med Nirilli har gåt över till Bavaria. Fan vet om det inte hade kommit i tidningen och på TV.

 

Senast ändrad av nirilli | 16 mars 2008 | 08:48

[fjollberg 1]

Angående tidigare tal om Delphia såg jag det här på deras hemsida. Inte 120mm laminat såvitt jag förstår. 
 
'Bottendelen vid kölinfästningen består av ett enkellaminat på ca 30 mm (Delphia 37). Sen tillkommer en innerliner och däremellan fyllnadspackel. Det blir totalt ca 55 mm för de 9 st grova M30 bultarna att klämma ihop mellan köl och de kraftiga U-balkarna.'
 
http://www.delphiayachts.se/delphia/kvalitet.htm 
 
Fyllnadsspackel som bärande material? Jag har ingen Bavaria och har nog inte tänkt köpa någon av helt andra skäl, men jag tycker att det bedrivs en kampanj mot dem som jag har svårt att tycka bara är välförtjänad. Det är lätt att få en känsla av att det finns intressenter bakom som blåser upp det hela.