Gå till innehåll
söndag 05 juli 2026

hasse_A

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    161
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    1

Allt postat av hasse_A

  1. Det kan inte vara några problem alls. Vi har ett 12 V system med 320 Ah batteribank (AGM) och en 55 A generator. Den generatorn laddar vår bank utan problem. Vi har alltså en faktor 3 större bank jämförelsevis och det funkar fint. Vi laddar med 50 A när batterierna inte är fulladdade. Vi har visserligen en Balmar extern regulator som är väldigt duktig tillsammans med AGM-batterier.
  2. Jag har en Peakpower MPPT-regulator Tracer 1210 med 3 st. 50W paneler kopplade i serie. Panelerna ger ju då max ca 65 V. Jag tycker att jag får ut väldigt dåligt med effekt ur mina solpaneler med den regulatorn. Tidigare var det endast en 50W panel kopplad till den och även då tyckte jag att den gav dåligt med hänsyn tagen till den inkopplade solpaneleffekten. Jag har inte någon gång varit nöjd sedan vi lämnade Sverige för ett år sedan. Fråga 1) I manualen står det att denna regulator kan hantera 100V inspänninng. Det står inte uttryckligen att man kan koppla solpaneler i serie men icke heller att man inte kan det. 100V är ju mer än 65V och därmed antar jag att regulatorna kan hantera seriekopplade paneler och göra jobbet att omvandla den högre spänningen till motsvarande högre ström vid bästa spänning på solpanelerna. Är detta korrekt uppfattat ? Fråga 2) Med en batterispänning på 12.7 V är jag av uppfattningen att regulatorn borde göra vad den kan för att ladda batterierna. Med solpanelerna kopplade till regulatorn laddas just nu batterierna med ca 0.3 A. Ansluter jag solpanelerna direkt till batterierna får jag 1.5 A. Spänningen från panelerna in till regulatorn är 46 V. Den borde, tycker jag, hitta en punkt mellan 12.7V och 46V som ger mer ström än de 1.5 A jag får om jag direktansluter panelerna till batteribanken. Verkar inte detta lite knas ?
  3. hasse_A

    Rügen

    Vi seglade till Rügen 2012. Det går att läsa i vår logg. Man kan börja kolla här och gå mot nyare. http://www.trud.se/loggbok/?paged=20
  4. Vi har en utombordare till vår dinge. Det är en 6 Hkr 4 taktare som tidigare hade en standardpropeller. Med en person ombord gick den som en pil. Minst 15 knop. Det torde betyda att det inte är några problem med att stigningen skulle var för liten även om man skulle halvera den. Med 2 personer ombord var det näst intill omöjligt att få den att plana med originalpropellern. Om man då minskar stigningen ökar varvtalet vid den intressanta punkten där den är nära att plana. Vad innebär ökat varvtal vid en och samma fart ? Jo, om man ökar varvtalet genom att minska stigningen på propellern kommer effekten att öka vid den kritiska farten. Detta kan man intuitivt förstå eftersom antalet förbränningscykler per tidsenhet ökar. Vi har alltså bytt till en propeller med något mindre stigning och nu klarar motorn av att få upp dingen i planing med 2 personer ombord. Den gör nog inte riktigt samma maxfart med en person ombord men det kan jag leva med. Kollar man effektkurvan på de flesta motorer är den inom ett stort område nästan linjär med varvtalet och angiven effekt nås nära max varvtal. Det gäller alltså att få upp varvtalet för att få så hög prestanda som möjligt. För att svara på trådskaparens fråga så torde svaret vara att standardpropellern ger mycket lägre effekt vid den fart som en normal deplacementbåt kan prestera. Alltså, byt till en propeller med lägre stigning och få upp varvtalet. Var du skall få tag på en sådan till just din motor har jag ingen aning om. Vi var tvungna att beställa den och fick den levererad efter någon vecka. Man kan misstänka att väldigt många motorer körs omkring med en icke optimal stigning på propellern.
  5. Vi gick över Biscaya tidigt hösten 2015. Vi lämnade Crosshaven på södra Irland 31/8 och gick hela vägen till Baiona. Vi stannade alltså inte i La Coruna utan fortsatte förbi Cap Finnistere vilken kan var besvärlig att ta sig runt om man går från La Coruna. Lite drygt 5 dygn tog vi på oss för att tillryggalägga de dryga 600 nm. Vi gick först SV tills vi kom ut till 10:de longituden för att komma utanför kontinentalsockeln och för att ha gott om vatten österut. Sedan kurs rakt söderut. Vi hade vindar mellan NV och NO under hela överfarten. Vi hade då legat i Crosshaven en månad för att invänta ett bra väderfönster och det stod sig hela vägen enligt prognos. Lite svagare vindar i början och upp till 15 m/s under andra halvan. På de yttre vattnen i Biscaya såg vi endast 1 fartyg med blotta ögat under dess 5 dygn så om man har AIS-transponder med larm och radarvarnare eller radar med zonalarm är det nog inte så riskabelt om hela besättningen sover emellanåt. Vi var 2 ombord och vakten ställde klocka och sov i 15 minuter för att kolla läget och ställde sedan klockan igen för en ny 15 min tupplur. Fartygslederna går ju utanför Irland och runt nordvästra hörnet på Spanien. Befinner man sig mitt ute på Biscaya finns där mycket färre fartyg. Ni kan läsa i vår loggbok http://www.trud.se/loggbok/?paged=6
  6. Innan vi gav oss iväg på långsegling lade vi på Jotun Seaforce 60, fartygsfärg, 2 lager + ett extra vid vattenlinjen och runt kölens framkant. http://www.jotun.com/it/en/b2b/paintsandcoatings/products/SeaForce-60.aspx Vi ligger nu i Las Palmas och har minimalt med påväxt efter 8 månaders segling. Vi kommer inte att ta upp för bottenbehandling förrän tidigast strax före Jul innan en Atlantöverfart om det ens kommer att behövas då. Det var inga problem att få inhandla denna eftersom vi skulle lämna Sverige.
  7. Jag hade för mig att båten som var med i S/Y Glädjen var en Allegro 27. Använde man en Vagabond för att ta scener inombords ? Verkar skumt att ha en annan typ av båt för det. /Hasse
  8. Som långseglare har det varit trevligt att slippa uttags och valutaväxlingsavgift vid användning av bankkortet. Första mars kommer tyvärr ICA-banken att införa 1.25% valutaväxlingsavgift. För den vanlige semesterresenären kanske det inte spelar så stor roll men för oss som kommer att göra uttag/köp för mellan 200 och 300-tusen/år utomlands blir det rätt mycket pengar. Speciellt då vi inte har någon inkomster i form av lön. Jag ringde och kollade med COOP om de i dagsläget hade några planer på att införa denna avgift. Svaret jag fick var att man inte hade planer på detta. Ett annat alternativ kan vara Santander. Fördelen med ICA-kortet var att det var ett kort utan kredit, uttagsavgift och valutaväxlingsavgift. Finns det något annat kort som har denna kombination ? /Hasse
  9. Jag har en 3GM30F och till backslaget sägs det att det skall vara "Marine gear lube oil API CD SAE viscosity #30". Var hittar man en sådan ? Finns visserligen här gissar jag : http://www.seasea.se/Article.aspx?ArticleNo=8757 men det är 4 liter. Jag behöver 1/4 liter. 16 byten alltså. Lite overkill kan tyckas. Hade det funnits 1/2 eller 1 liter så ok men 16 byten lär varken jag eller min barn hinna med innan vi ligger i enrummare med lock. Är det ok att använda motorolja i stället ? SAE 15W40 t.ex. ? /Hasse
  10. hasse_A

    Seglare och grund

    Det är precis så de stora fartygen gör när de är väjningsskyldiga om dom är smarta. Problemet blir då att de kanske redan har "fixat" situationen när du tycker att du skall väja såpass tidigt att det inte märks.....
  11. Vi har ett Hydroivane på vår Allegro 33'a. Det är av naturliga skäl monterat "off center". Det styr fint på alla bogar förutom när vi använder gennaker och vindriktningen är rakt akterifrån. D.v.s. i lätt vind. Med spirad genua och samma vindriktning har vi aldrig upplevt några problem. Då styr vindrodret. Just på ren läns snirklar hon dock lite grann. Vi har autopiloten kopplad till vindrodrets rorkult. På så sätt styr man med vindrodrets balansroder. Då kan man ha den minsta autopiloten. Vi har en Raymarine ST1000+. För att styra på huvudrodret skulle man behöva en betydligt större pilot som också drar mer ström. När vi seglar gennaker på platt läns använder vi autopiloten i stället för vindflöjeln men utnyttjar balansrodret på Hydrovane. Det funkar perfekt och med förhållandevis liten strömförbrukning. Vi har en hackbräda för grovtrimning. Hackbräda är fantastisk i många situationer. Vi gjorde nyligen en överfart av Biscaya från Cork till Baiona. 6 dygn styrde vindrodret. Vi tog aldrig ur rorkulten ur hakbrädan en enda gång. Trimmade endast relativ vindriktning på vinrodret.
  12. Det är enkelt. Det är bara att lägga loss fallet och hissa upp shacklet i masttoppen så blir det tyst.
  13. hasse_A

    Seglare och grund

    Då bryter du mot regel 17 i sjötrafikföreskrifterna som säger att det fartyg som icke är väjningskyldigt skall hålla kurs och fart. Det icke väjningsskyldiga fartyget får endats vidtaga åtgärder för att undvika en kollision när det är uppenbart att det väjningskyliga fartyget inte väjer. Om du väjer i tid och otid skapar du lätt en osäkerhet hos det andra fartygets befälhavare som i sig är en säkerhetsrisk. Du kanske väjer åt samma håll som han och skapar en ny ombordläggningssituation när det andra fartyget tror sig ha väjt så att ni går klart. Är jag inte väjningsskylldig står jag på och ser det ut att bli en närsituation ropar jag upp fartyget och frågar hur dom tänker göra. Oftast säger dom att dom har koll på mig och väjer. Det har dock hänt vid ett flertal tillfällen att dom inte haft koll och först efter påpekande girat. Det har aldrig hänt att dom försökt få mig att väja när de varit väjningskyldiga. Notera att detta gäller vid rum sjö. I trånga vatten är det en helt annan situation.
  14. Återigen ett nästan dagsfärskt exempel. Våra vänner som jag berättade om i tidigare inlägg var på väg från Karibien hem över Atlanten och tänkte gå till Azorerna.. Ca 400 nm SV därom fångas de av en storm omkring den 7/5 med mycket besvärlig korssjö.. Båten (en OE32) slås ner 8 gånger så att masten ligger i vattnet. Dessutom roterar dom ett antal gånger. Jag vet inte hur många gånger detta sker då jag ännu inte kunnat prata med dem. De sänder då Mayday men efter att lugnat ner sig lite och inser att båt och besättning klarat sig utan allvarliga skador avböjer de assistans och seglar vidare med kurs mot Kanarieöarna. Det finns att läsa om detta här : http://svenskalangfardsseglare.se/2015/05/09/svensk-bat-kapsejsat-atta-ganger-i-ovader-pa-atlanten/ Det har skrivits om dem även på CF här : http://www.cruisersforum.com/forums/f2/2015-another-bad-year-in-the-azores-145794-8.html Gå till inlägg #111 och nedanför. Det skall noteras att en norsk Swan 44 övergavs och besättningen räddades av portugisisk helikopter. Sämre gick det för en fransk katamaran som slog runt och en 6-årig flicka omkom. Missy som OE32'an heter går att se på MarineTraffic och befinner sig nu ca 100 nm från land.. För oss gäller långkölat alla dar i veckan.
  15. Då ses vi nog på Kanarieöarna och kanske i Karibien. Vi sticker i Maj från Göteborg.
  16. Jag gissar att om man skall ha en grind i mantåget behövs det ett annat arrangemang än de fästen som har varit uppe till diskussion. Jag kan inte tänka mig att de står pall för de krafter som blir när man spänner upp mantåget och framförallt inte om man skulle bli "räddad" av det vid en överhalning. Man behöver säkert en snedsträva som håller emot. Jag är inte ens säker på att stöttan ensam klarar en sådan manöver även om man skulle kunnat förankra den ordentligt i relingen.
  17. Jag bumpar denna tråden. Är det verkligen ingen som vet något om detta ? /Hasse
  18. Jag håller på att göra en form till ett nytt luckgarage. Pluggen är klar och jag skall nu lägga på formgelcoat (svart) efter vaxning och släppfilm. Tidigare har jag penslat på formgelcoaten när jag gjort formar men funderar på att prova att spruta på den istället denna gången eftersom det är rätt lurigt att förhindra penseldrag. Är det någon här som har erfarenhet av att göra så. Gelcoaten är ju gelad. Jag antar att man måste späda den. Med vadå ? Styren kanske ? /Hasse
  19. Jag är tveksam till Mr. Vee. 10 000:- låter ju otroligt billigt men man får nog vad man betalar för. Folk jag känner lite gran i S/Y Bojan en Bavaria 32 som nu befinner sig i Karibien har haft väldiga problem med sitt Mr Vee både mellan Kanarieöarna och Kap Verde och sedan vidare över Atlanten. Andra goda vänner som vi känner väl gjorde samma seglats med ett Hydrovane och med det var det inga problem. Ok, ett Hydrovane kostar minst 4 ggr så mycket men man får vad ........
  20. Nja, inte riktigt sant. Vi har ett Hydrovane. http://www.hydrovane.com/our-product/how-does-it-work/ En fantastisk extra besättningsmedlem. Man slipper en massa linor i sittbrunnen och kan mycket snabbt inaktivera vindrodret. Detta gör att vi använder det nästan jämt. Även vid inomskärssegling. Vi seglade tur och retur Skottland 2011 och lät vindrodret styra hela vägen. Vi rörde inte rorkulten utan justerade endast skot och vindflöjelns vindriktning . Detta sköts med en ändlös lina som kan vara bra på en båt med center cocpit. Vi har en autopilot som vi kopplar till vindrodrets roder vid motorgång. Eftersom det är ett balansroder räcker det gott med den minsta piloten trots att vår båt väger 6 ton.
  21. Vi har en Zodiac Cadet 285 Fastroller med en 6 hkr Suzuki 4 taktare. Den har uppblåsbar högtrycksdurk med uppblåsbar köl och följer väldigt snällt när man släpar den. Valet av Suzuki gjordes efter att ha upplevt dessa som enormt tysta jämfört med konkurrenterna. Jag stod i valet och kvalet mellan en 6 och 8-10 hkr motor men stannade vid 6 hkr då en 8-10 väger 39 Kg medans 6 hästarn väger 25. Det är tungt nog att montera 6 hästarn även om vi använder storfallet. När det sedan gäller att få den att plana så går den som ett spjut med en vuxen person ombord. Med 2 vuxna (160 Kg) går det att få den att plana men det är precis och det tar väldigt lång tid att komma över till planing. Jag har därför skaffat en ny propeller med lite mindre stigning för att få upp varvtalet och därmed avgiven effekt vid den kritiska punkten strax innan planing. Att den sedan inte går lika fort när man är ensam ombord kan jag leva med. Det är också möjligt att man får vara lite försiktig med att inte då övervarva motorn. Vi har ännu inte provat hur den beter sig med den nya propellern då vi legat på land de senaste 2 somrarna inför långsegling. Resultatet kommer att visa sig nu i år efter sjösättning då vi kommer att ge oss av från Sverige, men jag är ganska säker på att ändringen kommer att ha verkan.
  22. Det finns en tråd på cruisers forum om installation av OpenCPN på en Rasberry pi2. http://www.cruisersforum.com/forums/f134/opencpn-on-raspberry-pi2-140940.html
  23. Jo det räcker, men inte om det är onödigt som det står i Sjötrafikföreskrifterna. Vassego.
  24. Jag vill bara påminna om var jag skrev i tråden "vett o etikett på sjön" : Apropå att köra gummibåt med snurra. I Sjötrafikföreskrifterna 20'de kapitlet 3'dje paragrafen står det följande : "Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars med fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till penningböter." Det tolkar jag som att det är olagligt att låta barnen eller för all del vuxna att köra omkring i naturhamnen om det ligger fler båtar där och de känner sig störda. Förutsatt att gummibåtsbefälhavern inte är på väg i eller ur hamnen. Svårt att tolka på något annat sätt tycker jag.
  25. Jodå, ja kollar båten varje dag. Den står 5 meter utanför huset/garaget/snickarverkstaden. Håller på att förbereda inför en långsegling och är uppe i den minst 10 ggr/dag, varje dag i veckan. Det har set bra ut varje gång.
×
×
  • Skapa nytt...