Gaidin

Här kan man visst ta ett snack med Ljungbergarn om man har tillgång till Facebook. http://nyheter24.se/debatt/812348-har-inte-politikerna-allvarligare-problem-an-hur-manga-starkol-jag-dricker-bat-alkohol-skargard

Tack Hasse_A för en bra redogörelse. Hydrovane verkar ta betydligt mindre plats på akterspegeln är exempelvis Monitor och Sailomat. Att använda en rorkults-AP på vindrodret var ju en riktigt bra idé, en sådan pilot är ju relativt billig och kan även fungera som reservpilot vid stiltje?

Den enda impellern jag har köpt på Biltema höll i ungefär tio timmar, sedan gick metallsprinten av. ca 13kr/timme blev det, vet inte om Biltema var så billigt ändå...

Ladda musfällan med en hasselnöt. Mumma för musen och är svår att pilla bort utan att utlösa fällan.

Att många som seglar ARC har elektronik i stället för mekanik säger nog mer om folk än om tekniken, autopilot är enkelt. Det är nog lite av en smaksak. Jag tror nog att ett vindroder passar mig. Missblue, upplever ni att det vid lite hårdare väder finns risk för att båten helt tappar kursen och lägger sig? Det vore ju ingen trevlig upplevelse att i grov sjö på andra tredjedelen av atlantkorsningen tappa spåret och få ett rejält nedslag. Hur stora krav ställs på segeltrimmet?

Efter att ha läst lite vad folk med erfarenheter av vindroder skriver så är det nog inget att snacka om. Vindroder är tydligen det bästa som hänt mänskligheten sedan man lärde sig göra bacon. Frågan är ju vad man skall ha. Ett pendelservo som kräver anslutning till ratten, sittbrunnen är ju i mitten av båten så det blir lite lång lindragning. Alternativet är kanske att använda rorkulten (Nödstyrningen) vid längre överfarter och koppla vindrodret till den. Jag har ändå funderat på att använda den då man slipper ratten i den lilla sittbrunnen. Alternativet, typ Hydrovane som har eget roder kräver ingen inkoppling till det befintliga rodret utan är helt fristående och kan då även användas som nödroder. De som använt dessa vindroder verkar vara nöjda men samtidigt så förespråkar de flesta ett pendelservo som ger mer kraft i styrningen. Man skulle ju vilja provsegla lite... =)

Fick ett kostnadsförslag från Sailomat, ca 38000kr exkl montering. Priset är helt OK om funktionen uppnås, en bättre autopilot hamnar ju i samma härad. Visst går det att tillverka el men inte i oändliga mängder, jag vill ju ha en frys också Tänket de har på Laya är inte riktigt samma som jag har, de kör med elspis och generator och har därför mycket el, jag är mer inne på KISS (Keep It Simple Stupud). Den andra typen av vindroder med ett extra roder som är helt frikopplat från ordinarie styrning, är det någon som har goda erfarenheter av det? Yrvinds teknik med gummiband är inte vägen för mig.

Jag har funderingar på om vindroder verkligen är guds gåva till långseglaren eller om man skall satsa på en bättre autopilot. Fördelen med vindroder är att det är rent mekaniskt, vilket innebär noll strömförbrukning och enklare reparation. Nackdelarna är ju många men jag kanske tänker fel? -De vindroder som lämpar sig för långsegling, exempelvis Monitor, verkar ju behöva överföring till rattstyrningen vilket innebär lite knölig installation. -Vindrodret tar i princip bort möjligheten att ha dävert i aktern för gummibåt och är i vägen när man skall ner till jollen/badbryggan. -En autopilot drar ju ström och går den sönder är det svårt med nöd/krigsreparationer. Båten är en Najad 343, halvt långkölad med rattstyrning via wire och har en smula negativ akter. Det finns ganska gott om utrymme vid kvadranten på hjärtstocken så att montera autopiloten där borde inte vara något större problem. I dag sitter det ett Autohelmsystem med autopiloten monterad på ratten med en remdrift. Jag litar inte på den konstruktionen för långsegling utan vill i så fall ha en mer rejäl styrenhet, typ denna. Någon som har haft liknande tankar och har lite erfarenheter? Går det ens att montera exempelvis ett Monitor på en båt med eftermonterad badbrygga? Det finns lite olika varianter på vindroder och vad jag förstår är pendelservo det man skall ha men hur fungerar de andra? Är det helt meningslöst att ens titta på dem?

Tog en titt i gruppen och på det aktuella inlägget. Det är ingen diskussion om några lagar, diskussionen handlar mer om personerna som diskuterar. Helt ointressant och meningslöst med andra ord.

Ser ut som han fått något i propellern och tänkte använda alla andra båtar som broms?

Det står beskrivet i texten under filmen att skepparen gått för att ta ut pengar och inte var ombord när hamnkaptenen var på plats. Hamnkaptenen ifrågasatte antalet personer ombord som enligt skepparen var tio men enligt hamnkaptenen var åtta. Men detta är ju som sagt endast ena sidan. Det är inte bara i Kroatien som hamnkaptenen är diktator, jag tycker man hör liknande historier runt hela Medelhavet.

Hur många milliliter vatten pratar vi om i en medelstor tank, med kanske 100 liter luft? 100 % relativ fuktighet vid 20 grader motsvarar ungefär 17,3 gram vattenånga per kubikmeter, hur mycket vatten blir det? Inte mycket...

Det hela handlar väl om att farleden inte blir trång förrän man får möte med ett fartyg av större karaktär. Åker jag ensam i Göta älv och möter enstaka fritidsbåtar är farleden inte trång. Ännu... Hela problematiken kring regeln är ju att en farled inte per automatik är trång utan den kan BLI trång beroende på vilka fartyg som färdas i den.

Det går bra att skruva in skruvarna i ohärdad epoxi om man smetar på lita parafinolja eller släppmedel på gängorna. Då släpper de bra och du har en gjuten gänga i plasten.

Kräftorna skall ju koka minst tjugo minuter. Jag brukar lägga i dom i storleksordning, den största först, när jag sedan lagt i den sista väntar jag tjugo minuter innan jag stänger av plattan.

Nu är jag lite trög, förstår inte vad du menar - ditt svar blir för mig lite motsägelsefullt. MEN - Oavsett - om nu Bergskanalen eller annan farled inte betraktas som trång då två fritidsbåtar möts, men när totalt 4 båtar ligger i någon slags roteformation vilket alltså leder till att den femte mötande båten måste panikväja så kan man ju undra - är det inte liiiiite lämpligt att betrakta en sådan farled som åtminstone mindre bred (om man nu inte vill kalla den trång i juridisk bemärkelse) och faktiskt hålla styrbord....om inte annat för att underlätta? Skulle du möta en större fraktare i samma led bleve nog farleden trång även juridiskt. I alla fall för fraktaren. Nu var det över 30 år sedan jag gick Trollhätte kanal sist så jag minns inte men antar att det är strömt? Det kan väl kanske bidra till att en klent motoriserade seglare eventuellt väljer att skära kurvor när man går uppströms? Även om det är mindre lyckat. Nä, det blev nog lite otydligt =) Det jag menade var att det i hela Göta älv, inkl Trollhätte kanal, är så pass brett att två normalstora fritidsbåtar kan mötas utan att det blir risk för kollision eller att farleden känns trång. Den andra Bergskanalen, jag har aldrig åkt i den men googlade lite, ser ju ut att vara i liknande storlek som Göta kanal, där jag själv har erfarenhet. Jag har aldrig sett något problem med möte där annat än med de stora passagerarbåtarna. Möter man en sådan blir ju farleden ordentligt trång. Möter man fritidsbåtar där som ligger på fel sida brukar de svänga, även segelbåtar, inkl jag själv som kör segelbåt. Där uppstår alltså inte problemet. Kanske det är ett lokalt fenomen i Västra Götaland? Ligger det flera båtar i bredd så de tar upp hela farleden är det ju inte den enskilde seglarens fel, hela situationen är ju fel från början och har troligen orsakats av dem allihop, kanske i samband med omkörning eller liknande. Hade jag mött en slik eskader hade jag lagt ut fendrar och sedan klämt mig emellan, och väjt så mycket styrbord som farleden och djupet ger mig.

Den är knappast trång om två fritidsbåtar möts. Edit: Trodde du menade exemplet i Trollhättan men Bergskanalen är nog att betrakta som trång. =)

Men vad är det du vill veta? Så vitt jag vet finns inga regler om var i farleden man skall gå, höger eller vänster (Förutom särskilda farleder med trafikseparering), endast väjningsreglerna vid kollisionsrisk anger att om man är på mötande kurs skall båda fartygen gira styrbord. Vad vill du att vi skall göra? Ta ansvar för de båtarna du såg och förklara deras beteende?

Finnsailern påminner om en gammal BM77 jag hade för många år sedan. De fanns med mast men var i grunden en snipa. Det finns ju ingen riktig köl på båten så jag antar att vid kryss och vindar över halvvind ger en ganska rejäl avdrift. Seglet är nog mest tänkt så som du beskriver det, som stöd.

Motorbåt med mast om man får tro dina erfarenheter. Det finns alla sorter, jag har sett Albin 25:or med mast... Vad är det för båt?

Efter att ha åkt ut och in i Vätterns skärgård flera gånger så tyckte jag att jag hittade lika bra som i min egen gylf men så var det inte. Helt plötsligt såg jag på ekolodet att det grundade upp rejält, runt 2 meter. Instinktivt drar jag av gasen men så fort jag sträcker mig efter spaken börjar det mullra rejält. Båten sticker 165cm och det var väl kanske 150cm där. Vi bullrade över till andra sidan, inga problem. Felet jag gjort var att hålla huvudet under armen (Jo, Tommy, jag har armar ) och helt enkelt hade kopplat bort det. Jag körde på fel sida om en ensam prick och hade helt missat att jag körde mot farledens huvudriktning. De tidigare prickarna hade jag klarat prickfritt, på rätt sida...

Hur bra ser de på radarn? På långt avstånd över öppet hav ser man ju långt men inne i skärgården bland kobbar och skär, hur nära kan radarn se? Den sitter ju ofta väldigt högt uppe...

Då finns det ju gott om kanoter som inte är fartyg utan är badleksaker i stället?

Sätt ett par Spiroll-skydd på tamparna där den skaver mot båten, du sparar både båt och tamp dessutom. Det går säkert att hitta på en egen konstruktion med tanke på det hutlösa priset. http://www.hjertmans.se/produkter/ankring-linor/fortojningslinor/fortojningsskydd/spiroll-skavskydd-wd-l-svart

Ett falskt pålstek är både snyggare och mer praktisk än det "äkta", tycker jag. Att ha sista tampen inne i öglan gör ju att den är i vägen.