Mercury_44XS

30 lbs= 13,5 kp minus lite avdrag≈ 10–11 kp skulle jag tro din gamla Motorguide har presterat. Den du har beställt är ju på ca 51 kp enligt videon, så det är ju 5 gånger så stark motor och du behöver nog ytterst sällan utnyttja den till fullo. När jag började sälja utombordare på 1980-talet så resonerade nästan alla som så att de skulle ha så liten motor som möjligt för de skulle spara bensin trodde de. De flesta trodde inte på mig när jag sa att det var bättre att köpa större motor och köra halvgas med den en full gas med en liten. Det var så jag började samla på tester för att kunna visa kunden och överbevisa att det är bättre med för stor motor än för liten i varje fall om man pratar om planande motorbåtar. Varför plåga ihjäl en 25–30 hk på full gas när man kunde hålla samma fart och lägre bränsleförbrukning med en 40–50 hk på lägre varvtal och dessutom lägre ljudnivå... Det kom in seglare som hade utombordare på sin MAXI 77 eller vad de nu hade och gnällde att de behövde minsann mer en den 7.5 hk som hängde i ett fäste där bak. En kund hade en gammal Mercury 7.5 från 1978 som var hur fin som helst och den motorn ger 7.5 hk på svänghjulet men bara ca 6.3 på propelleraxeln vilket han inte trodde på. –Det står ju 7.5 på kåpan, då är det väl 7.5, jag vill ha en 9.8 sa han. Lyckades till slut övertala honom att prova med en annan propeller som hade tre blad istället för två och lite rakare blad, det var ingen riktig "Hi-Thrust" men en propeller som var avsedd för långsamtgående arbetsbåtar. Han fick t.o.m. låna propellern för att prova och kom tillbaka dagen efter och betalade propellern glad i hågen för det var avsevärd skillnad på dragkraften. Senare på 1990-talet sålde jag en Mercury 5 hk med riktigt "Hi-Thrust" propeller till en annan kund som hade haft en Mercury 7.5 fast på en lite mindre MAXI 68. Gick betydligt bättre och han behövde inte gasa för fullt när han skulle manövrera i hamnen då han skulle lägga till. Så jämför, jämför och jämför samt läs tester utförda av proffs innan ni köper något. Vet inte om det finns andra bättre propellrar till gamla Motorguide som även såldes som Mercury Thruster. Motorn du beställt blir nog bra eftersom du sällan eller aldrig kommer att behöva utnyttja den till fullo och dina batterier kommer att räcka längre. Sen är det ju frågan hur du ska ladda batterierna? //Pär

Sandström...

Var hittade du uttern s64 jfif filen, på Brunswick Download eller? Kan du konvertera den till annat format?

Nej du kan inte som konsument gå den vägen, du får kontakta en Uttern återförsäljare. Förr kunde man som konsument komma i kontakt med företag via telefon men sedan generation Z har tagit över har de stängt alla vanliga kommunikationsvägar och har en "kundtjänst" som ofta är extern och bemannas av ännu yngre förmågor som äter Kalaspuffar medan de svarar och har lärt sig några fraser utantill som "Nej tyvärr", "Du får kontakta en återförsäljare" och "Ha en fortsatt trevlig dag". //Pär

Jag menade inte bogpropellrar utan elektriska trollingmotorer. Är det denna? https://vetusonline.se/swedish/catalog/product/view/id/1311/s/bow2512d/ Enligt deras ritning så är det min. 110 mm från vattenlinjen till centrum trumman. Är det inget flytelement där den skall sitta så är det ju ett alternativ. Kontakta en Uttern återförsäljare och be dom om råd eller be dom kontakta Uttern för att få klarhet i om det går att montera bogpropeller på båten. //Pär

1100W är ingående effekt, utgående effekt (propulsive power) är 540W.

Anges dragkraften i pund (lbs) multiplicerar man detta värde med 0,45 och får då dragkraften i kg (kp). Om inte jag har helt fel för mig angavs dragkraften för din motor till 160 lbs= 72 kg. I testet på videon kommer han upp i 51 kg vilket är knappt 30% under angivet värde men sedan skriver han att vågen bara går till max 100 lbs= 45 kg och det slutar visa där. Är ju inte säkert att hans dragvåg är kalibrerad, när proffs testar har de helt annan utrustning och kalibrerade dragvågar. Men det är ju inte så himla dåligt ändå och lär ju motsvara dragkraften för en 3,5 –4 hk förbränningsmotor som inte är allt för gammal och sliten. Mercurys 5 hk motor med Hi-Thrust propeller kommer upp i 66 kp i testet, hittar inget test med std. propeller. //Pär

Nej jag vet inte hur flytelementet ser ut i fören, har inte varit där och rotat någon gång. kollade bland nedladdningsfilerna men hittade inte någon ritning eller skiss över hur det ser ut. Man kan inte sätta en bogpropellermotor i ett slutet utrymme, den måste ha tillgång till luft för att inte bli överhettad då de minsta har en effekt på ca 1,5 kW. Om man gör åverkan på båtens flytelement och det mot förmodan hända något finns det nog ingen försäkring som täcker detta. Så alternativet som kvarstår är en elektrisk utombordare som monteras på badbryggan eller i stäven, den gör nog mest nytta i stäven men placeringen är ju inte optimal. På badbryggan är den mer skyddad och inte i vägen för något. Finns snabbfästen så man kan montera/demontera med ett "klick" och stuva undan motorn i något av stuvfacken/ruffen då den inte behövs. Sen har vi dilemmat med spänningen, båten har ju 12V system och då brukar man hamna på ca 55–60 lbs (ca 25–27 kp) dragkraft som max. Går man upp till 24V hamnar man på ca 70–80 lbs (31,5–36 kp) dragkraft men jag skulle tro det räcker med en 12V motor med propeller för optimal dragkraft om du inte ska manövrera/lägga till i styv kuling eller starkt strömmande vatten. Kom just på att det finns s.k. "Jet thruster" eller "Bow Jet" och har för mig att Vetus eller om det var Sleipner som haft något sådant system. Det är en vattenstråle från en kraftig vattenpump som skapar drivkraft åt ena eller andra hållet och sprutar ut vatten genom en bordsgenomföring under vattenlinjen. Googla på "jet thruster boat" eller "bow jet boat", jag provade precis och det kom upp resultat. Kollade inte närmre på resultaten och inga priser men skulle tro att det är dyrt. Akterpropeller kan man nog helt utesluta, tror att drevet är i vägen för propellerströmmen men det är kanske någon här på MG som har akterpropeller på en båt med drev som vet hur det blir. Sleipner hade flera olika lösningar för detta. Har även hittat flera resultat på olika lösningar (bra och mindre bra samt några riktigt dåliga) då jag sökte på "electric trolling motor bow thruster". @Lintott hade ju något förslag på någon Garmin motor. Jag hade gått till en butik som säljer elektriska "trolling motorer" och pratat med dom, de vet vad du ska ha och om det kommer att funka. Hittade någon video på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=L_Q2jDz2SDg //Pär

Jag hade köpt en ny, lite förargligt om det skulle börja läcka när motorn sitter i båten och du får ta ut motorn igen. Finns säkert på Hansen Racing eller någon annan som säljer delar till USA bilar och kostar inte mer än någon hundralapp.

Många går i funderingar på att köpa en elektrisk utombordare till jollen, roddbåten eller t.o.m. segelbåten och ofta jämförs de med konventionella utombordare med förbränningsmotor och tillverkaren anger att de motsvarar X antal hk. Men kan man lita på vad tillverkarna skriver angående vilken effekt de motsvarar i hästkrafter för en utombordare med förbränningsmotor? Blir inte riktigt klok på hur elektriska utombordare klassas effektmässigt, de är ju undantagna den gällande effektnormen ICOMIA 28–83 som endast gäller utombordare med förbrännings-motor och tillverkare anslutna till ICOMIA vilket innebär att många Kinesiska tillverkare av konventionella utombordare inte behöver använda denna standard. Det är tydligen fritt fram att ange en effektsiffra om hur många hk detta skulle motsvara på en förbränningsmotor. Nu blir det lika rörigt som det var på 1970-talet gällande effekten i utombordsmotorer, då Amerikanska och Europeiska tillverkare mätte på svänghjulet medan Japanska (undantaget Honda) mätte på propelleraxeln. Detta innebar att de Japanska motorerna var snabbare än en motsvarande Amerikansk eller Europeisk motor, de gav ungefär den effekt som stod angiven på toppkåpan på propelleraxeln medan de andra tillverkarnas motorer förlorade ca 10–15% i friktionsförluster i vattenpump och vinkelväxel och av ca 10 hk på svänghjulet blev det endast 8,5 hk kvar. 1984 bestämmer sig tillverkarna att anta en gemensam effektnorm ICOMIA 28–83 och alla ska nu mäta effekten på propelleraxeln. Jag har finkammat internet och försökt hitta en fastställd effektnorm för elektriska utombordare men hittar ingenting, det är ju viktigare att lägga företag som betalar dyrt för att synas längst upp bland sökresultaten även om de inte har något med sökkriterierna att göra. När de elektriska ”gräddvisparna” började dyka upp i slutet av 1970-talet var de endast avsedda för en enda sak, som smygmotor vid bassfiske och kunna ta sig fram ett 10-tal meter i taget utan att starta den ordinarie 100–200 hk motorn. Det var aldrig tal om några hästkrafter utan motorns ”effekt” angavs som dragkraft i pund (lbs). Nu skriver tillverkarna att det motsvarar X hästkrafter fast elmotorn ger betydligt mindre effekt. Det är inte många tillverkare av elektriska utombordare som anger exakt vilken norm de använt sig av, har man tur så kan det stå: ”static thrust measurement i s based on internationally accepted ISO standards”. Detta säger ju inte mycket även om detta är en ärlig tillverkare, ISO är en standardiseringsnorm men måste ha några siffror också för att det ska bli korrekt t.ex. ISO 3046. Kineserna struntar ju totalt i normer och gissar hej vilt eller använder samma specifikationer som den motor de kopierat. Sen när det kommer till verkligheten så ger den Kinesiska kopian 60–70% av vad som utlovats p.g.a. dåliga toleranser och uruselt material. Det finns mycket få vetenskapliga eller professionellt utförda tester av elektriska utombordare att tillgå online och finns det något så kostar det pengar att ladda ner en testrapport som kanske ändå inte ger de värden man är ute efter. Däremot finns det gott om amatörer som glatt laddat upp en värdelös video på Youtube och drömmer om att bli ”influencer” där de jämför äpplen och päron där de tar tid med mobilens tidtagarur på en sträcka istället för att mäta hastighet med GPS och mäta dragkraft med en dragvåg. Vi kan börja med att jämföra toppfart för en elektrisk utombordare med en konventionell utombordare med förbränningsmotor för att se om den angivna effekten för elmotorn verkligen motsvarar vad som anges för en förbränningsmotor. Tyvärr är elmotorn inte testad på exakt samma båt som förbränningsmotorerna men de har ungefär samma skrovform, längd och vikt. Detta innebär att man endast får en ungefärlig jämförelse men den är ändå någorlunda godtagbar i detta syfte. Märke X: Elektrisk utombordsmotor, Torqueedo 1103 Utgående effekt: 540 W (0,73 hk) Dragkraft: 31,5 Kp (angiven, ej testad) Skall motsvara: 3–4 hk konventionell utombordare med förbränningsmotor enl. tillverkaren Märke Y: Utombordare med förbränningsmotor, Yamaha F2.5A Utgående effekt: 1,84 kW/2,5 hk på propelleraxeln enligt ICOMIA 28-83 Dragkraft: 32 kp (uppmätt i test Båtliv 3/2019) Märke Z: Utombordare med förbränningsmotor, Yamaha F4B Utgående effekt: 2,9 kW/4 hk på propelleraxeln enligt ICOMIA 28-83 Dragkraft: Ej angiven, ej uppmätt (normalt ligger en 4 hk på ca 55 kp med std. propeller) Siffrorna talar sitt tydliga språk, elmotorn som skulle motsvara 3–4 hk får stryk av en 2,5 hk gällande toppfart och 4 hk motorn är hela 41% snabbare. Så tillverkaren av elmotorn har tagit i lite när det gäller motsvarande effekt och de 540 W som tillverkaren anger som utgående effekt ligger nog närmre sanningen. 540 W= 0,73 hk, alltså mindre än en gammal moped. Skall inte förväxlas med ingående effekt, alltså vad elmotorn förbrukar som är betydligt högre än utgående effekt och brukar vara ungefär det dubbla. Däremot är elmotorn betydligt snabbare i acceleration och elmotortillverkarna anger inte någonstans att det är acceleration de syftar på när de anger att en elmotor motsvarar ett visst antal hk för en förbränningsmotor. Jag skulle tro att elmotorn i ovanstående exempel slår 2,5 hk motorn i acceleration och drar ganska jämnt med 4 hk upp till ca 5 knop men sedan tar det stopp och den hänger inte med längre fartmässigt. En elmotor har ju fullt vridmoment från start och redan vid 100–200 r/min ger den samma eller t.o.m. högre vridmoment som en betydligt effektstarkare förbränningsmotor. En Ottomotor utan överladdning har dynamiskt vridmoment som börjar lågt och når ofta sitt maximala vridmoment vid ca 3000–3500 r/min för att sedan minska igen. Dieselmotorer med överladdning har en annan vridmomentkurva som planar på max. vridmoment redan vid 1200–1600 r/min tack vare variabelt laddningstryck. Vridmoment ger acceleration medan hästkrafter ger toppfart eller rättare sagt kan bibehålla farten. Det är tack vare sitt höga vridmoment redan från låga varvtal som elmotorn accelererar snabbare än en förbränningsmotor. Det är detta som tillverkarna missat totalt och skulle angett att hästkraftjämförelsen endast gäller acceleration, inte hastighet... Båtliv 3/2019 testades dragkraften för ett antal småmotorer och dragkraft är ju intressant för de som har segelbåt, tunga arbetsbåtar eller som i testet en ”snipa” med utombordsmotor. Man ser många segelbåtar som ofta onödigt stor utombordare med standardpropeller som får jobba maximalt när de är på väg in i en hamn och skall bromsa ekipaget när de skall lägga till. Testet i Båtliv 3/2019 visar att man klarar sig med mindre motor än vad man tror bara man har rätt propeller en s.k. Hi-Thrust propeller. En Hi-Thrust propeller har betydligt större bladarea och mindre stigning samt rakare propellerblad som ger bättre dragkraft vid backning. I samma test fanns en enda elmotor med och den hade en angiven dragkraft på 20 kp men kom inte upp till mer än 14 kp i testet, detta är ca 30% mindre än angiven dragkraft och frågan är om det är samma för alla elektriska utombordare kan man ju direkt minska angiven dragkraft med 25–30%. Sen kan man undra om denna lilla elmotor i testet hade fått högre dragkraft på en mindre båt? Länkar till testen: https://www.batliv.se/wp-content/uploads/2019/04/Dragkraft-små-utombordare-Båtliv-3-19.pdf https://www.yachtingmonthly.com/gear/electric-outboard-motor-we-test-12-options-81853 https://www.bluebay-marine.dk/dokumenter/Yamaha_Körfakta_2021.pdf Slutsats: En elektrisk utombordare där det anges att den motsvarar 3–4 hk är alltså en sanning med modifikation, den gör det i acceleration men inte i toppfart. Så vill ni ha samma fart som er gamla 4 hk utombordare med förbränningsmotor, gå upp minst en storlek. Hade varit mycket intressant om någon av båttidningarna kunde göra ett riktigt test där de ställer elmotorer mot förbränningsmotorer och testar fart med olika belastning, acceleration, dragkraft med dragvåg och hur långt man kommer på ett fulladdat batteri (batteripack) resp. full bränsletank. Tänk på att både dubbelkolla och trippelkolla innan ni köper en elektrisk utombordare, motsvarar den verkligen det ni är ute efter? Vill ni inte få problem att ta er hem om det skulle bli dåligt väder eller vill du inte lusa fram i 3 knop istället för 5–6 knop, gå upp minst en storlek. Skilj på ingående och utgående effekt, finns det ingen utgående effekt angiven kan man räkna bort 45–50% så får man ungefärlig utgående effekt. Ex. ingående effekt: 4000 W x 0,55= 2200 W= 2,2 kW= 3 hk. Ingående effekt är vad elmotorn förbrukar, inte vad den presterar och många billiga ”Kina-kopior” anger inte om det är ingående eller utgående effekt de skriver i tekniska data för modellen. Har sett vissa elektriska utombordare där de bara anger en effektsiffra men inte anger om det är ingående eller utgående effekt. När man kollar på angiven dragkraft så ser man att det är ingående effekt för motorn skulle haft betydligt högre dragkraft om det varit utgående effekt. Ex. för att uppnå en dragkraft på ca 85 kp (190 lbs) krävs en utgående effekt på ca 2200 W, alltså 3 hk. Titta på dragkraften och dra ifrån ca 20–30% för att ha marginal för ev. felaktiga specifikationer, felaktig mätmetod, felaktig översättning eller ren gissning. Tänk även på att en sjögräsfri 2-bladig propeller med smala, bakåtsvepta blad har betydligt sämre dragkraft än en 3- eller 4-bladig propeller med raka blad och stor bladarea. Hur långt kommer jag på ett fulladdat batteri eller batteripack? Kolla vilken minsta rekommenderad batterikapacitet som krävs om det är externa batterier och om man kan använda andra batterityper än tunga bly-syra, AGM eller GEL batterier som väger dubbelt så mycket som ett Li-Ion batteri. T.ex. två 105 Ah AGM batterier väger ca 60 kg medan två 105 Ah Li-Ion batterier väger ca 25 kg. Har motorn inbyggt, utbytbart batteri, kolla om det finns extra batterier eller batteripack att köpa som tillbehör. Är ju inte så roligt att ge sig ut på fisketur och helt plötsligt börjar det inbyggda batteriet tappa kapacitet och ni får ro hem. Finns det garanti, service/support i Sverige och finns det reservdelar/tillbehör t.ex. en propeller att köpa utan att behöva vänta 5–6 månader på leverans från Kina? Jämför, jämför och jämför, titta inte bara på prislappen och framför allt undvik de billiga Kina-kopiorna och välj lokala handlare framför internethandel. //Pär

Ja det stämmer, det brukar bli lite större än vad som står angivet på hålsågsklingan. Men detta kan ju variera lite beronde på tillverkare, vet att vissa av mina Starret är ganska exakta och vissa har mått angivet i tum omräknat till mm. Prova genomföringen när du fasat av kanten och innan du slutmonterar. SIKA 591... //Pär

Nej jag jobbar inte på ett ställe som säljer propellrar men har däremot +40 års erfarenhet men inte längre aktiv återförsäljare. Har provat ut och sålt ett stort antal propellrar... //Pär

Helt rätt som @ChristerN skriver, mycket av sträckfilmen är tillverkad av återvunnet material och kan återvinnas igen samt blandas upp med annan plast som återvinns. Det är ganska mycket miljöförstörelse som anklagas för att vara s.k. "konspirationsteorier" och nästan alla blundar för. Ta bränslen t.ex. de har gjorts sämre och sämre med åren så att energivärdet minskar och alla fordon förbrukar mer bränsle än nödvändigt... Diskmaskinstabletter/kuddar i plast är ett annat exempel. Nä nu blev det för mycket OT🥴 //Pär

Hej Ja vindfång eller strömmar som tar tag i båten är ett jobbigt fenomen men en bogpropeller kan du inte sätta in på en Uttern S64, den sticker inte tillräckligt djupt i bogen/stäven för att den skall göra någon nytta. Dessutom kommer du ju att förstöra flyttankarna, så detta avrådes. Däremot skulle du kunna sätta en elektrisk utombordare på badplattformen eller i stävnäsan som du kan fjärrstyra från förarplatsen med ett fjärreglage med knappar för Fram och Back. Har du den elektriska utombordaren låst i 90 grader så kan du enkelt parera med denna om vinden tar tag i förskeppet genom att trycka på knapparna F eller R på fjärrreglaget. Finns modeller med fällbart fäste och fjärreglage som standard. Gör nog mer nytta i stäven men bara den inte är i vägen och sticker tillräckligt djupt för att propellern skall få ostört vatten att jobba i. Här ett exempel: https://shop.motorguide.com/products/motors/saltwater/xi3.html Finns i olika rigglängder från 48" (1220 mm) upp till 60" (1524 mm) och olika dragkraft. Finns andra fabrikat men Motorguide är bland de äldsta tillverkarna av elektriska hjälpmotorer. Undvik billiga Kina-kopior om du vill ha garanti, något som håller mer än en förmiddag och som man kan köpa delar till om det skulle behövas. Mvh Pär

Inget som hindrade lufttillförseln i brännarfoten som damm eller annat mög, det har jag redan kollat. Helt rätt som du skriver att den skall bränna renare när glaset är på plats, det skapas en "venturi" effekt av värmen som stiger. Det är något som gör att veken inte suger HVO100 som den skall för veken känns torr om jag känner på den innan jag tänder. @Lintott använder du fotogen? Jag ska prova i "vraglöjtan" i morgon med 100% HVO100, den har också platt veke men den var så mögig så jag måste städa den först (har hängt uppe på loftet). //Pär

Hej Har du ett serienummer på motorn så kan du få reda på hur mycket "generator" du har på motorn. Förutsätter att motorn har elstart och att stator och likriktare är felfria. //Pär

Idag hände något märkligt. Jag tände Stelton kopian i morse som vanligt men lågan var lite högre än vad den var igår. Satte tillbaka lyktglaset och lågan minskade markant, fick skruva upp veken lite för att öka lågan. Lät lampan stå och brinna... Strax innan middag så fick jag för mig att lyfta av glaset medan lampan var tänd (med handskar förstås) och helt plötsligt blir lågan jättehög och börjar sota i lågtopparna. Sätter tillbaka lyktglaset över brännaren och lågan blev lite högre än vad den var i morse. Fick nu sänka veken rejält för att det skulle sluta sota och gå tillbaka till normal låga. Så här såg det ut: Normal låga med lyktglas på Blev tyvärr lite sot på glaset innan det lugnade ner sig, ska rengöra det sen. Högre låga med lyktglaset av, har dock sänkt veken annars sotade det rejält. Nu brinner den vackert med veken betydligt lägre än vad den var igår och i morse när jag tände. Känner även att det är betydligt varmare ovanför lampan än vad det var igår. Har fortfarande ca 50% "lysfotogen" och 50% HVO100 i denna lampa. Har inte vågat prova i de andra lamporna ännu p.g.a. av missödet igår med spräckt lyktglas. Så här fint brinner det i fotogenkaminen på 100% HVO100: Ingen os, ingen rök men något lägre effekt tror jag. Men det är ju en liten skillnad i energivärde mellan fotogen och HVO100. Experimentet fortsätter men jag tror jag ska klippa vekarna och låta dom dra längre innan jag tänder. //Pär

Jag slänger in min konserveringsdunk här, ett system som jag tycker är lätthanterligt utan en massa onödigt slabb i maskinrummet. Dunken brukar jag ställa på durken ovanför maskinrummet. Kolla vad du har för dimension på inkommande slangar så du får tillräckligt flöde till sjövattenpumpen om du väljer denna lösning. Är det riktigt stora motorer så kör jag dubbla dunkar som kopplas ihop efter bottengenomföringen och kulventilen med ett Y-rör och en slang till sjövattenpumpen. Det som kommer ut ur slangen före avgaskröken kan du ju samla upp i en annan tom dunk och återanvända, behövs kanske silas innan man använder det igen. Kör några sekunder på slutet utan vatten i avgaserna så blåser du ut allt därifrån (eller i varje fall det mesta) så slipper du isklumpar i ev. plastljuddämpare. Man hör ju på ljudet när det går utan vatten men kör inte länge så något blir överhettat och smälter om det finns detaljer som inte klarar lite värme. Glöm inte backslagens oljekylare... //Pär

Nu körde jag ca 50% fotogen (lacknafta, kristallolja eller vad det nu är som de kallar lysfotogen idag) och 50% HVO100 i Stelton kopian. Den hade ca 1 dl fotogen i tanken och skog på ca 1 dl HVO100. Blötte veken ordentligt och lät den stå ca 30 min innan jag tände. Ungefär samma resultat som innan idag fast där hade jag 100% HVO100. Brann inte optimalt och med liten låga som inte ökade så mycket om jag höjde veken. Funkade ju hur bra som helst i fotogenkaminen men den har glasfiberveke. Behöver kanske nya vekar i alla lampor, de kan ju vara fulla av paraffin och fan vet allt de har i det de kallar lysfotogen/lampolja idag. Tyvärr har ju alla slutat med tekniskt datablad för kemprodukter så man kan ju inte kolla vad de innehåller, finns ju lite info i säkerhetsdatabladen men inte samma sak tycker jag. Köpte både "lysfotogen" och "lampolja" på ett av lågprisvaruhusen för några år sedan som förstörde en äkta Stelton skeppslampa som blev kolsvart av sot som inte gick att får bort. Därav köpte jag en kopia som man inte behöver vara så rädd om. Jag slänger iväg i ett mejl till Lysande Sekler, den skammen får jag ta😧 Jag ger mig inte och återkommer med mer info hur det går. //Pär

Uppdatering! Har nu testat med HVO100 i en av våra antika fotogenlampor vilket inte slutade så bra. Tog en av våra mindre bordslampor som var helt tom, fyllde på HVO100 och doppade veken från båda håll så den blev mättad. Lät sedan lampan stå i ca 30 min innan jag tände vilket gick bra och den brann fint till en början. Men efter 30–40 min började lågan falna lite så jag höjde veken lite och den brann fint igen. Sedan gick det allt mindre tid mellan att veken brann upp och behövde höjas på nytt, verkar precis som veken inte absorberade HVO100 på samma sätt som lysfotogen. Lampan hade nog brunnit lite mindre än en timme då lågan blev mindre och mindre och jag beslutade mig för att släcka den. Då råkar jag vrida på fel håll och höjde veken lite väl mycket och hörde ett svagt "krack" och då sprack lampglaset. Trodde först att det bara var en spricka men när jag tog i glaset föll det i två bitar. Inget reservglas hemma så det blir till att beställa ett nytt från Lysande Sekler, kostar bara 240 kr inkl. frakt., får väl titta efter om det är något annat vi behöver och hoppas Post Nord inte kastar med paketet. Fattar inte varför veken inte absorberade HVO100 som den gör med lysfotogen? Hade ju doppat veken i båda ändar och väntat ca 30 min innan jag tände, något galet är det. Kände på veken när allt svalnat av och veken var ganska torr i övre delen mot brännaren. Någon som har någon idé varför? Frågar jag Lysande Sekler så får jag väl svaret att jag inte ska använda HVO100🥴 Funkade ju hur bra som helst i kaminen... //Pär PS. Hittade en gammal "Vraglöjta" och en Stelton kopia uppe på loftet, ska testa i dom och se om det blir samma där, dessa har platt veke medan den jag provade i har ringveke.

Ja jag sökte också men hittade inget med det namnet men kan det vara den här: https://www.drev.se/produkter/50752t-80b //Pär

Hittade denna sida: https://www.baths.se/sv/baths-shop/block-beslag/roderbeslag/roderbeslag/?6632635=g-articleNumber-a-48-1-filter:JTdCJTIyZmlsdGVyJTIyOiU1QiU1RCwlMjJwcmljZSUyMjolN0IlMjJtaW4lMjI6MCwlMjJtYXglMjI6OTk5OTk5OTk5JTdEJTdE Finns säkert fler om man googlar på "roderbeslag" eller "roderfäste". //Pär

Problemet med den bockade plåten som annars är en bra nödlösning är att det blir mycket liten anliggningsyta för tappen på rodret och den blir sliten på en liten yta (som ett spår). Ta med det orignalfäste du har till en smed eller mekanisk verkstad och fråga om de kan göra ett liknande eller t.om. bättre fäste. Det går ju t.o.m. att trycka in bronsbussningar för tapparna om man vill lyxa till det och slippa gnissel. Var det skruvarna i aktern som gav upp/släppte eller brast fästet? Om det var skruvarna som släppte så be dom göra lite bredare mellan fästhålen eller varför inte två hål till. Gamla plywoodskivor som suttit inplastade sedan 1970-talet brukar inte vara så fräscha, SIKA 591 på skruvarna och på anliggningsytan så kommer det inte in mer vatten den vägen iaf. //Pär

Cremo (Crescent Monark) använde Jotun Norpol och de rätta kulörkoderna är: Ostron: 508 Brun: 401 Möjligt någon annan tillverkare har tagit upp dessa kulörer i sitt sortiment och lagt till en nolla. Möjligt det går att översätta till RAL men det finns inga tabeller för detta online mig veterligen. Ställ frågan till Jotun om de har översättning till RAL. Den bruna var jättesvår att få tag på redan på 1990-talet och ofta är de mycket solblekt och kritad på båten, så man fick bryta den själv så man kom så nära som möjligt vid en lagning i dessa områden. Enda som säljer med original kulörkod är: https://www.wendashop.se/product/313/gelcoat-och-topcoat-1kg Längst ner väljer man vilken kulörkod man önskar om det inte är RAL eller någon av de andra: Går endast att köpa i 1 kg förpackning och man får välja mellan gelcoat, topcoat eller spackel. Mindre förpackningar finns inte att få tag på, möjligen om det är någon som har en skvätt men risken är att den torkat ihop eller på annat sätt blivit för gammal. //Pär

Har kanske blivit bättre. Köpte något skit för några år sedan på ett av lågprisvaruhusen och det klarade inte av att vara ute i sol, väder och vind. Använde detta s.k. "gummirep" till att spänna ner presenningen över veden som ett ryggåstak. De stroppar som satt i söderläge gick sönder ganska snabbt, ytterhöljet smulade och gummibanden (flera tunna gummiband) torkade ut och gick av. Kollade lite snabbt på Biltemas nu och de hade polyestersilke i ytterhöljet medan Jula inte angav material. //Pär