heimlaga

Är båten klink- eller kravellbyggd? Basade eller huggna spant? Hur lång båt? Ni har ju åtminstone en skicklig båtbyggare där i Umeåtrakten men jag minns inte namnet......Tyskt namn...... brukar väl hålla till på Holmön. Annars är mina kontakter i Österbotten på andra sidan Kvarken. Jag bor en bit uppefter kusten från Vasa....Här är hantverkarlönerna aningen lägre. Att basa är inte svårt. Jag har gjort det. Byggde basanrännan av en trälåda som kamaxeln till en Wärtsilädiesel hade kommit i. Ångpannan av ett oljefat. Det fungerade bra. Jag tror inte på en epoxybotten för du har ju ingen chans att epoxybehandla träet under spanten. Epoxybehandling bygger ju på att alla sidor är täta. Ja jag skulle inte heller våga frakta en bottenlös båt men jag tänkte om du skulle få bort plasten på något vis så blir träbottnen lättare för båtbyggaren att plocka loss.

Folk säger att jag är tokig då det gäller att reparera saker men jag ser inget problem i att bordlägga om bottnen den dagen då träet innanför plasten är kaputt. 100000 kronor låter onödigt dyrt tycker jag. Dels så kan du ju göra en massa förberedande arbeten själv så båtbyggaren bara behöver borda upp bottnen och dels så kan du själv olja och ytbehandla. Då får du ju ned kostnaden betydligt. Det borde gå bra att bordlägga bottnen med antingen furu eller gran och det sänker också priser betydligt. Mahogny är egentligen ett helt värdelöst material under vattenlinjen eftersom det fryser sönder så lätt. Det är därför man ofta ser mahognybåtar som är plastade upp till vattenlinjen. Borden har fått frostsprickor. En båtbyggare som jag känner säger att både furu och gran faktiskt är hållbarare under vattenlinjen. Undrar vad han skulle vilja ha för en träfärdig furubotten om du river bort plasten innan han börjar.....? Skulle man ha litet tid och en verkstad av något slag att arbeta i är det inte hela världen att borda om en båtbotten själv men har man aldrig varit med och gjort det så är det litet svårt att se hur man skall göra. Jag har varit med en gång och bytt halva bottnen och kölen i en snipa. Andra gången skulle säkert gå bra på egen hand...... men då har jag ju nytta av att ha arbetat som både timmerman och snickare.

Det finns gott om inombordsmotorer som är tillverkade före kriget och ännu är i drift så en MD6B är ganska ny i sammanhanget. Senast i dag såg jag en dieselmotor från 70-talet som var nyinstallerad i en nybyggd båt. Själv planerar jag att installera en Bukh DV10 från 1981 i min nyanskaffade begagnade snipa. Så länge det går att köpa eller tillverka reservdelar och så länge motorblocket inte är slutrostat inifrån eller illa frostsprängt så brukar det mesta gå att reparera på ett eller annat vis. Det är bara vissa verkstäder och vissa reservdelshandlare som har fått någon fix ide om att allt gammalt skall bort.

Tycker båten ser bekant ut i detaljerna. Är du i Österbotten? Är båten byggd av Vinberg i Österhankmo. Det här var bara en vild gissning men det liknar hans modell då man ser den akterifrån.

Bra för då kan jag också strunta i tätningen. Nu har jag mätt och konstaterat att det blir knappt om utrymme för en gammal priopellerhylsa. Hur skulle det vara med ett rostfritt rör med fastsvetsad fläns på nedre ändan och inpressade nylonbussningar i båda ändorna?

Skulle det gå att bygga rodergenomföringen av en gammal liten propellerhylsa som jag har liggande?

Om du skall sätta sådär mycket arbete på att bygga om motorbädd och anslutningar och byta propeller till en som passar nya motorns varvtal vore det väl lika enkelt att renovera din gamla motor? Volvo-Penta MD7B är ju en riktig båtmotor som är byggd för ändamålet medan de andra alternativen är ombyggda industrimotorer. Hur är det med tillgången på reservdelar? Det här är bara ett förslag........ jag har märkt att det ofta lönar sig för mig att reparera sådant som andra byter.

Jag hälsade på hos Faderullan i dag och fick titta på båtbygget. Jag tycker verkligen om den båten. Önskar mig en likadan. Skrovformen ser ut att vara både sjöduglig och ovanligt lättrodd och hantverket är mycket snyggt! Bra gjort!

På den tiden gick det kor och får och betade bort gräset överallt det det fanns något gräs att beta. Nästan alla låglänta stränder var ju fullständigt renbetade. Då fick fästingarna snällt flytta upp i albuskarna om de villa ha en chans att överleva tills de hittade någon att parasitera på. Därfär heter fästingarna "alibässar" eller "aliploåtar" i många byar i Österbotten och "skåossbässar" på annat håll. De höll till i skogskanter och albuskar i brist på långgräs.

Roderaxeln av vanligt järn löper i ett fastplastat mässingsrör i min plastsnipa. Naturligtvis har axeln rostat riktigt illa och från nedre ändan av röret går en 20cm lång spricka i laminatet mitt efter stäven i riktning mot propellerhylsan. Med andra ord behövs det en ny roderaxel och en ny hylsa för axeln att löpa i. Hylsröret skall nå upp till relingshöjd där rorkulten sitter på axeländan. Metallarbete är inget problem här på backen men jag undrar hur en bra roderhylsa skall vara konstruerad? Behövs det tätningar så vatten inte trycks upp igenom röret? Behövs det nylonbussningar eller bronsbussningar för axeln att löpa emot eller duger det med en rostfri 20mm axel i ett rostfritt rör? Hur skall genomföringen genom stäven konstrueras? Jag kommer inte att bygga det här just nu men jag har möjlighet att få tag på rostfritt material och då gäller det att veta hur man tänker bygga. Därför behöver jag era råd!

Ja och då kvalificerar du för att få deltaga i årets Kaljakellunta......

En bra poäng från PeterK Det är ju närmast självklart att det inte är hållbart att nöjesresa med flyg varje år och knappt ens varje årtionde när koldioxidutsläppen måste minskas samtidigt som bergoljebaserade bränslen blir allt dyrare varefter de lättutvunna fyndigheterna sinar. Allt det här samtidigt som Medelsvensson blir tvungen att amortera bort sina fastighetslån som har vuxit hejdlöst under en och en halv generations konsumtionsfest. Då bör det finnas utrymme för för relativt enkelt båtliv med bränslesnåla båtar som går att bygga till ett överkomligt pris. Säkert inte ett båtliv som passar alla medelsvenssöner och medelsvensdöttrar men ändå ganska många.

Frågan är ju i sista ändan hurudant samhälle man vill ha. Ett samhälle där alla som kan ta sig över socialbidragsgränsen också kan idka sina intressen i en skala som passar den individuella plånboken och livssituationen....... eller ett samhälle där ett priviligierat fåtal har ensamrätt på fritidsintressen medan resten av befolkningen står kedjade vid Grottekvarnen likt Fenja och Menja.

Jag skulle ta en och en halv meter tretums rör och svetsa fast en bit grov axel på ena ändan. Montera ett lämpligt shaft så att man kan stå på marken och manövrera det som en glidhammare ovanpå påländan. Enkelt och billigt. Annars ser det inte särkillt svårt ut att svetsa ihop en sån där klack som på bilden. Klämmorna är standarddelar som används på burtonställningar och på väggankarfästen på Hakiställningar. Bara att svetsa fast. Röret är väl 1 1/2 tums antar jag? 1 1/2 tums rör är ungefär 48 mm i ytterdiameter. Innerdiametern är numera någon millimeter större än det nominella måttet eftersom man har gjort rörväggarna tunnare än de var enligt den ursprungliga standarden.

Det finns många inombordare som fryser sönder om man inte kör glykol i kylsystemet. Det är ingen skröna. Alla vi som regelbundet går på shopping på någon skrothandel vet hur vanligt det är att hitta fina inombordsmotorer som har hamnat på skroten för att motorblocket är så illa sönderfruset att det inte går att nickelsvetsa. Jag tror knappast att de allihop har frusit sönder när båten var kvar i sjön. Senast jag var till skroten såg jag tre fina inombordare som var sönderfrusna allihop....... och det är en liten skrothandel. Det är alltså ingen myt! En myt som man ofta träffar på är att var sjunde våg är större än de andra.

En basanränna skall byggas av bräder för plaströr flatnar då man kommer upp i temperatur. Enligt en bekant som hade gjort misstaget att använda plaströr. Det skulle bli snyggt och stadigt och enkelt att basa och böja dit inransudband och ytransudband av gran och fästa ihop med båtspik rätt igenom och via dem på insidan. Jag har lämpligt krokvirke till stamkraft åt dig om du behöver.

CristerN är på rätt spår tycker jag men jag kan försöka ge litet teoretisk bakgrund till det här. Hur stor motor en båt behöver för att gå att manövrera och köra i motvind på ett säkert sätt i deplacementhastighet (inte planande) beror på två faktorer: -Skrovformen. Ju mer strömlinjeformat skrovet är destu lättare glider det framåt. Vi som paddlar kajak vet ju hur litet kraft som krävs för att driva fram ett extremt långsmalt strömlinjeformat skrov som inte bildar några virvlar. De flesta segelbåtarna och nästan alla traditionella motorsnipor har också mycket strömlinjeformade skrov som fungerar väl med liten motorkraft även om de inte är lika extrema som en kajak. En planande motorbåt som körs i låg hastighet utan att plana är raka motsatsen. Där finns en bred och djup akterspegel som bildar massor med virvlar och får båten att dra upp mycket svallvågor. Alla de vattenrörelserna tar sin kraft från propellern och stjäl den från framdrivningen. Samtidigt som den planande båten utan riktig köl och med bred botten inte går att styra och manövrera i sjögång och blåst med så litet framdrivningskraft. -Verkningsgraden. Vid relativt låga hastigheter överför en långsamt snurrande propeller med få blad kraften från motorn till vattnet betydligt effektivare än en snabbt snurrande liten propeller. Med 6 hästkrafter och långsamtgående tvåbladig propeller manövrerar och driver man fram en 21 fots traditionell motorsnipa (6,3 meter lång och vikt inklusive last omkring 2 ton) i alla väder som den överhuvudtaget kan hålla sig flytande i både inom och utomskärs. Med god säkerhetsmarginal. Samtidigt som en 6 hästars snurra i allt utom stiltje är alldeles för litet för att kunna manövrera och driva fram en 16 fots modern bred snurrebåt som är tänkt att plana.

Här är ännu en länk till en youtubefolm om hur man gjuter babbitslager. Han använder en amerikansk produkt som heter Babbitrite att täta med men jag har använt vanlig tätningskitt för avgasrör med gott resultat. En sak som jag glömde: Rätt gjuttemperatur är då man sticker ned en furusticka i babbitsen och den blir aningen brunbränd men inte förkolnad. Nu gäller det bara att hitta en leverantör där du kan få tag på en babbitstacka att gjuta av.

Japp. Det där är babbits. Babbits är en legering av antingen tenn eller bli med litet koppar och antimon iblandat. Koppar och antimon bildar mikroskopiska hårda kulor som flyter i tennet/blyet och som fungerar som lageryta. Man gjuter babbitslagret direkt i lagerhuset. Smältpunkten är så låg att det går att smälta i en järnskopa eller järngryta eller liknande på en flytgaskokplatta. Formen kan man göra av trä och täta med rögmjölsgröt om det kniper men bäst blir det om man gjuter kring en järntapp som är svarvad litet klenare än färdigt lager. Man sotar järntappen över en bit brinnande björknäver eller med gassvets utan syretillförsel så fäster inte babbitsen på den då man gjuter. Före man gjuter värmer man upp hela lagerhuset och formen till ungefär 200-300 grader med blåslampa. Efter gjutningen sätter man upp lagerbocken i en metallsvarv och rensvarvar insidan. Till slut brukar man skava bort svarvspåren för hand till slutlig passning. Babbits köper man färdigblandad som tackor. Freya Metall i Danmark är en leverantör. Jag köpte ungefär 60 kilo babbits billigt av en skrothandlare så det finns att ta fram när jag behöver. Hela det här låter komplicerat men jag har gjutit babbitslager och egentligen var det inte så svårt. Om man misslyckas smälter man bara ut babbitsen med blåslampa och gjuter om. Små gjutfel kan man reparera om man förvärmer försiktigt med blåslampa och sedan smålter in en bit babbits i gjutfelet med en stor lödkolv. Såhär går det till ungefär: Eftersom ett hylslager är gjutet i ett stycke utan löst lageröverfall skulle jag gjuta det stående på änd.

Det hade jag faktiskt inte tänkt på..... skott med en springa högst upp och en springa vid bottnen? Jag hade tänkt sätta ett slags vågrätt skvalpskott längst ned i tanken så bränslet vid slanganslutningen inte skvalpar omkring. Hur tjock rostfri plåt behöver jag skaffa till tanken? Räcker 1,25mm (som jag kan få billigt) eller borde jag satsa på tjockare plåt?

Jag vet inte för jag håller inte på med det själv så jag har bara hörsägen att gå efter. Många lågvarviga fotogenmotorer av äldre modell till exempel Wickström med helstrumpa (cylinder och topplock gjutna i ett stycke) har ju extremt låg kompression så de är inte särskilt effektiva som bensinmotorer. Jag har förstått på kompisar att i synnerhet vissa exemplar går bättre på en blandning av dieselolja och bensin eller eldningsolja och bensin (egentligen olagligt i båt i Finland) eftersom det bränslet har längre brinntid i cylindern. Jag känner inte till detaljerna tyvärr...... men man kan ju gissa att det spelar in att det går att komma över eldningsolja gratis mot borttransport då folk byter värmesystem.

Jag har hört från ganska säkra källor att nutida eldningsolja saknar ett smörjande ämne som behövs för att insprutarpumpen i en motor skall må bra. Ryktesvis lär det kunna gå riktigt dåligt om man kör traktorn på eldningsolja........ förövrigt var det tidigare mycket vanligt att göra så i Österbotten. Någon gång i början på 2000-talet skall innehållet ha ändrat i eldningsoljan. Däremot så lär det gå att blanda ut eldningsolja med bensin och använda som bränsle i fotogenmotorer. De har ju ingen insprutningspump. Man startar och stannar då på ren bensin. Kan någon dementera eller bekräfta det här?

Yanmar brukarväl vara byggda på Kubota industrimotorer tror jag.

Tack skall du ha Pentax! Backslaget har inbyggt trycklager så eftersom jag inte behöver någon kardanknut behöver jag inget separat trycklager heller. Bra! Då behöver jag inte fundera mera på det. Problemet med att montera tanken högt är att jag vill ha en relativt hög och smal tank så dieseloljan inte skvalpar omkring och skummar. Jag vill inte få luftbubblor i bränslet för en encylindrig dieselmotor är ju extremt känslig för sådant. Skall jag få upp tankbotten högre utan att tanktoppen sticker upp över tofthöjd blir tanken bredare med mera skvalp som följd. Är jag på fel spår?

Jag känner mig litet löjlig som frågar såhär mycket om en båt som jag omöjligt hinner göra någonting åt förrän tidigast någon gång i början på 2020 men eftersom jag har för vana att samla billiga delar och billigt material till mina projekt innan jag sätter igång så vill jag ju veta ungefär vad jag skall spana efter. Det handlar om den här 23 fots plastsnipan som skall få en begagnad 10 hästkrafters diesel av modell Bukh DV10 inmonterad. I verkstadshandboken står det att motorn får luta högst 15 grader akterut. Innebär det 15 grader i stillastående på platt vatten eller 15 grader i full fart uppför en våg? Aktern gräver ju ned sig en hel del då man närmar sig deplacementfarten och axeln sluttar en hel del (gissningsvis nästan 10 grader). Fungerar det? Måste jag skaffa trycklager och kardanknut? Där står också att bränslepumpen på motorn kan suga bränsle 30 cm lodrätt och att slangen får vara högst 3,5 meter lång. Jag hade tänkt montera bränsletanken så långt akterut som möjligt under förtoften. Då skulle längden på slangen bli strax över 3,5 meter och med den placeringen skulle tankbottnen komma 5-10 cm lägre än nivån på bränslepumpen då båten står stilla på platt vatten. Vid fart gräver aktern ned sig så vid fart på platt vatten hamnar säkert tankbottnen högre än bränslepumpen fast på väg nedför en våg kan säkert sughöjden överstiga en halvmeter. Fungerar det? Motorn är redan väldigt långt akterut för att ge så stort fritt lastrum som möjligt. Därför blir det lutning på propelleraxeln. För att få en rimlig ballans i långskeppsled måste tanken vara i fören. Jag vill ha kvar det stora lastrummet.