skippeer

I höstas var jag ensam vid motorkonserveringen. Testade en för mig ny metod: tog av locket till sjövattenfiltret använde en slang som fick plats inuti utloppet på filtret lade på några varv med tejp som tätning på slangen och med lagom mycket våld tryckte jag dit slangen fyllde en hink med rent vatten körde motorn så att hinken tömdes fyllde hinken med glykolblandning körde motorn så att hinken tömdes

EU VAT bevisbördan gäller inte före Sverige blev EU medlem. Därför är byggår intressant ur momssynpunkt, vid segling söderut kan tullarna tex i NL begära full dokumentation. Vid hembygge efter Sveriges EU inträde 1995 behöver man spara på kvittona om man vill segla söderut i EU. Var byggdes båten? Om det var i UK blir frågan var fanns båten vid Brexit? Var den i UK vid Brexit faller EU VAT statusen, formellt ny moms att betala.

Då får jag förtydliga min startfråga. Efter Sveriges EU inträde måste båtägare som seglar internationellt ha ordning på sina handlingar om tullmyndighet tex i NL begär bevis på betald VAT. Båt byggd före Sveriges inträde i EU behöver inte bevisa att moms är betald. Om båt är hemmabyggd efter Sveriges EU inträde får man spara på sina kvitton på inköp.

Startfrågan är byggnadsår, har du tur är det före Sveriges medlemskap i EU. Brukligt är att landet där 51% av ägarna bor ses som ”hemmaland”. För att registrera båten hos tex SXK krävs köpehandlingar som visar vem som äger båten. Har varit delägare tillsammans med 9 andra delägare med båt i Grekland/Kroatien och haft SXK internationella certifikat efter att ha visat köpehandling. I ett fall var vi 9 svenskar och 1 norrman som samägde en Hanse, alla hade SXK cert som delägare. En svensk båt som skall övervintra i Norge kräver kontakt med norska myndigheter för att förebygga avgiftsproblem. Troligen lågt intresse hos tullare i NL, FR, Portugal och Kroatien (som letar efter omomsade fd charterbåtar) när det gäller ett hembygge. (Vi har blivit utfrågade i NL förra året, när tullarna insåg åldern på vår båt gick de vidare till andra båtar i samma sluss då vi var på väg in till ett innanhav, IJsselmeer.)

Artikel om olika drivankare https://www.pbo.co.uk/gear/which-drogue-should-you-buy-25543 Obs! Det kan vara svårt att få ombord ett drivankare efter stormen beroende på konstruktion av drivankaret.

Landlinjerna kanske blir rätt om man outsourcar till Lantmäteriet. Sjöfartsverket har ett track record att inte ta till sig konkret fakta/förslag, för många år sedan försökte man dölja att info om ett grund var känt men som inte var med på sjökort så ett fartyg gick på grund. Visselblåsaren på Sjöfartsverket, kartograf, omplacerades till en verkstad som tack https://sv.wikipedia.org/wiki/Tsesisolyckan https://lagen.nu/dom/nja/1983s3 Förra året påpekade SXK, SBU, sjöpolisen, marinen, tullen att ”lyftet” blivit fel. Bojar hade lantmäteriet tolkat som stenar, lite basic. Det verkar som att Sjöfartsverket avvisade i stort alla påpekanden om felaktigheter från onöjda ”kunder”. Snacka om att inte göra om och göra rätt.

570 grader celsius är enligt Volvo Penta möjlig temperatur på avgaserna när de lämnar cylindern. Min poäng med temperaturen är att det förmodligen är väldigt torrt där packningen sitter under förutsättning att avgaskröken fungerar (och inte sprayar vatten åt fel håll). Möjligt problem som följd av den rostfria packningen är det inte många som känner till vilket kan bero på att få kollar skicket på avgaskröken och tätningen mot motorn enligt manual.

SXK säljer köpekontrakt som är genomtänkta, används ofta så det kan vara smart att studera dess struktur (finns olika kryssrutor kopplat till villkor).

Empiriska tester visar att vid ”lugnt” väder fungerar nödlösningar att styra men det blir svårare vid frisk vind och grov sjö. Hilma crew vet hur svårt det är Om roder styrningen skadas kanske man har tur och kan styra mha autopiloten som sitter kopplad till roderstocken men är roderbladet borta funkar inte det. Nödroder Diskuteras i FB grupp om Orca-attacker, har U- beslag i garaget som passar till spirbom till förra båten. Pensionärsbåten har grövre spirbom med okänd diameter. Får fundera inför vårarbetet

Sommaren 2022 så var det en kille på facebook’s grupp för svenska Penta användare som berättade om en alu-packning som ersättning till originalet i RF som gett problem för många. Tipset om packningen fann jag på en blogg https://sailingladyann.se/blog/tags/Avgaskrök Kanske fler D2-55 och D2-75 som vill vara proaktiva

En del förslag är inte praktiska pga legala krav på vapentillstånd, tom signalpistoler (avsett att användas vid sjönöd) kräver vapenlicens i vissa länder. Vid längesegling passeras gränser till länder med olika syn på ”vapen”. Crackers skall jag undersöka var de är tillåtna…

Finns många förslag på olika forum, bla: • kolla var fiskebåtar som fiskar tonfisk finns på Marine Traffic, håll långt långt avstånd allt stanna i hamn några dagar tills tonfiskstimmen har lämnat närområdet. • crackers • sand • mata angriparna med fisk så de kommer av sig med attacken

Precis, nära till land och dagsegling känns som vårt val till sommaren. Artikel på engelska hur det var att bli sänkt https://www.portugalresident.com/how-much-water-are-you-taking-onboard/

Att försöka gå via de franska kanalerna med osäkert vattendjup kan innebära lastbilstransport, vända eller vänta till nästa år (detta har drabbat en del kanalfarare i år). Vår plan ligger fast, att gå utsidan till Medelhavet dvs passera Portugals kust.

2 båtar har sänkts, kanske 100-150 har attackerats under några säsonger. Det mest nordliga angrepp har skett vid Brest norr om Biscaya vilket jag inte hade koll på i somras då vi seglade söderut till La Rochelle. Finns flera FB grupper om Orcas, lite lustigt att läsa om spanska/portugisiska djurvänner som propagerar för att gör ingetting vid attack medans en del seglare tipsar om att backa, hälla sand, använda pingers, ha kätting hängandes runt rodret mtp att man i Spanien älskar att sticka svärd i tjurar under vilt stressande jubel från åskådare. Funderar på vilka åtgärder vi skall preppa för (tex sand, Stay Afloat tätningsgoja, extra länspump, Crackers......), kommer att segla vidare från La Rochelle området till sommaren på vår väg mot Gibraltar/Algarve-kusten. https://www.orcaiberica.org/last-interactions

Är lite sen på bollen. Apropå det där med fällköl på en äldre båt, konstruktionen kan medföra renovering som tar tid och kraft, har läst om båtspekulanter som tänkt bort fällköl efter att ha undersökt sådana som varit till salu. Finns grundgående kölar som option på många båtar vid nyförsäljning, vanligt med grunda kölar på begbåtar i Nederländerna. Bland båtbekanta finns det en del som köper en onödigt stor båt för 2 personer bara för att de hoppas att få familjemedlemmar/vänner som medseglare. Har man råd och tid så okej kör på men jag har många ggr reflekterat vad fort det gick att bottenmåla och vaxa den gamla Maxi 77:an jämfört med pensionärsbåten på 38 fot. Dessutom kan det vara enklare att finna en ledig plats med en mindre båt.

Jag har ett Orust bygge med VP motor och stävlager, axeldiameter 35 mm och 60 mm avstånd mellan lager och FOF propeller. Jag tänker inte förkorta axeln…

Nauticat 331 är ingen snabbseglare men det gick att segla ett varv runt globen för en ”writer” för Yachting Monthly så det borde gå med liknande båtmodeller att göra detsamma. https://www.yachtingmonthly.com/news/nauticat-round-the-world-cruiser-for-sale-1259

Målgrupp för Nyförsäljning av båtar vs DIY personer på forumet kanske inte mappar fullt ut. Min killgissning är att vi på MG har en tunnare plånbok än målgruppen för Nimbus nybåtförsäljning.

Det finns många info källor för att läsa på om utländska nya seglingsvatten, marinor och vinterförvaring. Imray har flera pilotböcker som vi har köpt under årens lopp för Grekland och Kroatien som andelsägare i dessa länder. Senaste åren har det blivit aktuellt med Nederländerna, Belgien och Franska Atlantkusten. Nu i vinter behöver jag planera lite bättre mtp att marinapriserna kan skilja en faktor 3 mellan låg och högsäsong längs Algarve och Spanska sydkusten, tyvärr tom dyrare än Smögen, Hunnebo, Fjällbacka och Grebbestad under högsäsong🙁 Den största enskilda kostnadsposten är vinterförvaring för oss som seglar 3-4 månader och sedan vill ha båten på land. Första året kostade det bara 12 KSEK hos Gicom i NL för vår 38 fotare (samma prisnivå som i Sverige), andra året är båten förvarad på land i Frankrike och nu börjar priserna stiga hamnar troligen 25-30 KSEK. Enligt vår plan skall vi segla sakta söderut ock lämna båten någonstans i södra Portugal/Spanien. Har googlat i timmar/dagar för att finna ett vintervarv där vi själva får jobba på båten, kan sova ombord, där det finns vatten, el, toalett, dusch. Just nu har vi några kandidater på Algarve kusten (tex Bruce varv i Faro). Bra web siter /appar https://www.jimbsail.info/ för flera kuststräckor finns det betyg på olika marinor och andra bra tips https://www.navily.com/ jag använder deras app, om man behöver kunna filtrera kostar det, community baserad Navionics Boating app ibland finns det tips från community medlemmar via ikoner på sjökortet, har inte kommit på att det går att söka generellt för ett område google maps sök för ett område efter tex varv med lokalt språk google sök tex på "winter storage on the hard", finns många träffar på anglosaxiska web siter, en del trådar har några år på nacken facebook finns grupper för det mesta, sökmotor inte så bra Dagens lärdom https://www.noforeignland.com/ det går att filtrera tex efter "boatyard" (se bild nedan), har varit medlem sedan i våras, att enbart lämna spår mha AIS ger dålig täckning för siten har inte pengar för att köpa AIS data som används av Marine Traffic och Vesselfinder. Har lagt in det franska vintervarvet och skall göra dito för Gicom, NL eftersom allt baseras på en community med frivilliga. Vi är med i SXK Medelhav, JRSK och OSK där vi har lärt oss mycket av andras berättelser. Finns det fler bra källor att söka efter vintervarv runt Medelhavet?

Räkna lite på vad det kostar att hyra segelbåt 2 veckor per år och jämför totalkostnaden + tid med att äga. Finns risk att breakeven går vid 2-3 veckors segling. Vi utnyttjar båten maximalt under hela semestern och helger så för vårt behov är det billigare att äga.

Toppen med praktisk erfarenhet var skiten samlas. Kan det vara så att den mesta skiten samlas på styrbordsidan och skall spolas ut via hålet efter pluggen? Kanske de som bytt från "stor plugg" till liten kran har gjort sin motor en björntjänst, speciellt de som inte orkat leta reda på max storlek utan monterat in en adapter tex från 3/4 till 1/2 eller 1/4 för att kunna montera första bästa kran med mindre storlek.... Stor risk att stora flagor inte kommer ut.

Hej @Carl_XII, din erfarenhet med igenrostad eller väldigt trög dräneringsplug som andra beskrivit är anledningen till mitt val av krafthylsa. Eventuellt blir din metod min plan B. Min fundering är att: börja suga upp glykolvatten via påfyllningslocket mha manuell oljesug, sedan sätta på en slang på babordsidans kran, öppna dräneringskranen och suga mha oljesugen. därefter öppna dräneringspluggen på styrbord och låta kylvattnet rinna ned i "badkaret" under motorn som sedan kan sugas upp med oljesugen. Stänga pluggen för att inte överfylla "badkaret". flytta oljesugen tillbaka till babordsidans slang, spola med färskvatten med förhoppning att få ut skräp öppna pluggen igen så det sista rena vattnet rinner ned i "badkaret" lossa översta slangen på motorn till varmvattenberedaren, koppla in pumpen till gummidingen. lossa nedersta slangen på varmvattenberedaren, koppla in extra slang som mynnar ut i en hink i kölsvinet trycka in luft till varmvattenberedaren via den "översta lossade slangen" mha pumpen till dingen fylla på med etylenglykol, på en gammal motor är det väl VP gröna glykol som gäller (ej VP gula glykol). Idag är det röd glykol i motorn från närmsta tapp, ingen aning om vilken sort det är. D2-55 Operators manual: The coolant should contain ethylene glycol of a good quality with a suitable chemical consistency for an adequateprotection of the engine. Utmaningen är att komma åt dräneringskranen på babord sida för motorn är monterad under durken vid nedgångsstegen, eventuellt får jag krypa in i en stuv och skruva bort ett trälock på babordsidan för att nå dränkranen. Gäller att ha gott om tid när det är första gången mtp möjligt strul. Osäker på var skräp/gojs i kylsystemet kan sitta på en Penta motor, kommer det mesta ut under värmeväxlaren via babordskranen?

Tack för tipsen. Hylsan som @Lintott tipsade om var en smart nyhet för mig, kanske köper en sådan bara för att testa Eftersom jag gillar rejäla prylar har jag nu beställt en fyrkants krafthylsa, 3/8", hona. Samma som youtuber "Tino G - Sailing" tipsade om, kostade 205 SEK inkl leverans. # När jag googlat har jag läst att flera anglosaxiska seglare har bytt ut dräneringspluggen till en dräneringskran / avtappningskran för att det skall gå lättare nästa gång att byta kylvattnet (gärna med en slangstos). OBS Jag har inte kontrollmätt min dräneringsplugg så gängdimensionen har jag funnit på det farliga internet (tyvärr både NPT och BSPT). Jag letade efter mässingskran med 3/4" BSPT gänga hos någon svensk VVS firma utan framgång. Nu har jag lärt mig att BSPT är förkortning för British Standard Pipe Taper thread och att i Sverige används andra betäckningar för koniska gängor. Får se om det går att finna lämplig kran med R 3/4 eller R 20 beteckning.

@Peter_KBlocknyckel fungerar tyvärr inte för det är trångt att komma åt under dieselfiltret där pluggen sitter väldigt nära oljefiltret. Mina darriga röda pil visar varifrån jag kan komma åt sidan på motorn om jag skruvar bort en trälucka. Eftersom många skriver på nätet att det är svårt att komma åt och att få rätt kraft är min tanke att ha rätt verktyg dvs fyrkantshylsa, förlängare (åt rätt håll dvs inte omvänd förlängare med shiftnyckel) och ett spärrhandtag för att få kraft och inte skada dräneringspluggen.