skippeer

Navily.com (appen gillar jag mer än webben) och Noforeignland.com lusläser jag inför motsatt resa, La Rochelle mot Faro/Lagos. Gissar att ni kommer att bevaka vindprognoserna noggrant mtp dominerande vind är inte till er fördel (killgissning fritt ur minnet). Har ingen tidigare erfarenhet av området.

Ibland finns det gamla trådar med matnyttig info. Vi har VP D2-55 (A)

Om man urladdar ett blybatteri (av misstag) väldigt lågt typ under 10 volt har jag ansett att det bara var att kasta det blybatteriet. När det gäller lithium batteriet har jag tidigare fått intrycket att de är väldigt känsliga för överladdning och djupurladdning. Sedan drygt ett år har jag GBS LFP celler i min service/domestic/förbruknings batteribank på nominellt 400 Ah men enligt leverantören skall jag ställa in min batterimonitor på 500 Ah eftersom "kända" LFP leverantörer överleverar (typ GBS, Winston, mfl). I samband med att jag söker info om kraftigare generator till motorn hamnade jag på en YouTube video från en norsk firma som gav en förändrad bild om djupurladdning DoD 100%. Det som sägs på videon är att en båt som togs upp på land hade kylskåpet igång men man glömde bort att koppla in landströmsladdaren så efter ett antal dagar var spänningen nästa noll. Deepest discharge 1 238 Ah på en bank som sägs vara på 1 200 Ah (framgår inte i videon om det är nominell eller verklig kapacitet). Min Battery Voltage 0,03V Efter uppladdning igen fungerar LFP banken, dock så framgår det inte om dess kapacitet/antal total cykler tog stryk. (Spontant känns det konstigt att ett kylskåp inte stänger av sig när spänningen går under tex 10 volt.) Jag har googlat lite extra på DoD 100% och LFP recovery och det finns ett antal som berättar hur man skall gå till väga. Min personliga syn på LFP har förändrats i grunden av denna upptäckt. https://www.researchgate.net/publication/346044288_Recovery_Procedure_for_Deeply_Discharged_LiFePo4_Traction_Battery https://www.diyelectriccar.com/threads/recovering-overdischarged-lifepo4-pack.63117/ När det gäller vinterförvaring av LFP celler har min leverantör rekommenderat SOC 50-70% (Status of Charge) bla baserat på erfarenhet av en person som förvarade ett gäng celler fulladdade i över ett år och dess kapacitet vid mätning efteråt hade sjunkit 10%. Varje dag nya lärdomar.

Tidigare båtar, allt från dagseglare, Maxi 77, Scampi 30 och Hanse 342 skojade jag ofta med att en riktig skeppare behöver ingen bogpropeller 😉 Vid behov har gumman och jag kört med spring på Hansen för att komma ut från kajer med pålandsvind (ibland fått applåder för det är inte så vanligt). Nu med en 12,5 tons segelbåt är jag väldigt glad över att förste ägaren beställde med bogpropeller, speciellt när vi hamnat bakom stora fartyg som skapar strömvirvlar inne i Nederländska slussar och med sidoströmmar inne i floder/hamnar längs Atlantkusten. Nå över till det här med underhåll, för något år sedan fick jag leta ett tag innan jag fann rätt olja till VP QL BP600. Försökte idag att finna service manual för denna gamla bogpropeller men lyckas inte finna men fann underhållstips för ett annat fabrikat. Utöver byte av offeranod och kolla oljebehållaren i förskeppet gjorde jag idag ett litet test om det fanns vatten i olja (borde bli lite mjölkig koncistens) vilket nog är smartast att göra på hösten. "The gearleg oil should be changed every two years. Remove the gearleg drain plug and allow 6. fresh oil from the reservoir to flush out the old oil. Re-install drain plug with new copper gasket and top off reservoir." Oljan ser inte mjölkig ut men det blir byte nästa gång jag är pysslar med båten för kan jag förlänga dess livslängd med lite extra ren olja så varför inte. Hur ofta byter ni på era bogpropellrar (om ni har en sådan)?

Empiriska studier med hur mycket vakuumpåsar för galgar från Smarta Saker tål. För några dagar sedan tog jag ur Spinlock flytvästen och hängde den på en plastgalge i våtgarderoben. Skepparns jacka och byxor hängdes in i en vakuumpåse för det måste väl konstruktionenen tåla men efter några dagar låg de åter i botten. Mitt sista försök är nu skepparens jacka och byxor i var sin vakuumpåsa för galge det vore väl f... om de skulle trilla ned igen!? Admiralens jacka & byxor hänger på samma galge i en annan vakuumpåse, troligen är det mindre mängd material i coastal kläderna => lägre vikt. Sanningens minut blir när jag påbörjar andra halvleken av vårarbetet.

Kanske går det att köra elektrisk avfuktare någon vecka för att avfukta inredning och dynor? Vi har kört med avfuktning före och under vinterförvaring, utöver klassiska torrbollar har vi använt Torrbollen Luftrenande Gel som innehåller Tee Trea Oil som sägs vara bra mot mögel, Doftade gott när jag öppnade upp förra veckan. Dynorna har ställts på högkant ovanpå distanser (tomma vattenflaskor eller grå rörisolering) dock inga stora vakuumpåsar för dynorna.

Kackerlackor hade jag förstått om du undrade om men silverfiskar...? Inga problem med kryp så här 50 mil SV om Paris 😉

Vårarbetet är påbörjat och höstens arbete att förebygga fuktproblem verkar ha betalat sig. Båten torr och fin så här långt under arbetsperiod 1 av 2. Enda som inte fungerat är att det finns vakuumpåsar med ögla i toppen avsedd för galgar....eee...nej inte plural. Det har visat sig att vakuumpåsens ring i toppen lossade för: 1 livväst 1 seglarjacka 1 seglarbyxa Andra längeseglare har erfarit samma problem med galgpåsarna. Synd för tanken är bra att kunna använda garderoberna under vinterförvaringen för vi tar inte med några kläder på flyget, varken dit eller hem igen.

Tack för hjälpen. Jag började försent, var ett infall att fixa fernissan i år men insåg inte de långa torktiderna. Förhoppningsvis har jag lärt mig läxan. I butiken fick jag lära mig att matt används inte på utsidan pga UV strålningens nedbrytning. Köpte Epifanes sidenmatt för bruk på insidan där jag kört på med klarlack på några täcklister i taket runt nedgången. Svåra beslut att välja klar / matt för gränsytorna 😉 Får se vårens fernissning som en liten kunskapsövning och som du föreslår fortsätta nästa vår, tröskeln tar mycket stryk.

Som jag skrev så har jag läst tillverkarens info. Idag onsdag blir det lager 6. Frågan gällde tid innan jag vågar montera luckan. Är ”torktid” 24 timmar vid 20 grader C en säker tid kan jag våga fler lager på torsdag och fredag?..

Tröskeln vid nedgångsluckan har haft brister i den fernissade ytan under några år så i år tog jag tag i detta och fernissade om runt ”fästet” av nedgångsluckan, handtag på insidan och täckningslister. Senast jag fernissade var i en Scampi 30 för ca 30 år sedan och jag mindes inte något om hur man skall göra. Lokala butiken föreslog Epifanes klarlack, fann matnyttig info på nätet https://www.epifanes.se/portfolio/blank-klarlack-4/ På lördag åker täckningen av och då behöver jag sätta dit nedgångsluckan. Tänkte lägga ett lager idag onsdag kl 12. Hinner det torka tillräckligt på 3 x 24 timmar (håller 15-25 grader C under dygnet mha värmefläkt)? Vill inte att den gamla luckan den skall fastna i det ”nyfernissade? Torktid innebär det riskfritt att luckan klibbar/limmas fast? # Torktid vid 20°C och 65 % relativ luftfuktighet: Dammtorr efter 3 timmar. Kan slipas och överlackas efter 24 timmar. Vid högre eller lägre temperaturer förlängs eller förkortas dessa tider.

Mina kollegor kallade det för motorseglare från Orust, reklambladet talar om 9 ton men en systerbåt som vägdes visade 12 ton och sedan längeseglingsprylar ombord så blir det 12,5-13 ton.

Jag har haft 3 bladig Flex-O-Fold på 2 båtar sedan 2006 och är väldigt nöjd. Under vintern har jag haft kontakt med den danske tillverkaren för att få bedömning av skicket på min nuvarande slitna FOF och frågade vilken ny propeller de rekommenderade. De svarade inte på min fråga om nuvarande FOF men offererade glatt en ny med andra dimensioner än den jag har idag. Kontaktade sedan en propellerfirma i Göteborg som bedömde att min nuvarande propeller går att använda men kan skramla vid fel varvtal. Min plan är att i sommar vid spegelblank vatten skapa ett testprotokoll: varvtal typ i steg om 100 rpm från 2 000 upp till max 3 000 rpm (om det går) FOG Då kan jag ha detta protokoll i höst för att diskutera med egna båtfakta vilken dimension min nya prop skall ha. FOF har postorderbeställning från sin hemsida i DK. # # # Beräkningsprogram med enhet feet men det finns web sidor att räkna om från meter https://vicprop.com/displacement_size_new.php Bifogar beräkning på min båt som ett exempel. Vicprop - Prop calculator for Displacement and semi-displacement hulls.pdf

Kättinghållaren är tänkt för att säkra ankaret när det ligger uppe på båten precis som Lintott skriver. Ankarkroken med lagom lång fjädrande tamp kan ha 2 funktioner: den viktigaste är att avlasta ankarspelet när man svajar med fjädrande lina eller med tex gummidämpare ge en mjukare belastning vid starka vindar då kättingen kan stå som en rodlink 😉 I Sverige är det nog ingen som ankrar oskyddat när det blåser kuling/storm, i nordiska vatten söker vi lä bakom lämplig ö. När man längeseglar kan man planerat/oplanerat ligga för eget ankare i skitväder då kättingen är spänd hela vägen. Vi har ett peke som gör att det för oss funkar bäst med en hanfot, tampen fästs på babord och styrbord förknapar/pollare så att vi undviker att ligga mot rodstaget mellan stäv och peke (kommer inte ihåg det marina namnet). Annika och Björn fd Lindesfarne/Moon har skrivit mycket om ankring under sina långa färder runt klotet. Kolla lite på deras hemsida, finns många tips http://www.sailaround.info/artiklar/2020-Ankring.pdf http://www.sailaround.info

Jag har en motorrumsfläkt (till en VP D2-55 )som blåser in sval luft precis ovanför generatorn och min känsla är att när jag slår av fläkten så stiger temperaturen på generatorn och Balmar regulatorn verkar dra ned laddningen rejält.

Jättebra tips om appen, toppen att man kan växla språk med symbolen i övre högra hörnet när man är inloggad i appen. Principiellt är det skillnad på om man seglar med egen båt eller hyr. Vid hyra finns det ofta formella krav på navigations kompetens sedan är det många längeseglare som har ”extra skyddsavstånd” till charterbåtar. Minns när jag första gången år 2000 i en SXK eskader skulle förtöja i Nidri med en charterbåt, vi blev nästan bortmotade av oroliga Engelsmän tills de förstod att vi hade egna båtar hemma i Svedala 🙂

Var din tanke att borra / fräsa bort ”ryggåsen” på det röda skyddslocket lite granna så att brytarens arm inte knuffas till avstängt läge?

Får plocka fram min nödpanel och testa men min tolkning är att när man trycker ned det röda locket kommer brytaren att stängas av vilket jag inte vill skall ske. Jag vill kunna ha brytaren i On eller Off utan risk att man oavsiktligt skall ändra läget. Får kolla ditt förslag, tackar Efter fler timmars sökande har jag fått några träffar på engelska siter

Jag nämnde den som icke möjlig pga dess funktion inte matchar mitt användarscenario. När jag skall bygga bombflygplan återkommer jag. Har en sådan på en kommande panel för nödstart av motorn om VP Panel B inte funkar. Ett av många projekt på att göra listan

Superkreativa förslag. Huvudbrytarpanelen sitter bakom en dörr men om jag eller medseglare har feta fingrar vill jag reducera risken till felaktigt manövrerande av brytaren. Har funderat på vridströmbrytare som jag använde när jag byggde mixer för att välja ingång för medhörning på 70-talet men det är lite onödigt klent för båtmiljön. tack för tankarna utanför boxen

Tack för infon, konstigt att jag inte lärt mig detta tidigare. Varje dag något nytt att lära

Jag behöver montera ytterligare en vippströmbrytare med beröringsskydd på befintlig alu panel för huvudbrytare till Service, Engine och Bow, kanske 2 mm tjock. Vid sidan är det kanske 12 mm träskott. Strömbrytaren skall styra ett relä/kontaktor och jag har en brytare märkt APEM med gummihätta som jag tänkte använda men så var det här med glada medseglare med fingrar som.... Bombfällarknapp funkar inte för min brytare som i nödfall skall vara tillslagen längre tid och bombfällarknappen slår ju av om det röda skyddet trycks ned över knappen. Här försökt finna på Elfa och Conrad men mina sökningar gav inget resultat. Kanske en vridomställare kunde funkat. Några tips? Plan B blir att använda en teakbit och borra/fila men det kan bli klumpigt. Funderat på att använda en plasthatt från W40 flaska som petskydd, typ borra ett litet hål i toppen på plastlocket och sedan montera halsen på brytaren upp genom det hålet. Locket bildar en rund vall runt brytaren.

Tack för bra tips/erfarenheter. Min light fix får ersättas med gör om, gör rätt.

I denna tråd lade jag in designen på det LFP system som jag installerade 2022 men jag hade otur när jag tänkte .... under vintern stänger man ned LFP systemet och då blir larmet strömlöst om det sitter på LOAD BUSBAR. Kopplat om och uppdaterat min lilla skiss där larmet nu sitter på charge busbar. På vintern har jag 2 st sidohängda solpaneler (kopplar bort 3 st som sitter på däcket) som får lite sol på sig eftersom min vintertäckning går till relingskanten och ned, pushpit får sol på sig och de 2 panelerna.

Har 3 st klassiska rostfria lanternor som läcker lite och oftast kräver ett knackande för att lysa. Tog isär akterlanternan, torkade ur och fick lufttorka över natten. Putsade kontaktytorna med fint sandpapper, lite vaselin och så gängtejp runt den svarta yttre gängan innan jag skruvade dit lampan. Lyste inte, knackade lätt och då funkar den som vanligt. Funderar på lite silikon mellan glas och metallkant som nästa steg. Någon som har samma lanterna och fixat läckage/glapp? Tror jag läst på nätet att den här modellen har utgått (minnet är kort så jag minns inte modelnamn). EDIT Nu efter lite googlande fann jag en tråd men det är inte en klockren träff på mina problem.