Ruskpricken

Om vi lämnar båten ett ögonblick, hur är det med teflonpannor? Vi använder vanlig "hederlig" järnpanna. Å långkok i järngryta blir bäst. Fast jag är "förbrytare" för jag har PTFE fett till propelleraxeln. Vanlig sk konsistensfett funkar inte, släpper in vatten.

Inte silikon men epoxi. Målade en 10 cm bred remsa med vanlig epoxi i vattenlinjen. Det var så halt så inget fäste där i flera år. Sen bytte jag båt så jag vet inte effekten över lång tid. Men silikon som sipprar ut i vattnet, äre gott att dricka det vattnet? Hmmmm ?

Rapport från min gård å brygga. Saknat lärkan, vanliga hussvalan, ladusvalan och tornseglaren i år. Men så var det en veckan före midsommar som flög in i under sin vanliga tegelpanna. Å näktergalen har jag inte hört i år. Däremot har vi häger å skäggdopping som vanligt men bara en sothöna. "Hushålls-svanen" den som nästan bor här räknar jag ej. Glest med kärrhöken. Såg bara en fjolårs fågel å ingen ormvråk. Berguven har försvunnit, inte hört den på 4-5 år, bu-u-u-ar på vårkvällarna. Tror inte det är värmen utan insekterna å så avskjutningarna hos vissa folk nere i södern. Har ni sett skytte-gömslena på Malta?

Kan komplettera å glädja med att just nu sitter jag vid Öresund, nära Svinbådan, fyren, å Linuxen å GPS-en å OpenCPN fungerar bra. 🙂 Det gör regnet åsså... 🙄

För mig äre nästan tvärtom. Ensamseglar ofta å det är ett bök med förseglet, slår ett gummirep om det å fäster i pulpiten, byltet är i vägen. Så jag skaffade rulle, dock utan skena, bara för att "bli av" med seglet, snabbt rulla in. Att reva, då står seglet inte bra anser jag men många håller inte med. Så jag skulle föreslå att du trots allt lagar grejerna men behåller det. Fast en fördel med pistolhakarna är ju att man kan lätt byta segel till mindre storlek istf att reva som storseglet.

Om det nu är till hjälp, jag blir nog motsagd, men jag kör på ett vanligt startbatteri från B-tema. Funkar för mig....... Fast jag har inga andra förbrukare än lanternorna, ladda tel, autopiloten å så laptopen med sjökort.

Tack alla för tips å svar. Nu funkar det. Det behövdes lite "handpåläggning" med tty/USB0 samt en demon för gpsd å så ladda in sjökorten till senaste vers av OpenCPN för Linux. Som tur så funkar alltså gamla hederliga GPS pucken. Tack alla å ha en skön sommar å förliga vindar. (Bara det inte blir motvind för mig samtidigt förstås......)😉

Tack ABC. Missade det där med PS/2 porten. har faktiskt en dapter men tror att felet är nån annanstans. Fått förklarat för mig av en vän att USB signalen omvandlas till sk Seriell å när Linux översätter så blir det kanske fel "kanal" mot vad OpenCPN förväntar sig. Trodde annars att 355 var nyare. Skall göra ett test å stoppa in en W7 H-disk i den datorn som seglat runt på haven å testa. Funkar det så är det inte GPS pucken som det är fel på. Kinavarianten såg bra ut på beskrivningen men de har 0 st att leverera just nu. Törs man handla av dem? Fler tips? Tackar. Ruskpricken

Hej alla som kan detta med GPS puck å helst Linux mä. Open CPN funkar. Linux funkar å GPS pucken installerad å ger signal. Så det funkar. Men inte. Dvs jag tror att den är helt enkelt för gammal å tar inte in de nyare satelliternas frekvenser, å kanske inte alla sorterna heller , tex den ryska eller EU-s variant. Den jag har heter GPS BU-353. Det finns en nyare som heter BR-355N5. Ser lika ut. Innan jag lägger ut pengar på en sådan, finns hos Kjelle, så vore det bra att veta att den verkligen funkar ihop med Linux (Ubuntu baserat Linux Mint). Manualen uppger endast Win samt Mac. Men å andra sidan Open CPN funkar ju klockrent i Linux så... Är det nån som vet å kan detta så snälla hör av er å ge en "old" sailor ett handtag i frågan. Jag är inte så en sån Ruskig prick som det kan låta, bits inte Alltså... Funkar den pucken under Linux? Kan Open CPN fånga upp den pucken? Det lär finnas en senaste version 5.8.2 Open CPN men tar den mina "gamla" befintliga "sjökort" som jag har i äldre version av OpenCPN? Finns det andra "puckar" med USB som funkar ihop med både Linux å OpenCPN? Tacksam för svar på detta. Förliga vindar Rukspricken

Hej alla fundersamma å ärliga personer. Hur skulle ni göra? Läste nyss ett inlägg om en båt i Englands, hemmabygge å som skall vara i Sverige i kanske 2 år. Det där med EU, byggår, tull mm ser ut att va en djungel. Så jag funderar. Min kära gamla Fin-Gal, byggår okänd men troligtvis 1970. En av de sista. Registrerad? Hm när var å hur av vem? Det enda papper jag har är ett bortslarvat kvitto från förra ägaren uppe i molnen. EU okej, för se på alla mina resor nerifrån varmare vatten har det faktiskt aldrig efterfrågats nåra papper i hamnarna. Utom i Cadiz, men där ville de bara kolla passet å att vi inte hade gömt flyktingar ombord. Nu var det inte med Fin-Gal utan andra båtar men svensk flagga hissad. Vad händer om jag seglar till Amsterdam , EU, å sedan drar över till säg Plymouth å så hem till Svedala igen? Brexit! Hm?! Om jag sedan låter båten ligga kvar i England för att fortsätta England-runt nästa år, vad händer då? Jag har ju som sagt inga papper på min båt alls. Å tänk om jag säljer båten i England? Tar pengarna å drar hem så blir det köparens problem? Men motsatsen kan ju inträffa. Jag hittar min drömbåt, visserligen gammal, i säg Plymouth, så helt sonka sätter en svensk flagga i aktern, seglar hem den som om den varit min i alla tider? Seglade hem en båt som var visserligen köpt legalt å i EU land å begagnat å med alla papper, men inte en käft efterfrågade nånsin några papper i Sverige, varken tullen eller andra senare. Så? Man undrar. Moms vill de åt men skatt på gamla båtar? Intressanta funderingar tycker jag själv å en snårskog med regler, vad säger ni som vet? Hur skulle göra?

Glömde... Om regulatorn är okej så kan man ta bort kåpan å trycka ner reläts ankare, den där grejen som rör sig, så går det ström direkt till dynstarten som går som motor. DF är fältlindningen å D+ laddströmmen när den laddar. Obs, DF tråden måse få ström åsså annars tji fältlindning, eller hur? Så ta inte bort det, då blire ingen motor heller. Laddningslampan funkar som så att den får plus från batteriet å jord via regulatorns inre. När den laddar så får den även plus från andra hållet å då kan den inte lysa. Den talar inte om om HUR mycet det laddar. Bliinkar det äre fel nånstans, eller om det lyser svagt. oftas rälet som sköter spänningen. (Detta ENDAST för erfaret folk. När man tex testar en startmotor lägger man plus på DF kontakten, sedan lägger man en skruvmejsel mellan DF å kontakaten å efter den som vanligtvis ger startströmmen. Det blixtrar till å starmotorn snurrar. Den där kontakten är till för att dra in bendixdrevet så kuggen kopplar in startkransen på svänghjulet. Testa inte sånt om du inte vet eller osäker. Samma för dynastarten fast där finns inget bendixdrev förstås, men DF måste få plus om den skall gå som motor.)

Nej, så här funkar det. En likströmsmoter har alltid kvar lite sk remanens, magnetfält.Så den behöver inget annat magnetfält för att gå som generator. När man vrider om startnyckeln, el motsv, så drar ett relä å skickar in ström från batteriet å dynastartern går igång som en motor. När båtmotorn startat släpper man ju nyckeln å det relät slår ifrån. Nu går det som vanligt med likströmmare, ett magnetfält byggs upp i fältlindningen å så genereras det ström. Spänningen hålls konstant med ett annat relä som slår till/från allt eftersom spänningen ökar, på så vis reglerar den spänningen. Det är fältlindningen som kortsluts korta perioder när spänningnen ökar. Håller man sopännningen konstant så regleras själva strömstrykan av batteriet. Dess inre motsånd ökar allt eftersom det blir laddat. Så någon egentlig strömreglegregling behövs ej. Nu talar vi om dåtidens vanliga blybatterier. Sen har ju den här dynastarten nackdelen att inte ladda så många ampere. Tanken är att hålla startbatteriet okej. Vill man ha flera förbrukare så får man montera en extra vxl generator som drivs av samma remmar från svänghjulet å styra-ladda de andra batterierna från den. Det kräver normalt ingen styrning för laddningen-regulatorn finns inbyggd vid släpkontakterna el motsv i växelströmmaren. Det är nästan alltid styrt av dioder mfl idag. Det jag funderar på är varför det kom rök. Var det ur motorn eller regulatorn? Kontakterna i den måste putsas å filas med tex 500 glaspapper då å då. Men är spolarna i reläna brända så äre kört. Det går att kortsluta med kabel direkt från batteriet å starta motorn men det är inget att leka med. Risk för både brännskador å exlosion av batteriet vid kortslutning. kopplingsschema_bosch.pdf

Ack ja...... den hamnen....det var kanske trevligt på Albert Engströms tid, vad vet jag. Besökte det en gång för ett antal år sedan å det var dels en massa byggen på gång dels visste de ingenting å så var det struligt med plats. Det enda som var bra var den då halvfärdiga toan å duschen. Pg bygget-gratis. Sedan har jag varit där flera ggr men inte lagt till i hamnen utan i lä vid en ö stenkast därifrån för ankare på svaj. Billigare å lika bra. Jag har ju allt ombord inkl toa å "duscha" kan man göra i havet. En snabb dopp även om det är kallt. Däremot kan jag rekommendera Väddö kanal för det är så himla trevligt när vitsipporna blommar, gäller att passa in tiden bara. Å Brovakten har jag bara haft gott att säga om.

Välkommen till Fin-Gal gänget! En trevlig stadig båt som tål mycket stryk å hårda vindar å sjö. Nyfiken på vilken Fin-Gal du köpte. Kan du lägga upp en bild? Det vore trevligt. Gärna detaljer. Hur gick det med nr-skylten? Det finns inga original. Å vad säger bolaget? Däremot så finns det på en del båtar några lyftöglor. Många har sågat bort dem. De användes mest under tillverkningen men det skall gå att lyfta hela båten i en wire med hanfot även när däcket kommit på. Hur ser det ut på din båt? Vore intressant att få svar på det. Den "mest" kända Fingal har levererats till USA å har seglat jorden runt ett antal ggr å finns just nu på land mitt i staterna. Den heter "Atom". Bif bild på min Fin-Gal Hör av dig å berätta mer. Hälsar en ruskig prick, alias Ruskpricken.

Hallåj,,, Är inte så ofta här numera, svar kan dröja.... Jo men visst "kmz". Om det var du vet jag ej men för nått år sedan fick jag bilder med sjöjungfrun. Dock inga dekaler. Någon skulle skicka dem till mig men det kom aldrig nåra. Å visst seglar jag Fin-Gal. Så se upp sommaren -23, ser ni en galning därute kan det va jag. Säkraste platsen att hitta mig är mellan Grisslehamn å St-Anna å bakom en ö i lä för ankar. Leta inte i marinorna. Söker för övrig ev gast el micro escader till det sk IMM mötet i Norge 2024. Nån som är intresserad segla runt dit upp en bit norr om Sandefjord mot Oslofjorden? Jo åsså bor jag nära Hjulsta bro som Peter_K vänligen visade på kartan ovan. Han prickade inte in min brygga, tackar!, nått får ni göra själva... som tur är stämmer inte kortet med verkligheten.

Hej på dig Zurdu! Sommaren 22 var min båt på land. Men nu 23 skall hon i. Min brygga ligger i Mälaren inte långt från Hjulsta bro. Brukar gå ut genom Södertälje å sen ta en repa mot Blidö/Norrtälje eller ner till St Anna, eller båda. Seglaar oftast solo å lägger till i lä bakom nån ö om jag blir trött. Har inga bestämda mål å vagabonderar mest. Så visst kan det va kul att ha lite sällskap då å då om det passar. Min almanacka sträcker sig längre än 61 år men det är inget hinder, har seglat hem andras båtar från Medelhavet å hela Sverige runt. Dock ej norr om Övik. Har en Fingal, en av de senaste modellerna. Vill du veta mer så ta kontakt via pers. meddel här. ha det gott önskar en Ruskig prick..

Hjälper nog inte trådskaparen om jag säger att man kan göra jobbet själv. Inte svårt men tidsödande! Köpte en hel bunt 6 mm tjockt teakfaner å så mallade jag med kartong, tejp å sax en liten 5 cm bred å dryga metern långa remsor i taget. Sågade i bandsågen å sedan finputsade med en liten mini handhyvel. Slipade plyfadäcket så färgen kom bort. Primade å sedan tog jag vanlig lamineringsepoxi. Blandade bara så det räckte till en remsa i taget. Höll ned faneret i epoxin med tyngder. Inte svårt men tidsödande. Sist så lade jag svart bytulgummi nåten, bara för syns skull. Det däcket var ju tätt innan men nu blev det extra tätt. Varje vår "smetade" jag på koktlinolja å 50% balsamterpentin å gjorde inget annat i den vägen. Det var bra i många år även när jag sålde båten. Fast idag med respekt för min "ålder" skulle jag inte göra om jobbet. Knäna tar stryk av allt niga kuta runt. Men det lönar sig som sagt.

Åhå.....men då så..... Så om man har hörapparat kan man ta ut den ena å stänga av ljudet på den andra? Skall testa det i sommar. Har nämligen nyligen fått hörapparat. Så nu vet ni det om mig. Annars har jag skrivit tidigare i en annan likn tråd om min typ av sjösjuka. Första dan ingenting. Andra dagen på eftemiddan mot kvällningen, ropar på Ulrik. Sen äre över för resten av säsongen. Nu pratar jag om ute i ytterskärgården å ombord hela tiden. Har jag fått sjöbenen i hemmavattnen redan innan så blire inget alls. X2000 däremot...fy fabian. Men flyga över Atlanten går alldels utmärkt å även i en liten Cessna på hemmaplan för sightseeing. Fallande lövet samt den sk " vikning" är jättekul utan behov av påse. Men se åka bil som passagerare, nä, det är kört! Antar att "pyskålågin" har en viss inverkan. Käka päron funkar för mig i bil.

Har inte läst genom alla inlägg så förlåt om det blir repris. Men man skall lägga en slant under masten. Absolut. De somrar jag inte gjort det var det skitväder. Det funkar även om man inte tror på det. Kopplar på en historia om Edison. Han hade en hästsko ovanom dörren till boden. Folk sade åt honom att ni som är upplyst tror väl inte på sånt? Då svarade Eddison: jag har hört att det funkar även om man inte tror på det. Kopparslanten/historien kommer nog från tiden med träskeppen. Det miskade risken för röta i masten för det var ju alltid slagvatten nere i hålskeppet där masten stod på kölen, eller mastfisken som det hette. Som sagt, jag tror inte på slanten men har en "guldtia" där för säkerhets skull....😉

Skall vi sätta upp en skrytlista har du tänkt? För det är som du säger erfarenhet å omdöme kan inte sättas på papper. För se, jag har Skepparexamen från KA5 i Härnösand. Den har man översatt idag till Kustskeppare. Sen har jag ett kanalintyg som ingen har nånsin efterfrågat i EU. Jag har inte VHF papper men har använt det när det funnits i båtar. Jag har inte papper på mörkersegling men har suttit till rors många nätter i Engelska kanalen å andra ställen. Nattseglar gärna faktiskt. Ingen mekanik- intyg men född med en skiftnyckel å Voltmätare i handen. Seglat hem från Medelhavet ett antal ggr samt hela Sveriges kust å till Norge å Tyskland, Holland, Frankrike osv. Men har inget papper på det. Varför vill du veta vilka papper folk har? För jag har just inga. Å så äre nog för väldigt många av oss som seglat sedan barnsben. Roligast på kursen? Hmm...Det var när vid provet för kanalintyg kom en fråga om en undervattens betongkaj längs med stranden i Koble på floden Rhen. För se läraren kunde inte det å vi hittade inget som helst svar på det någonstans i litteraturen så de strök frågan helt resolut. Hur många kommer segla nära den gamla betongbryggakanten en decimeter under vattnet i Koble? Jag bara undrar. De lär ha märkt ut det alltså. Färdig skrytet....😇 Å Go Jul å skön segelsommar.

Attans åsså... du hann före Mackey.... men jag får önska God Jul jag mä som vanligt. En Ruskig typ

Hå hå ja ja..... Intressant läsning. Tryckte visst på rätt knapp med mitt inlägg. Skönt att konstatera att åtminstone av de som svarat inte många som tar elektroniken för givet å enbart litar på det. Bara lite om GPS i stan, nä, jag har en konstig "brevduva" mellan öronen å hittar överallt. Ibland kikar jag på en karta före resan å sedan har jag memorerat det hela. Gör faktiskt nästan lika med sjökortet å plottern. Ang batteritorsk eller elfel. Nja....ni får tycka vad ni vill men risken för det är minimal. Jag har bara ett batteri å det för att slippa veva igång motorn å så för lanternorna när det blir mörkt. Klarar mig väldigt bra utan ström annars. När jag seglar själv i ytterskärgården har jag laptoppen på å kör med OpenCPN. För se grunden är svåra att se på ett papeprskort. Å det viktigaste av allt, jag hara alltid örnkoll på var jag är hela tiden så blire fel så sitter jag inte i sjön, bara "på" sjön....fniss.😉 Nyfiken på flera komentarer.

Intressant att så många svarat. Det där med att man ser "annat" i papperskotr när man planerar stämmer ju å att om man lärt sig med det så blir det viktigaste med plottern att få pilen, här är jag å nosen pekar dit. En viktig inlärning är, såg det tydligt när min fru lärde sig segla å navigera, att förstå å tyda det som kortet visar med verkliiheten å läsa av "terrängen" så att säga. h<ur mycket missar man aav det om man bara kör efter digitalt å blivit med båt? Bara funderar. Sedan är det ju ovärderligt när man som jag seglat flera ggr på Engelska kanalen å nattsegling. På senaste resan kunde en av personerna ombord inte segla på natten alls så jag hade i princip alla pass från Brest till Kiel. Varje natt från ca 22 tiden till framåt 04oo. Det var jobbig!! Då var digitala kortet en välsignelse. Det jag tyckte mig märka , å anledningen till tråden, är att många alltså "kör bil" på vattnet mellan A å B å har ingen sjövana å stirrar blint på navigatorn/skärmen. Kanske är det bara under en övergångstid. Sedan blir de vana eller slutar vara på sjön. Tiden får utvisa. Ais däremot, skulle jag vara ute mer så skulle jag nog skaffa en som även sänder min position å kurs. Men numera äre mest kustsegling i ytterskärgårn så det är inte viktigt.

Fick en beskrivning så sent som idag om det/den frigolit man har som markskiva under betonggrund. Den skall inte smula å är kompakt å" uger inte vatten. Skulle ev kunna ha det under en fyrkantig skiva av byggplyfa å så en ram runt-. Tål att tänka på å räkna på pris.

En provocerande rubrik. Tänkte bara snacka lite över hur det har blivt med "navigation" idag. Som jag fattar det så handlar tråden numera nästan enbart om de olika "plotters" för å nackdelar å anslutande instrument mm. Får en känsla av att folk navigerar inte längre. De kollar in plats A å plats B å lägger ev en waypoiint osv å sen stirrar de på skärmen å "kör". Men är man närvarande då? Eller har man slutat segla å är bara intresserad av att komma till den där viken före alla andra å få en bra ankarplats för natten? Eller så är jag gammaldags å tillhör ett utdöende släkte. För jag kan tänka mig att om väder å vind eller annat ändras, bara en tanke dyker upp, så går jag till nått helt annat ställe än tänkt. Blire bus-väder el om jag är trött går jag bara in första bästa ö i lä å kastar ankar. Jag har hela tiden koll på var jag är å tittar på skärmen bara för att undvika ev grund jag inte observerar med ögonen, för se jag tittar på havet å vågorna å landskapet i den mån man är nära, förtoningar å fåglar å allt annat. Skärmen är bara till för att jag får en "exakt" plats på kortet- där är jag nu, å så kan jag själv se å bedöma hur jag skall ev snirkla mig fram dit jag tänkte mig. Det är sällan det kommer frågor å tankar "om jag skall från A til B å så är det där gattet kanske lite smalt å så om djupet....osv.", hänger ni med hur jag menar? Det tycks för mig som om folk bara vill fram, inte segla. Kör bil på vatten med köl å ev flaggstång å en vit motor som är tyst men dyr. Är jag siste mannen på plan? Som tycker så här? Eller har det ändrats pg tekniken å att folk "blivit" med båt? Själv har jag seglat sen ca 10 års ålder å på riktigt sedan jag var ca 16. Lärde mig på en skärgårds 30:a med namnet Zorra i västra Mälaren. Nu är jag nästan 80 m över vattnet men tycker likadant. Lite att själva seglatsen är målet å navigatorn är ingen gud utan ett hjälpmedel, med stora fördelar utöver vanliga kortet. Skall användas men inte styra mig å bestämma över mig. Upplevelsen är det primära. Säger en Ruskig Prick. Kanske inte sååå ruskig ändå? 😉