Thallatha

En liten sammanställning över Åke Mattsons böcker http://thallatha.blogspot.se/2010/05/ake-mattson.html Nu är ju vi människor olika. Personligen skulle jag nog behålla den båten du har och montera ett rullfocksbeslag och låta sy om förseglen så att de passar rullfocksbeslaget. De flesta gånger jag köpt nya rullfocksbeslag har jag köpt Plastimos rulldfocksbeslag. Har även haft Hood, Furlex och CU-rulle. Bäst tyckte jag om mitt Hood, med ändlös lina. Furlexen är helt ok och CU-rullen bara skit. https://www.hjertmans.se/search?q=plastimo&filterArticleGroup=4596b1bc-d381-48ac-8034-a21200dfd0f6 Mina plastimorullar har fungerat helt ok och kompisen,som seglar mycket, har haft en i mer än 20 år utan problem. Ganska enkelt att montera. Viktigt att fallet får rätt vinkel mot förstaget. Vid behov fixar man det med en fallmatare. Kolla i länken ovan. Jag missade det en gång. Av skadan blir man vis men inte rik. Det är ju lätt att köpa gamla båtar idag,men inte lika lätt att sälja - om man inte vill ge bort den. Personligen skulle jag föredra att segla fram och tillbaka på Norska kusten. Det är äventyr så det räcker. Mötte två Späckhuggare på Fjorden innanför Lyngör. Fick en spinakerbom i huvudet utanför Lista. Surfade i 9 knop med en havsfidra mellan Järens Rev och Tananger i en sydlig kuling. Gick så nära bergsidan på "Preikestolen" i Lyseforden jag kunde. 600 m rakt upp och 400 m (eller om det bara var 200m) rakt ner under vattenytan. Tyvärr hade jag inte tid att segla längre än till skärgården norr om Stavanger. Har en kompis, som bara vill segla hem båtar från medelhavet - en Ruskig prick - varför har jag aldrig riktigt förstått. Han har inte kunnat förklara det för mig heller. Segla på öppet hav dyngsvis över Biscaya . Fartygstrafiken i Engelska kanalen. Problem med hamnar och nå dit i rätt tid. Tidvattenströmar mm mm. Som sagt vi är olika.

Vad jag läst i lokalpressen, är det i Brofjorden Kineserna vill bygga en djuphamn. Det är där Preemraff ligger. Det var visserligen mycket protester när man byggde Scanraff - som det hette förr - men egentligen var det nog det bästa stället i hela Bohuslän. En smal men rak farled in från havet. Möjlighet att vända stora fartyg inne. Marken där "raffet" är byggt på var riktig "skrubbemark". Impediment kallas det väl med ett finare ord. https://sv.wikipedia.org/wiki/Impediment Sen tyckte jag att det talades om en hamn för kryssningsfatyg inne i Lysekil

Ett problem med att segla ihop med min gode vän "Ruskpricken" är att han inte vaknar på morgonen, utan första frukosten blir långt fram på förmiddagen - dessutom är han en "fryslort". Själv är jag dödstrött när Aktuellt i TV2 börjar. I morse vakade jag strax efter kl 04.00 - "pigg som löken" - men tvingade mig ligga kvar i sängen till några minuter för 06.00. Det är inte alltid jag klarar att ligga kvar så länge. Jag har ju en rygg som ofta vill annorlunda. Helst skulle jag vilja gå ner i källaren och börja jobba -kanske rent av kl. 05.00. Det skulle dock inte min hustru uppskatta, då hon kan sova hur länge som helst på förmiddagen. Stunden i sängen på morgonkvisten blev funderingar på vad jag skall göra idag. 1; Göra klar en akut gitarreparation för en av vår gitarrorkesters medlemmar. 2; fortsätta med en annan gitarreparation genom att tillverka/göra klar en extra stränghållare. 3; Tillsyn av båten och varmkörning av motorn. 4; Åka till Smögen efter middag och lämna den reparerade gitarren. 5; felsöka och reparera en ytterbelysning vid Smögens missionskyrka. När jag skulle göra det härom dan började det regna så otrevligt att jag avstod från att fortsätta arbetet. Sen får vi se om jag hinner med nåt mer under dagen. Arbetsuppgifter saknas inte. Den lugna stunden på morgonen ägnar jag mig åt att kolla Maringuiden, läsa tidningar på nätet och svara på "Ruskpricken" senaste mail och lösa Sudoku mm. strax före 08.00 kokar jag kaffe och dukar fram frukosten och försöker väcka upp hustrun. Sen är det dags för dagens id - vilket är ett ålderdomligt uttryck för; flit, strävan, trägenhet, idoghet, knog - allt enligt https://www.synonymer.se/sv-syn/id

Jag har utloppet för de automatiska länspumparna monterade högt över vattenlinjen.Den ena genomföringen på bilden är avgaserna från värmaren och den andra 'är utloppet från de två automatiska länspumparna, som pumpar på samma ledning och där backventiler hindrar att vattnet från den ena pumpen pummas genom den andra och runt i båten. Bägge utloppen sitter nära centrumlinjen på båten, för att garantera att de inte ens kommer i närheten av vattnet när jag seglar. En nackdel är att det blir en skitrand under utloppet. Men - som det gamla talesättet säger - "det är bättre med lite skit i hörnen, än ett rent helvete" Hade en otrevlig incidens med den förra båten. Hade monterat en automatisk länspump lär båten skulle ligga utan tillsyn en längre period. Som utlopp använde jag den bottengenomföringen som var avsedd för evakuering av gasolbrunnen - hade inte gasol i båten. Genomföringen satt strax över vattenlinjen. Vid motorgång med den välväxte skepparen i sittbrunnen kom bottengenomföringen under vattenytan och vatten strömmade in och höll på att fylla båten. Trotts att pumpen pumpade för fullt kunde den inte stoppa det inrinnande vattnet: Efter det monterar jag alltid utloppet för automatiska länspumpar högt över vattenlinjen. Backventiler är inget jag litar på. Utloppet för de handlänspump som finns i båten, har utloppet under vattenlinjen, men där har jag en avstängningskran som jag får öppna om jag skall pumpa med den pumpen. Däremot har jag inte någon noja för att ha flera bottengenomföringar under vattenlinjen - de som är nödvändiga.

Vi samägde en 27-fots segelbåt med en annan familj i 10 år. Frun i den andra familjen var kassör i vår "båtförening" Alla kvitto på kostnader för båten lämnades till henne och hon höll koll på fördelningen av utgifterna som reglerades vid behov. Föreningsmöte hölls ofta vintertid runt en kopp kaffe och sommartid i form av dagsutflykter med båten. Några va dem oförglömliga. De bägge familjerna bestod av 9 personer. Första året hade vi båten i Kungshamn - där gästhamnen är idag. När vi kom ner till båten för en tur till Hållö, satt det ett mycket välväxt syskonpar i båten - vi talar om kroppsvikter över 1/8 ton. Det var ganska trångt ombord, trotts att kassören Eva saknades. Det är möjligt att vi hade med oss två extra "sommarbarn" som bodde hos oss några veckor. Plötsligt säger Ola, sonen i den andra familjen;"Pappa, skall vi hämta mamma och "dom" på Kalvbogen." Kalvbogen är en del av Hasselön, som är ihopväxt med Smögen. Då jag känner min kompis Rune mycket väl, skulle det inte förvåna mig om han bjudit med sig ytterligare ett antal personer för den korta turen ut till Hållö. När vi hämtade Eva - som inte fått plats i bilen - visade det sig att "dom" var en mycket välfylld kaffekorg.

Det där med kontroll är ju ett oerhört vitt område. Jag köpte en gång en båt. I båten låg en båtpärm, där den ägare som ägt båten längst hade satt in sin bokföring beträffande båten. Hade han köpt en skruv för sju öre, var den noterad i bokföringen. Dessutom var all korrespondens med klagomål till företag han köpt grejer av som han inte var nöjd med. Bla kompassen som han köpt i London. Sen fanns det bokslut för varje år, så att man på öret kunde se vad båten kostat år från år. Så vill inte jag leva. Det finns viktigare saker i livet än att ha millimeterkoll på allt. Jag vill inte veta vad mitt tre olika båtar kostar per användande timme. Jag vill inte veta exakt vad var och en båt kostar totalt per år. Jag har råd med de utgifter som mina båtar förorsakar, men jag har inte råd att köpa allt jag kanske skulle vilja ha till båtarna. På Investeringssida får jag prioritera, men på driftsidan får det kosta det det kostar. Jag köpte 1990 en havsfidra av ett äldre par. De hade haft båt hela livet, men nu hade de blivit så gamla och skröpliga att de nästan inte kunde ta sig ombord i båten. Hur länge de haft båten kommer jag inte ihåg, men det var bortåt 10 år. Deras timkostnad för det de använde båten var katastrofalt hög. De var nämligen aldrig ute med båten. En fin dag kunde de åka ner till båten med kaffekorg och sitta i sittbrunnen och dricka kaffe. Det hände nån gång ibland att de tom övernattade i båten, där den låg vid hemmahamnens brygga. Marinan tog hand om allt praktiskt med båten - nästan till ockerpris. Jag fick se kvittot. Mest för att se att underhållet på motorn var skött ordentligt. Kunde snabbt konstatera att marinan tagit betalt för sånt man inte gjort - bytt impeller tex. Den rasade det första den gjorde när jag började köra med motorn. Det är den enda gången en impeller rasat för mig på över 40 år - och jag byter inte impeller varje år - långt därifrån. Om detta fick aldrig det gamla paret veta. De var nöjd med sitt båtliv. Mannen dog året därpå och kvinnan gillade den nya bilen de köpte för de pengarna de fick när det sålde havsfidran. Vi är alla olika. Vissa vill ha stenkoll på kronor och ören, sen finns det kanske saker och ting som de inte har koll på överhuvud taget. Kanske just de där sakerna som jag tycker är viktigt att ha koll på. Högerklicka på bilden och läs raden längst ner.

O tusan! Har sett dig skriva att du är gammal men riktigt såååå gammal trodde jag inte! 😜 Jo - jag är född det året "som Vänern brann och dom släckte med halm" och det är som du förstår länge sen. Sen hade jag naturligtvis sluntit på tangentbordet, man är ju gammal och darrhänt och korrekturläst dåligt - synen är ju inte som den har varit. sen är det ju ingen större ordning på en heller. Många negativa samverkande faktorer. 2016 skulle det naturligtvis va.

Jag monterade två automatiska länspumpar på en ledning - vilket man från länspumpstillverkaren inte rekommenderade. Köpte tre backventiler liknande denna. https://www.hjertmans.se/produkter/vatten-vvs/rordelar/backventiler/backventil-25-32-38-mm En höll tätt i backriktningen. Skruvade isär dom två som inte höll tätt. Det fanns en liten plastrest från gjutningen. Skrapade bort den med kniven och skruvade i hop backventilerna igen. Sen höll de tät. Jag brukar använda glasfiberarmerade slangar i hög utsträckning. https://www.hjertmans.se/produkter/vatten-vvs/slangar/armerad-pvc-slang/arm-plastslang-16mm Det finns ju andra typer av slangar för olika ändamål. Var man köper dem spelar nog inte så stor roll. Bruka köpa mina hos den lokala butiken Nordens Skeppshandel på Smögen. Det blir så dyrt att åka 12 mil för att köpa en meter slang hos tex BILTEMA

Här jag bor finns inga mastkranar inom rimligt avstånd, och inga mastskjul heller. Däremot sköter ju den maskinförare som tar upp och sjösätter båten även avmastningen och även transporterar masten till nåt ställe man kan lägga den. Sist var det uppe på en kulvert på sidan på den bro. I kulverten går alla avloppsledningen från Kungshamn. Där låg den hela vintern tillsammans med en annan "mastkompis". Bifogad bild - min båt strax efter påmastning våren 1016. Gaffeltrucken som sjösatte och mastade på har fortfarande gafflarna i läge för mastarbete. "Mastkompisen" ligger kvar på kulverten, i nedkant på bilden. Så för mig är avmastningen betydligt enklare än för de som har och måste använda mastkran. Sen är det ju så att vi människor såna vanemänniskor, att vi vet hur vi själva alltid brukar göra och har svårt att tänka oss att göra på nåt annat sätt. Då finner vi alltid starka motiveringar för att just mitt sätt att göra saker och ting är det enda riktiga sättet. Jag finner ingen anledning att masta av och masta på varje höst och vår. Däremot mastar jag av vart 4-5 år och eftersom jag har båten i sjön på vintrarna blir det i regel i samband med upptagningen på våren, med sjösättning ca en vecka senare.

Det vill jag inte ens veta.

Båtägare - speciellt gamla segare är oerhört konservativa. Jag kan nog räknas till gruppen gamla seglare. Under mina styvt 50 år som segelbåtsägare, har jag nog vinterförvarat båten i sjön med masten på. Första året jag hade båten i sjön, tog jag ner masten och la den på däcket som takrygg för täckningen. Efter det har jag vinterförvarat båten i sjön med masten på. Brukar ta ner masten med några års mellanrum. På den nuvarande båten - som jag köpte hösten 2008 har jag tagit ner masten 2 gånger. Senaste gången i samband med att jag vinterförvarade båten inomhus i varmhall för att göra några nödvändiga arbeten. Hade min båt (två olika) på Svininge Marina i fem år. Då vinterförvarades båtarna på land med masten på. Det tar ju ett antal timmar att plocka ner masten och ta hand om den och ännu längre tid att masta på och justera in riggen. Bor man då - som jag - 55 mil från båten - är det ju bra att spara närmare två arbetsdagar på masthantering. Dessutom är det inte helt utan skade- och stöldrisker när man mastar av och masten ligger i tex ett mastskjul. Sista året jag hade båten på Svinninge, välte två båtar i en storm. Jag stod på övre plan, som var mer utsatt för vinden - med masten på. De båtarna som välte stod på de nedre plan, som ju låg mer i lä. Dessutom var bägge avmastade. Nåt som är mycket viktigt är ju hur man fäster pressningen. Binder man i båtens stöttor, är ju risken stor att att en flaxande presenning rycker undan dessa. Jag ser inga som helst problem med att vinterförvara båten med masten på - vare sig i sjön eller på land. Det som möjligtvis blir lite besvärligare är när man skall täcka båten - om man nu absolut måste täcka hela båten.

Kan man inte ana lite sol också? Kommer ihåg den tiden då jag jobbade på det kommunala elverket. Vi delade förråd med de övriga kommunalarbetarna. Vid några tillfällen la jag märke till att några av gubbarna höll i träskaft ned en stor plåtbit längst ner och att man med hjälp av den tingesten flyttade snö från det ställe det inte borde ligga till ett ställe där det inte låg lika mycket i vägen. Vi på elverket var så lata så vi använde så smala såna plåtbitar med träskaft som möjligt - skyfflar kallas dom visst. Snöskyffel de breda och kabelskyffel de smala. Eleverksarbetare som jag är, använde jag naturligtvis en kabelskyffel när jag skulle skyfflar ur snön ur min julle, som jag beskrivit i länken ovan. Men man måste ju ha en viss försiktighet när man skyfflar inne i båten - man vill ju inte skada inredningen. Sen är en piassavakvast inte så dumt att sopa ihop det man inte får upp med skyffeln. Det är väl först när man får bort det mesta av snön, som sola kan göra nytta och eventuellt smälta bort resterna. Då tänker jag ju inte på "Sola i Karlstad". Hon inverkar ju inte så mycket på snön - som synes.

Jo men brandfarligt på en skala i en trä eller plastbåt? Frigolit brinner nog mycket bättre än surt trä och det är nog bättre att tillföra mer brandhämmande material än sånt som är lättantändligt. Platonmatta är ju relativt styv - det finns ju en liknande matta som är veckad men den bör nog inte ligga dikta an mot skrovet.

Ja och bäst var oftast helt öppet. Men sen hände något, klimatet ändrad sig. Det stämmer nog. Förr var det ju vinter på vintern och sommar på sommaren. Nu för tiden kan det ju va mer vinterlikt strax före midsommar än runt nyår. Har varit med om att tvingats bryta två scoutläger ett par veckor före midsommar pga att det regnat och snöat i flera dar.

Så uppfattar jag också de olika "skolorna" men jag har alltid valt alt 2. Anledningen till det är att där jag har båtarna, Stockholmstrakten, så får jag mögel på min styrpulpetare till och med när den ligger i sjön vid bryggan i ganske utsatt läge! Där kan man ju prata om ventilation!!! Att då tänka sig att plocka upp stora båten och ha den liggande på land en bit bort, täckt med pressar och öppet rakt igenom känns inte helt ok. Jag hade min "Stora båt" under några år på Svinninge Marina, ca 55 mil från bostadsort och jag körde med ruffluckan öppen och presenning över halva båten, med ordentliga ventilationsöppningar i för och akter. Det var inga som helst problem. Var visserligen och tittade till båten (och jobbade på den) några gånger varje vinter. Jag ville ju inta att min fina presenning, som jag och arbetskompisen bärgade på Smögenbron en stormdag, skulle blåsa av - så viss tillsyn krävdes ju. Vi jobbade ofta med att serva gatubelysningen och när en dag körde över Smögenbron hände det något som vi först tyckte va en svensk flagga runt en belysningsarmatur. Det visade sig va ett helt lastbilskapell. Av naturen är vi ju lata och för att kapellet inte skulle förstöra armaturen drog vi in det på bron, stuvade på lastbilsflaket och körde upp det till förrådet. På kapellet stod det vems det var med telefonnummer och allt. Vi vek ihop det och körde det till polisen och gav dem kontaktuppgifterna. De ringde till firma, Arthur Engel & Sön, Askim, Norge, som lovade att komma och hämta det. Efter nåt halvår ringdepolisen och sa att vi kunde komma och hämta kapellet. Lastbilsåkeriet hade inte hämtat det. Vi delade det på mitten och det räckte till att täcka min havsfidra. Det räckte också till att täcka det som behövde täckas på L 32;an..

En fortsatt tanke. Jag vet inte hur känslig vanlig stenull eller mineralull är för fukt.och fukt finns det ju i olika former i båtar. Jag har isolerat flera plastbåtar med liggunderlag som jag de senaste åren brukar köpa på Ö&B. Det har varit det billigaste. Köper man på Ö&B kan det va olika tjocklekar och olika färger. Fick en förklaring i en affär. De har ett beställningsnummer för liggunderlag och när de beställer får de de liggunderlagen de får. Liggunderlag är väl i regel 50x180 cm och i regel med vinkelräta hörn. När man limmar dem mot plastbordläggningen, ser jag det som en fördel. Liggunderlagen har ju slutna celler. Det finns ju på rulla med tex 2 meters bredd och kanske 25 meter långa, avsedda som betongtäckningsmatta mm. Det tycker jag är alldeles för otympligt att arbeta med. Jag trodde att även liggunderlag innebar en brandfara, men genom en olycka konstaterade jag att det var precis tvärt om. Jag satt och jobbade på kanten av en rörgrav en vinter. För att inte bli blöt ock kal om de ädlare delarna la jag en bit liggunderlag på snön och en blå båtkudde ovanpå. För att smälta bort snön och kanske göra det lite drägligare i kylan eldade jag i två eldkorgar, som stod ca 2 meter från där jag satt. En gista antände båtkudden och den brann upp i ett nafs. Liggunderlaget, som låg under, smälte bara precis där båtkudden legat. Det enda som återstod av kudden var en stump av det vita snöret, som går runt om. Tyvärr tog jag ingen bild genast, utan efter ett par dar, när jag knölat ihop resterna av liggunderlaget och suttit på det. Liggunderlag kunde kanske va ett alternativt förslag till isolering. Tunna träribbor som skruva mot bordläggningen, platonmatta och flera lager liggunderlag!?

Är inte frigolit väldigt brandfarligt, så jag skulle föredra nån typ av stenull. Sen bör det ju va en ordentlig och ventilerad spalt mellan isoleringen och träskrovet. Platonmatta som ligger direkt mot bordläggningen är nog ingen hödare. tror det blir för stor yta som ligger mot skrovet och för dålig ventiation, man får nog i så fall lägga några smala träribbor eller liknandebemellan.

Vi har varit på Gotska Sandön 2 ggr. Med turbåten från Nynäshamn. http://thallatha.blogspot.se/2010/07/gotska-sandons-toaletthistoria.html

I början av mitt båtliv fanns det ju två skolor. 1: Båten öppen och med möjlighet till god ventilation och täckt så att det blev genomdrag och så bra ventilation som möjligt och båten helt tömd på det mesta. Det är möjligt att det var så man gjorde längre tillbaka i tiden. 2: Båten helt stängd och med kemiska avfuktare typ "torrboll". Av debatten att döma verkar metod 2 ha tagit över helt i "experternas" tankevärld. Själv har jag alltid tillämpat metod 1.

Förlåt att en annan är lite obstinat, men i Stockholm finns väl inget saltvatten - på sin höjd lite bräckt gytjevatten. Jag kommer ihåg när jag seglade hem min båt från Stockholm. Det var först när man kom ner mot Blekinge/Skånekusten, som vattnet smakade salt, när det stänkte i ansiktet när man gick på kryss. I princip gör det inget om plastskrovet fryser fast. Jag har dock den erfarenheten att mindre båtar tenderar att lyfta fören i samband med att de ligger fastfrusna. Har en liten bohusjulle i plast.Jag skulle bara ............. innan jag tog upp båten. Innan jag var klar med det jag "bara" skulle göra, hade isen lagt sig. Fick vid ett tillfälle se att fören rest sig och skäddan och ett propellerblad frusit fast i isen. Köpte en dränkbar länspump på Claes Olsson och tinade loss båten. http://thallatha.blogspot.se/2010/03/vill-du-bada.html

Jag hade nog provat med en exenterslip med ett grovt papper. Skulle inte vilja förstöra den släta ytan mer än nödvändigt, och det är väl bara den släta ytan där det är sandinblandning du vill slipa slätt. Egentligen gäller det väl bara att slipa av de vassa topparna på sanden. Sen skulle jag haft i nåt halkskyddsmedel i den nya färgen när jag lägger på ny färg. Halkskydd på såna ytor som man går på är ju mycket viktigt. Det finns ju färdig halkskyddsfärg. Den grå är är väl ok, men den vita blir rätt lätt skitig om man går på den. (tidigare erfarenhet) Min bohusjulle har jag målat med grå halksyddsfärg på fördäcket och durkar och med vit på de andra målade ytorna. Bäst är nog en 2K-färg där du blandar i Halkanix. https://www.hjertmans.se/produkter/batvard-farg/lackfarger/fargtilsatser/halkanix-international Har ibland använt en grovrengörare från BILTEMA för att slipa bort och göra ren texglasfiberlaminat - men den är kanske för mild. http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Slip-och-Kap/Ovrigt/Grovrengorare-2000020899/ Mera förstörande - om man inte har mycket gott handlag - är ju flapdiscen. http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Slip-och-Kap/Ovrigt/Flapdisc-2000017845/

Jag är inte så förvirrad i ämnet, men är ingen specialist En expert är en person som tror han kan allt om allt En speciealist kan väldigt mycket om väldigt lite. Jag är varken expert eller specialist. Det jag räknar som fernissa kan man nog späda med lacknafta, men det är en helt annan typ av produkt än Internationals Toplack - för det är väl den du talar om. När jag målat i "rumstemperatur" med Toplack, så har det aldrig varit nåt problem. Har för mig att man kan späda färg en aning om man målar i lite kallare väderlek.

Nu är jag ingen specialist på målning och färger men .... Förtunning nr 1 är väl en tinner. För rengöring innan målning kan du väl använda en annan tinner eller aceton. Varför skall du späda färgen. För egen del har jag aldrig behövt späda färgen - för du skall väl inte måla utomhus idag!? Lacknafta och terpentin är väl produkter som är en helt annan grupp av lösningsmedel!?

Va? Vad har man då autopilot till? Tänkte inte på de

Om man gör den kompletterande ledningen en aning längre, så blir den inte avsevärt kortare. Enda nackdelen är väl att det blir ännu rörigare med två parallella ledningar än vad det normalt är i en båt.