-
Innehålls Antal
4 419 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
6
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av Thallatha
-
Är 30 - 35 knop riktmärket, så seglar alla deplacementsbåtar som paddor. Du kommer att va ihjälstressad redan efter en halvtimme. Det du kör på en timme är en skaplig dagsetapp för mig - som ibland kan ta 12 timmar. Seglade min nuvarande båt, på slören, upp i kosterfjorden. Det blåste saftigt och var både medström och medsjö. Det gick i 9 knop - en fruktansvärd hastighet. Teoretiska maxhastigheten för min båt är 6,5 knop. Seglar man normalt 3-5 knop får man va glad. Att segla - det är ett helt annat sätt att tänka och leva än att köra snabba motorbåtar. Skall du segla lite snabbare skall du ha en liten katamaran.
-
Försumbart. Man får ungefär ut lika många kW i värme som man får ut effekt i hk. Brukar räcka ganska bra ändå. Min bedömning är bara just en tanke. Inget som jag mätt på - hur man nu skulle göra det!? Det är i alla fall bra med värme som kommer ut efter varmluftsaggregatet - när motorn blir varm. Var nere och varmkörde motorn för några dar sen. När motortemperaturen var ca 50 grader satte jag igång "gångvärmen". Motortemperaturen sjönk 2 grader direkt. Nu är det där med fuluster i systemt kanske inte så faligt för min del. Min motor står under durken i däckssalongen, så mycket utav den spillvärmen som inte kyls bort via motorns kylsystem, värmer durken. Bra på vintern, mindre bra på sommaren. Fast det kan man ju lösagenom att enbart segla på sommartid, när man inte vill ha nån durkvärme.
-
När jag läste ditt inlägg tänkte jag - "Fråga Nils Malmgren" Kollade deras hemsida och de har en produkt "NM Böldspärr FS 023" som tydligen finns i vitt. https://www.batepoxi.se/sortiment/epoxi-for-baten/ Att epoxy inte tål solljus/UV-strålning tar jag med en nypa salt. Vi båtägare är så frutansvärt petiga in i minsta detalj. När vi snackar så skall all va hel perfekt till 1000% - å så talar vi om gamla båtar. När epoxyn kritar sig - om ett antal år - på den delen som är ovan vattenlinjen, så är det väl inte värre än att man tar ett sandpapper och drar över/mattar den delen eller hela botten å målar över en gång. Betydligt viktigare tror jag är att om man lagat i skador med polyester, så måste det få härda i minst 15 veckor innan man läggerpå epoxy (enligt BILTEMA) 5 veckor enligt International. Jag är mer benägen att tro på BILTEMA efter att ha åhört ett samtal mellan en irriterad kund och affärsinnehavaren i min båttillbehörsaffär. Den gröna färgen - vad är det!? Vilken färg har skrovet!? Om du slipar igenom den gröna färgen, vlken färg har skrovet under!? När du skrev grön färg, tänkte jag genast på Internationals epoxygrundfärg "Gelshield" Den finns i två nynser. Grå och grön.Detta för att man skall se att varje lagerman målar täcker ordentligt. Det rekomenderas att man börjar och slutar med grått.
-
Det är ju svårt att föra ett vettigt resonemang om några har andra definitioner än de flesta. Du är ju en mästare på att ha egna definioner på många ord. Jolle är ju ett allmänt vedertaget begrepp som de allra flesta vet vad det betyder. I varje fall när man talar om segeljollar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jolle Vad är det som skiljer en "jolle" från en "julle"?
-
Jag har satt en värmeväxlare i motorns färskvattens krets, så min gångvärme är ett eget system med eget expantionskärl och cirkulationspump. Högsta punkten i värmesystemet ligger mer än en meter över motorn och sen finns ju risken att det händer något i värmarkretsen, så att motorn tappar kylningen om allt ligger i samma krets. Förlorar väl lite effekt i värmeväxlaren men................... Det finns ju för och nackdelar med allt. http://thallatha.blogspot.se/2014/02/gangvarme-fran-motorn.html
- 20 svar
-
- 1
-
-
Brukar alltid va i Stockholmstrakten när båtmässan går av stapeln i Göteborg. Har barn och barnbarn som fyller år när Göteborgsmässan går av stapeln. Både i fjol och i år har/hade jag åtagande som jag inte kunde komma ifrån på hemmaplan. Åkte en sväng på mässa. Veteranbåtarna är ju alltid mycket trevligt. Den stora mässhallen är ju nåt som totalt kan kvitta - där finns inte en enda riktig båt utställda. Det fanns enligt uppgift två segelbåtar. Den ena såg jag en skymt av men inte den andra. Å andra sidan kvittade det, då de varhelt ointresanta för min del. Letade länge innan jag hittade trappan upp till tillbehörsavdelningen. Hittade bara en enda utställare av båttillbehör. Sen var det försäljare av skoputsmedel korv oliver mm. Köpte några korvar. På väg hem fick jag se en annan trappa som gick upp, och dristade mig gå upp och kika. Där var alla båttillbehörsutställarna. Jag har tydligen inte förmågan att se runt hörnet. Jag skulle aldrig ha gått upp en andra gång - det blev dyrt. Eller kanske billigt. Inköpte ett ankarspel med tillhörande kätting, som jag var på gång att köpa ändå och som jag funderat på i flera år. så mässbesöket blev ändå lyckat ändå. Ankarspelet är monterat och klart och fungerar alldeles utmärk. Korven däremot, skall jag nog klaga på - om jag skulle drista mig att åka till mässan en vardag. Den tog slut ganska snart efter hemkomsten.
- 19 svar
-
- 1
-
-
Det var nån som hade samma tanke här på MG för några år sen, men jag tror det var Albin Vega det handlade om: Nu är det ju så att en katamran bör ha längd breddförhållande 1:10 för att man skall komma runt problemet med bog och häckvåg. Gäller även mittskrovet på trimaraner. Spånade den gången på att klyva Vegan på längden, bygga en ny sida på varje skrovhalva och montera ihop dem med balkar. Ev kunde man ta SB-sida och placera till BB och på så sätt få något bett i kryssen. Borde ju naturligtvis förses med centerbord i varje skrovhalva. "Dôm vesste ente att kärn va toki, förrän han åd å song" (gammalt uttryck - På svenska ungefär;"man visste inte att manen var galen förän man hörde att han sjung medan han åt"
-
Harry Jonsson på Trellevervet, Kållandsö, byggde en sån båt, efter maxmåtten i Dalsands kanal. http://www.ms-christina.se/batfakta Harry är död sen många år. Sist jag hörde talas om varvet, var det brorsönerna till Harry som drev det. Tydligen finns varvet kvar - de har en hemsida. http://www.kallandsovarv.se/index.htm Är dagens innehavare av Trellevarvet - eller "Bröderna Jonssons Torrdocka",som företaget även kallade, samma mysgubbar som Harry och brodern Valter var, så är det nog inga problem att kontakta dem och fråga om ritningarna till Christina finns kvar. Kan ju va en utgångspunkt för vidare planering Du skulle ju också kunna kontakta dom som driver Christina idag. Det finns åtminstone ett telefonnummer och en mailadress på hemsidan. http://www.ms-christina.se/batfakta Jag så Christina i Uddevallas hamn, och även talade med besättningen, för ett par sommrar sen. Lycka till med ett kul projekt.
-
Jo jag vet. Jag har seglat tre olika buhusjullar under mitt seglarliv. Den båten jag lärde mig segla med var en gaffelriggad Bohusjulle. Den nuvarande bohusjullen är ju som sagt en "avjutning" av en gammal ekjulle från Sotekanalens södra ände- ovanstående bild är från kanalens norra ände. Den nuvarande Bohusjulle köpte jag när jag såld min Havsfidra och köpte en L32 som jag hade i Stockholmsområdet. Man kan ju inte va utan båt på västkusten. Det som förvånade mig var att en sån gammal konstruktion, med en så gammal rigg seglade såpass bra: Bohusjullen seglar minst lika bra som havsfidran - som den på sätt och vis ersatte. Jag gjorde mitt inlägg lite för att jag tänkte väcka reaktioner. Om nån vill ta en skrotbåt - som en gammal trisskryssare - en båt av ringa värde och kapa kölen och bygga på den på längden, så den blir mer grundgående, så kommer prestanda maffian och idiotförklarar den som kommer med tanken. Det hela kommer att bli rena katstrofen av dåliga seglingsegenskaper: Vad spelar det för roll om skapelsen inte ligger på topp i seglingsegenskaper!? Dels kan det var roligt att göra ett sån jobb. Dels får man en del nya kunskaper och efrarenheter, och dels kanske passar inovationen alldeles utmärkt i den grunda sjö där TS tänkte ha sin båt. Sen behöver det man gör på sin båt hålla i 1000 år. Själv är jag oerhört nöjd om det jag gör på min båt håller båten ut. Håller det mig ut, tycker jag det är utmärkt, och skulle det inte göra det så är det helt ok. Då får jag ju tjangs att göra om.
- 41 svar
-
- 2
-
-
Den såg väl trevig ut. Lycka till. Jag har en liten bohusjulle i plast - en avgjutning av en gammal bohusjulle - som jag tycker seglar ganska skapligt. Hur bedömmer seglingsexpertiserna seglingegenskaperna på en dylik båt!?
-
Om man läser vad som står under produkten, verkar det ju nästan som om man kan lägga på den direkt utan föregående epoxybehandling!?
-
Den nuvarande båten ja. Men jag har haft ett antal båtar före den. Men även på den nuvarande har jag gjort en del för att förenkla ensamseglandet.
-
Alla båtar är kompromisser. Dessutom tycker många människor väldigt olika. Det som pasar mig, skulle nån annan inte kunna tänka sig. Jag har anpassat alla mina båtar för ensamsegling enligt vad jag tycker är bra. Har dragit ner fall till storseglet, rev och trimlinor till sittbrunnen. Rullfocksbeslag med inhalningslinan till sittbrunnen på några båtar för två försegel och så naturligtvis Autopilot På ett par båtar har jag dessutom "Hackebräda" för att kunna låsa rorkulten och på ett par hade jag vindroder. För de skärgårds och kustnara seglingarna jag gör, var vindrodret mer i vägen än det gjorde nytta. Hade mitt vindroder varit lite smidigare och inte tyngt ner aktern och styråran inte stuckit ut så långt akterut, så hade det varit ett gott alternativ till Autopiloten, även vid kryss innomskärs.
-
Topcoat är polyester (om det inte är den 2K-färgen som BILTEMA kallar Topcoat - men den säljer de väl inte längre!?)
-
Du har ju en bra båt - det är ju bara att anpassa och utrusta den så attt den uppyller din krav på seglingsvänlighet.
- 20 svar
-
- 1
-
-
Inte speciellt - om du inte lägger på allt för flödigt. Topecoat är ju Gelcoat, med vaxupplösning i - för att ytan skall torka.
-
Nu är jag ju (tydligen) en ganska udda person. När jag jobbar med glasfiberlaminat (på amatörnivå) vilket jag gör i tid och otid, kan jag inte tänka mig att göra nåt utan att slipa emellan. Så att det jag hållerpå medfår den formen jag vill ha, eller så att man får en ren och uppruggad yta att laminerapå eller måla på. Att slipa glasfiber är inget jag drar mig för det minsta - bara resultatet blir som jag vill ha det. Att spackla med gelcoatspackle krävs ju nästan att du slipar över det härdade spacklet för att få en slät yta - om du inte är en specialist på att spackla. Slipar du grovt måste du ju nästan måla över med topecoat. Lägger du ner en fruktansvärt massa jobb på att vattenslipa enligt konsten alla regler, så blir ju ytan bra. Men det är mycket jobb å det finns en ska som är värre än arbete - onödigt arbete. Jag hade slipat till laminatet, så det hade blivit skapligt och sen målat över med topecoat om det är polyester du laminerar med.
-
När jag köpte min nuvarande båt, monterade jag en liten luftburen Webastovärmare, med ett par utblås på rutan vid inre styrplatsen. Tanken var att jag skulle installera en liten reflexkamin med vattenburen slinga. Skorstenen på de kaminerna kan ju va ett litet problem att få en bra placering på, men Reflex har en liten vägghängd kamin, med relativt klen skorsten, som hade passat bra för min del I samband med motorbytet för några år sen installerade jag ett varmluftsaggregat på gångvärmen. 4 utblås, varav två på vindrutan och ett vardera i däckssalongen och förpiken. Du har väl en ren motorbåt och det är ju ycket värme som bara kyls bort, när man går, så att ta till vara den är ju inte fel.
-
Ibland kan vissa texter trigga tankeverksamheten åt olika håll. När jag lärde mig segla på 1960-talet, hade min scoutkår en gammal bohusjulle. Den läckte inte så mycket när när den lpg vid bryggan, men ju mer den krängde på kryssen ju er vatten sprutade det in genom bordläggningens sprickor. Kårschefen brukade säga om båten;"Det är en båt som man måste va tre man för att segla. En som kryssar, en som länsar och en som ropar på hjälp" Kör man riktigt snabba båtar krävs det en besättning i den storleken. En förare, en navigatör och en som håller koll på de andra och allt annat - en sk befälhavare - om man skall framföra båten på ett säkert sätt.
-
Hur påverkar det ljudet om man gör en glasfiberkåpa som omsluter elementet tätt bakom? Är inte högtalarlåden en väsentlig del av systemet!?
-
Subwoofer - det är väl en bashögtalare!? är det en välvd baksida på högtalarlådan du vill gjuta av eller är det själva elementet. Å vad katten är Peel Ply!? Om det är själva elementet du tänker laminera en kåpa till, kan du bocka nätet så du får en skaplig form? Misstänker att det du kallarPeel Ply är nåt tunt tejpliknade du klär hönsnätet med för att hindra att "plasten" inte rinner igenom hönsnätet. Bägge dina metoder borde fungera. jag är så gammeldags, att jag bygger upp den formen jag vill ha, när jag gör udda grejer, med tex markfigolit och täcker det med glad pack. Sen laminerar jag utanpå och tar bort frigoliten mekaniskt.
-
Hur tänkte du nu? Det mesta skrivet här handlar just om situationen när någon måste väja. När man är i den situationen att man måste väja - då är det egentligen för sent. Det är därför det är viktigare att diskuterar vad som är "gott sjömanskap" än att diskutera vem som är skylldig att väja och rätt och fel. Helt fritt val har man bara när man är utanför Behmac´s gula cirkel. Det är där man skall ha koll och planera och agera. Inom den röda cirkeln bör man aldrig befinna sig. Där är det helt slut på valfriheten. Kör man då en riktigt snabb båt - då handlar det bara om några få sekunder - om ens det. Det är underbart att ha en båt som inte går snabbare än 7 knop - fast jag har gjort mång tabbar ur väjningsynpunkt genom åren. Jag har speciellt en som jag skäms lite för än idag, när jag tänker på den - och det gör jag ibland. Tex varje gång jag paserar platsen eller diskuterar dessa frågor. Det inträffade i slutet av 1970-talet. Det hela avlöpte väl - men det var inte min förtjänst. Och jag hoppass att jag kommer att göra en och annan tabbe även i framtiden.
-
Då är det nästan bättre för Raol att segla upp till Vänern - där är det algfritt dricksvatten. Nackdelen är väl att det är lite tuffare när det piper i - än på västkusten.
-
Det är ju också ett synsätt. När en snabb motorbåt får se en båt som går sakta tex pga att han drörjer, kör motorbpten i trettio knop så bör han se dörjebåten på en halv distansminuts avståd - det är sträckan som han kör på en minut. Ändrar han sin kurs en halv grad, så är det inget problem.Den snabba motorbåten går akter om dörjebåten. Väjningsreglerna gäller bara när siutationen uppstår att nån måste väja. Annars är det ju fritt att köra som man vill - det är ju inte ens "högertrafik" på sjön Om man har koll på sin omgivning och anpassar sig efter den behöver man nästan aldrig väja. Om man inte är väjningsskyldig och det börjar uppstå en väjningsituation och man ändå väljer att väja, skall man göra det på ett sånt sätt att det inte råder nåt som helst tvivel hos motparten om vad man tänker göra. Runt min hemmahamn går det en relativt trång farled där det går fruktansvärt mycket båt på sommaren. Jag går nästa aldig den utmärkta farleden, utan väljer i huvudsak att gå en parallell led, som visserligen slingra sig runt öar och skär och grund. För mig som är lokalkänd är det inga problem och där är egentligen mer plats än i farleden. Antalet båtar som går den vägen är ytterst begränsad och man slipper ju den strida stömmen av båtar att ta hänsyn till.
- 103 svar
-
- 2
-
-
Där har du den perfekta lösingen Raol Den billigate vattenmakaren för ca 31 400 kr och en gasoldriven varmvattenberedare för 2 700 kr plus Gasolinstalation. Skitbilligt för att ducha tre gånger varje sommar. Pengar som du dessutom aldrig får tillbaka om du säljer båten. Nej Jonas_81´s förslag leden nog förslagsligan enlig dina specifikationer ihop med att stänga självlänsen i sittbrunnen. Jag har också den efrarenheten att flytta vikt från aktern och föröver har gjort gott seglingsmässigt. Har man en liten båt, så samlas allt tungt i aktern. Har man då en skeppare på närmare en åttondels ton, så kan det va gott att balansera upp detta med lite extra vatten i fören.
- 35 svar
-
- 1
-
