Thallatha

Om jag skulle köpa en ny ankarlina skulle jag absolut köpa en av typen "Multiplate" Den kinkar inte som vanliga treslagna linor gör: Dessutom skall linan linan va så grov som möjligt. Vette katten om jag skulle klara av att ta upp ett ankare med en 6 mm lina. https://www.hjertmans.se/produkter/ankring-linor/ankringslinor/multiplaitlina/ankarlina-multiplait-50mx16mm-m-kaus Det finns 12 mm också - och även i metervara - fast 40 - 50 meter räcker länge för dig. Skall man köpa nåt till båten skall man göra det nu - under båtmässetiden.

Det finns ju en del som säger så. Jag har ju inga vetenskapliga belägg för för vare sig det ena eller andra. Har alltid haft en stump kätting närmast ankaret. Köppe en L32 på Svinninge Marina, Åkersbega. Båten var utrustad med en mängd olika ankare - samtliga utan nån kätting på ankarlinan. Första turen - en dagstur - gjordes tillsammans med dottern och svärsonen.Svärsonen är en ganska erfaren seglare. Kaffepaus tog vi mellan några öar öster om Trälhavet. Ett ställe där det låg många båtar på svaj. Vi ankrade med ett av ankarna. Tror det var ett 10 kg fulbruce. Har aldrig nånsin varit med om att jag draggat så snabbt. Jag är ju ändå bohuslänning och de första 25 åren av mitt seglarliv hade jag ingen aning om att det fanns nån annan ankartyp än det vi kallar "dragg". Jag har faktist inte draggat mer med "draggar" än jag gjort med de ankartyperna som jag annvänt senare. Eftersom svärsonen hade sin båt i Vigbyholm, hade platsen varit ett ställe där han svajankrat många gånger. Han påstod att han aldrig draggat där. Nu hade han visserligen ett äkta bruceankare med en kättingstump och multiplatelina. Efter flera ankringsförsök - där det mera liknade att vi använde drivankare, tog vi det stora stockankaret - utan kätting. Då låg vi så stilla att vi kunde dricka kaffe i lugn och ro. Sen köpte jag kätting och och monterade på ankarna. Efter det har jag bara draggat vid nåt enstaka tillfälle. Så jag lever fortfarande i den tron att en stump kätting närmast ankare är absolut nödvändigt och gör väldigt stor nytta. Fast jag har haft fel förr.

Skulle du inte slipa av den en aning, så att den går in mellan märlorns - fast det kanske blir för mycket glapp på andra hållet!?

Han förstörde ju alla möjligheter att gnälla vidare. Mackey Förlåt så hemskt mycket. Det var obetänksamt av mig att maila till Hans Christian.

http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Sjokort/Ufs---Underrattelser-for-sjofarande-/Sok-i-databasen/?navigate=qRcnqusRKOKaiimTr5c2DGQHbyBHPbC0&ufsid=12365 Pecis så går den, som på sjökortsklippet i bifogade länk. Mellan A och B. När vi projekterade det jobbet, stod jag på Bjökholmen med stickan, placerad där kabeln skulle gå upp. Min beredare Hasse, stod på landsidan med Teodeliten. Vi skulle mäta hur långt det var. En standardkabeltrumma har 500 m kabel. Mätningen visade att vi behövde 625 meter. Det hade varit säldöd under en period.Man såg från och till döda sälar som låg och flöt. När Hasse sätter ögat till Teodeliten, fick han se en säl som nyfiket tittade på honom. "Åh en säl" ropade han i komradion. De allra flesta kablar man varit med och laggt kommer man inte alls ihåg. Några kabelförläggningar glömmer man aldrig. Kabeln till Björkholen är en sån.

Säckenrevet i Kosterfjorden

Du håller på skribentens "Nick" (namn) med muspekaren eller klickar på "Nicket" Då kommer det upp en ruta. I rutan finns det ett "Kuvert" med texten "Meddelande" Klicka på symbolen och det kommer upp en ny ruta likt ett mail. Fylli i och klicka på sicka. När du fått ett meddelande syns det på din sida (om du är inloggad) högst uppe till höger. Har skickat ett testmeddelande till dig.

För det första så är det inte många här på MG som har verklig erfarenhet av drivankare - fast många har åsikter i frågan. Sen fungerar det inte att förankra en boj med ett drivankare. På en tung båt som driver med vind och sjö, bromsar ju ett drivankare båtens framfart och håller båtens för upp mot "vinden". Att drivankaret fungerar förutsätter att båten driver. Driver inte båten kommer drivankaret att hänga rakt ner: Du får väl göra ett tungt drivankare med en lina som är en aning längre än vattedjupet. "Drivankaret" lägger sig på botten och förankrar bojen. Om nån påpekar att du inte får ha en bojtyngd på din boj och förklarar att det inte är det drivankare, får du väl svara som uppinnaren (Peter Dalle) svarade i Lorry "Tänkte inte på det".

Visst är det att det kan komma in vatten mellan blyt och plasten. Betydligt värre är det med båtar med inplastad järnköl - dom rostar. Jag har haft båtar med både inplastad Jarnköl och blyköl. Problemet är större på båtar med järnköl. Att man bultade fast den inplastade inplastade järn/blykölen, har nog inte med möjligheten att kölen skulle röra sig i den minimala sprickan, uta pga traditioner. Hade en Bianca 27 - plastbåt från ett gammalt träbåtsvarv.Har för mig att min hade nr 164.Ett konstigt bygge. Skrovet var byggt i två halvor. I botten på skrovet hade man plastat in en 3-tums ekplanka - enligt ritningen. I den plankan hade man bulta fast kölen på traditionellt sätt för träbåtar. Bultarna syntes i kölskrapet coh var överplastade. Sen hade man gjutit två stycken kölhalvor som monterats runt barlastkölen och plastat ihop och plastat fast mot skrovet. Inpassningen var inte helt perfekt och syntes tydligt. Bakom barlastkölen fanns ett ganska stort tomrum: På båtar med inplastad barlastköl, gjuts ju skrovet normalt i två halvor som sätts ihop. Sen sänks ju barlastkörlen ner i kölfickan och gjuts fast medels en sandgjutning.

På den båten Raol har byggde pseudonym ett utdragbart gennakerpeke: Ett mycket snyggt jobb. Han visade bilder i en tråd här på MG och beskrev bygget. Själv har jag en udda lösning på Gennakerpekesproblematiken - som dessutom säkert inte många båtägare skulle vilja ha. Jag har en fast monterad stege, som hänger ner i fören. Personligen gillar jag inte lösa grejer, som skall sättas dit och plockas bort - tex landgångsstegar. Den gåratt fälla upp och har ett vaterstag av en rostfri kätting. När skegen är nedfälld hålls den upp av en gummicord. I uppfällt läge fungerar stegen som Gennakerpeke. Som rulle till gennakern har jag en gammal ombyggd CU-rulle.

Det var det värsta. Skall man ha fenköl, så bör man ha en båt som tål att gå på grund med. Dvs att kölen har en kölinfästning. Inte bara en båt där man hängt dit kölen. Fast det finns båtar som tappat delar av kölen. Lars Hässle tappade vingen på sin vingköl. Det var en god tanke.

Hej Thallatha, Du sa att du målade med en giftfri färg och fick havstulipaner på botten. Tvättade du da också båten i en tvättanläggning jamnt under sommaren? Jag sa inte att jag målade med en färg som skulle va giftfri: Jag hade under flera åroch på flera målat med VC17 av västkustkvallitet och det har under alla år fungerat bra. Ett år - det måste ha varit våren 2008 - kom det nya hårdare regler vad det gällde båtbottenfärger. Bottenmålade med den nya VC17 som var avsedd för västkusten. När jag tog upp båten 5 månader senare,var botten täckt av havstulpaner. Året innan hade jag bottenmålat med den gamla varianten av VC17 - västkustkvallitet - den som jag alltid målat med tidigare. Båten låg i sjön 11 månader. Nästan ingen beväxyning alls -mer än på propellern. Tvättanläggningar fanns definitivt inte i mina hemmafarvattnen 2008. Det har vist öppnat en på Smögen i fjol som håller öppet nägra få månader under högsommaren. Sen måste man ju ändå ta på land för att göra ren propellern. På tal om det - är det nån som vill ha en Storfidra - utan motor - och botten till övervägande delen nedslipad för epoxybehandling.

Bara en liten undran. Det byggs ju fler och fler båtar med fenköl. Långkölade båtar - som alla mina - byggs det väl nästan inga idag. Har ints studerat problemet med tappade kölar - det är helt ointresant för mig. Men - förekommer det över huvud taget att en köl lossnar helt i bultinfästningen. Att det kan bli glapp där med läckage som följd förekommer väl! Skulle gissningsvis tro att när man talar om tappade kölar, så är det tex en bulb som lossnar pga sprickbildning. Ju fler fenkölar som produceras, destå större risk att det blir det att en och annan köl får gjufel. Sen tål ju en del fenkölade båtar inte tex den bohuslänska graniten.

Fast jag är ganska övertygad om att dom följde anvisningarna från myndigheterna. Det var debatt här på MG i frågan.

Jag målade botten med västkustvarianten av VC17 det året då man gjort färgen i stort sett giftfri. Jag vet inte om jag tycker att inget blev förstört. Hela botten fullständigt totalt full av havstulpaner. Har aldrig haft det problemet tidigare trotts att jag kört med motsvarande färg under många år och på olika båtar. Jag tror vi måste skilja väldigt mycket på västkust och Stockholmsperspektiv. I Östersjön sätter sig havstulpanerna under en kort period. Det går ju tom attfå varning när havstulpanerna sätter sig. Här på Västkusten sätter dom sig under en betydligt längre tidsperiod..

Om du lutar masten bakåt genom att förlänga förstager (sätta in toggles) så slakar du väl babystaget. Babystaget och undervanten är ju till för att staga masten på en mastheadriggad båt så att den blir rak. http://www.seldenmast.com/files/1456145013/595-540-S. Sid 35 behandlar väl Masheadriggade master generellt, men läs igenom hela boken - åtminstone i tillämpliga delar. Boken i pappersformat kan man ibland få i båtillbehörsaffärer och kanske på båtmässan. Gäller i princip alla master oavsett fabrikat.

Får mig att tänka på den gamle läraren som mötte sin fd elev och frågade; "Vad gör du nu för tiden" "Jag är affärsman" svarade eleven: "Affärsman - du som inte kunde räkna" "Tja - jag köper grejer för två kronor och säljer dom för fyra. På dom två procenten klarar jag mig bra"

Även för de som bor långt bort - som jag - startar båtmässan i Älvsjö på Lördag. Om man inte vet speciellt mycket om båtar, är det ju bra att kunna titta på ett stort antal i verkligheten. Kostnaden för mässbesöket kan ju räknas somen del av inköpskostnaderna. http://www.alltforsjon.se

Nej, men jag har med ett spaklyftblock - det behövde jag sist jag var i Stockholmstrakten.

Konstigt att det kan spricka så, om det är en aluminiumplåt. Den är väl ca 8 mm - med ett taskigt ögonmått. Eller är det nån gjuten historia!?

Trevligt. Jag planerar faktiskt att gå på mässan på Älvsjö på måndag - om jag nu kan ta mig dit. Hörde på nyheterna att man plockat fram bandvagnar i Stockholmsområdet, för att kunna ta sig fram.

Menar du att båten är av aluminium - trodde det var en båt av glasfiberlaminat - dvs "plastbåt!?

Nautiska publikationers kort över Sydkosters skärgård var ju ganska kass - i alla fall om man jämför med det gamla handritade kortet från mitten av förra seklet. Köpte Hydrograficas kort för ett par år sen, men har inte fått använt dom. De verkar mera lovande - nästan som det gamla handritade kortet.

Fick precis ett mail från Hans Christian Garde på Navioncs. Han har felanmält den saknade fyren på Söö

Aldrig - och vi firar alltid 17 Maj hemma