Thallatha

Det gör väl de flesta skyltmakare. Har sen de startade de startade fåt hjälp av öch köpte en hel del av vår lokala skyltmakare. http://www.skyltmakarna.se/

Det är ju så man brukar göra. Då går det att justera stripsen medans man monterar. Monterade namn och ett antal meter strips på min båt för ett par år sen.

Nackdelen med att transportköra är att man missar en massa fina ställen - dit man kanske aldrig har en tjangs att komma mer. Min seglats från Haparanda till Göteborg (Kungshamn) tog 8 veckor fördelade på två år. Jag skulle med enkelhet kunna sträckt ut den med 8 veckor till.

När jag låg i Gävles småbåtshamn, tror det var sommaren 2002, kom det ett äldre par med en snipa. De hade gått från Göteborg många år tidigare. Hade gått längs kusten och när de tyckte att somaren var förliden tog de upp båten och åkte hem. Nästa vår sjösatte de och fortsatte färden i skata mak. Nu kom de norrifrån. Varit i Haparanda och säkert även Kalix och vänt - som jag. De la upp båten och skulle sjösätta nästa vår och fortsätta färden mot Göteborg.

I vår hamn slogs elen på - eller rättare sagt - man låste upp skåpen för 14 dar sen.

Jag hade slipat ur så att det blivit rent och så spacklat upp med epoxyspackel. Brukar blanda spackel av lamineringsepoxy och mickroglasbalonger. Men har du inte det hemma finns edt väl färdigt spackel att köpa. fast det duger ju med glasfiberspackel eller spackel av polyester och talk också. Eller platicpadding. Viktigast är ju att ytan spacklet skall fästa mot är ren.

Man måste inte gå Göta kanal för att gå mellan Kalix och Göteborg - om nu sambon är värd att ha kvar. (och det tar jag för givet) Det finns ett landskap som vi stulit från Danskarna som heter Skåne. Själv föredrar jag alltid att gå runt Skåne om jag inte är tvungen att gå andra vägen. Från Hanö till Nidingen är det egentligen bara en tråkig transportsträcka - om vi bortser från Hallands Väderö. En varning beträffande ön. Gå inte i land där. Första gången jag gjorde det blev jag kvar i en vecka. http://thallatha.blogspot.se/2010/03/segling-sorover-del-1.html http://thallatha.blogspot.se/2010/03/segling-sorover-del-2.html Sen finns det ju ett par pärlor på vägen. Kåseberga med Ale Stenar och Ven. Det är både enklare och billigare och vettekatten om det inte går snabbare att gå runt. Fördelen med kanalen är väl i så fall att man kan ligga 5 dygn i varje av kanalens gästhamnar-ingår i kanalavgiften.. Man kan lägga båten - åka hem och jobba en vecka och sen köra vidare på helgen - tex. Fast sånt går att lösa i de flesta hamnar - ju mindre hamnar destå enklare. http://thallatha.blogspot.se/2009/12/kage-haparanda-2004_23.html http://thallatha.blogspot.se/2009/12/haparanda-stockholm-2004_5761.html http://thallatha.blogspot.se/2009/12/stockholm-kungshamn-2005_7171.html

Ja - tex. Eller så kan du lägga dig på nocken på en av bryggorna. Skyndar du dig kan du lägga dig där jag har legat i vinter,

Du kan väl flytta båten och lägga dig längs med en pontonbrygga. El finns väl på de flesta bryggorna i Hunnebo.

Själv har jag bara lyckats flytta från den tillfälliga vinteplatsen till den ordinarie platsen på den nyrenoverade bryggan.

http://thallatha.blogspot.se/2010/06/vattenlinje.html

Tror du inte att det är gelcoat - färgad gelcoat brukar bli väldigt taskig Vad är det för båt? Har du ingen bild på hur det ser ut. Är det gelcoat, så är abralon ett bra behandling att få upp glansen - doch är det ju en slipning mm https://www.paintpro.se/slippapper-och-kapskivor/mirka-abralon-sliprondell-77mm Skulle det - mot all förmodan - va enkomponentslack är det väl bättre att slipa bort skiten och måla med tvålomponentsfärg. Sen finns ju alternativet Toplack.

Beror ju lite på var hålet sitter, men en ventilator som täcker hålet. https://www.hjertmans.se/search?q=ventilator&filterArticleGroup=08f3b685-2933-4f73-af89-a1d2010db26f https://www.hjertmans.se/search?q=ventilator&filterArticleGroup=3f8cfddb-4d16-42e1-85ce-a1d2010e58e7 https://www.hjertmans.se/search?q=ventilator&filterArticleGroup=c911c495-4152-44f7-ac65-a1d2010dd276

Det är väl på två sätt med det där. Det optimala är väl en isbox med tillhörande kompressor. Bor man på Västkusten är ju trotts allt is inte nåt stort problem att få tag på - ännu. Kommer man runt det sydvästra hörnet på Skåne så har jag inte koll på var man får tag på is. Is är oslagbart - det dra ingen ström - jag är alergisk mot allt vad el heter. Inte så att jag betraktar mig som elalergiker - va katten det nu är - utan jag har fått mer än nog av el under mitt yrkesliv. Jag skulle gärna ha en box som kyl i min båt. Hade nåt som liknade det här i min L32 http://www.thermoprodukter.se/templates/product.asp?ProductGuid=1351G&GroupGuid=4 Bara att ta bort en list och montera på plats. Nåt liknande skulle jag kunna tänka mig igen.

Helt fritt är det väl inte. Försökte komma ut häromdan, men isen var så tjock att jag fick ge mig. Men regn och plusgrade under ett par dar har ändrat förutsättningarna. På lördag kan jag nog komma ut och ta min nyrenoverade båtplats i bruk.

I TS fall är det nog ok att träribborna pressa mot bordläggningen. Blir det luftfickor under bör det nog limmas. För en tillfällig lösning kan ku va att man får isolerat det viktigaste. Det värsta är att tillfälliga lösningar ofta tenderar att bli permanenta. Skall man limma krävs det ju en viss temperatur på bordläggningen. När jag började isolera förpiken på min nuvarande båt, var det 15 minusgrader ute - då krävs det extraordinära lösningar.

Kylfunktionen är nog fortfarande ok - dessutom går den ju på landström när sånt finns. Däremot själva skåpet - har nog borjat se sina bästa dagar. Vet inte hur gammalt det är. Funderade ett tag på att ta kyldelen och bygga en välisolerad kylbox med isboxkonstruktion. När jag byggde en sådan i Storfidran monterade jag två termostater, med tanken att göra en "fattigmans AUS". Kompressorn skulle sänka temperaturen en del när det fanns landström eller om man gick för motor. Det kom dock aldrig till stånd. Har ibland lite lång startsträcka mellan tanke och handling.

Är det fortfarande Engel med Swingkompressor? Du har bättre minne än vad jag har.

Jag har ett kylskåp som går på både 12 och 230 V. Första året som jag hade båten mätte jag, under realistiska förhållanden, med en registrerande voltmeter och fick ut medelströmmen under ett dygn. Har för mig att det deog ca 28 Ah och det skulle va ungeför dubbelt så mycket som ett nytt skåp - utan AUS. Skåpet hänger med fortfarande - 9 år senare.

Killen i klippet var ju proffs och det skar naturligtvis en utveckling inom alla brancher. Vill du köpa den trorrslipningsmetoden han använde, så ärdet bara att köpa grejer och göra precis som han visade. Ett av frågeställningarna du hade var ju att du inte kunde få tag på tag på tillräckligt fina torrslippapper. Då är det ju bara att köpa såna och skrapa med korromantsskär som u sliparhypervass och en bra exenterslip och så bara köra. Våtslippapper kan du köpa i varenda järnaffär - åtminstone i en sån liten håla som jag bor i. varman köper fina torrslippapper - det vette katten. Lycka till - och slipa inte igenom gelcoaten. På en gammal båt kan det gå fort ibland.

Jo de allra flesta båtägare är väldiga pedanter och tvättar av och vaxar och polerar sina båtar varje vår. Jag är ingen pedant direkt, men varje gång jag har båten på land är ju rengöring av skrovet och att köra över skrovytan med nån typ av poler/vaxmedel. Det skyddar ju ytan och gör att smutsen inte fastnar lika lätt. På min nuvarande båt har jag använt ett medel som heter UltraGlozz. http://ultraglozz.com/docx/sv/ultraglozz-superpolish/saa-har-anvander-du-ultraglozz/ Eftersom jag har båten i sjön hela året och ibland två år i rad, blir det ofta som jag kör över skrovet två gånger. Första gången lägger man på medlet och kör över med polermedlet medans det är vått. Det rengör ytan. Andra gången låter man det dtorka - som när man vaxar yta - och sen polerar upp ytan. Det där med frua och deras ointresse för båtar och båtliv - det känner jag igen. Det är nog mera regel än undantag. fast det du skall göra handlar inte om polering, utan om att reparera en skada - i vad jag tror gelcoaten. Sen är det lite svårt att förstå varför det är så viktigt att fixa till smådetaljer - om du struntar i hur hela skrovet ser ut. När det gäller såna lagningar som du talar om, är ju det vktigaste att man tätar gelcoatskicktet. Problemet är ju också att fårätt nyans på gelcoatspacklet. Skall man fixa till en sån lagning, så är det vattenslipning för hand som gäller. Först vattenslipar man med ett grovt papper så lagningen blir slät och i liv med skrvet i övrigt.Sen slipar manmed allt finar papper efterhand, så att ytan blir slät och blank Jag har våtslippapper från K80 som grövst och till K1400 som finast - det finns finare. https://www.paintpro.se/slippapper-och-kapskivor/vatslippapper-ecowet I rullmenyn kan du se de grovlekar som detta företaget har. Jag har ungefär varannan av de grovlekana som finns på listan. När jag slipat slät med K80 byter jag till nästa grovlek och fortsätter sen med finare och finare papper tills jag slipat med mitt finaste papper. sen är det ju rubbing och slutligen polich och vax som gäller. Fast om du struntar i det på resten av båten så blir detb ju blanka fläckar där du fixat till skadorna. men det kanske är läge att köra över hela båten. Sen måste man ju va försiktig, så man inte slipar igenom gelcoaten runt lagningennär man vattenslipar ner en lagning. Då blir ju den ena villan värre än den andra. hade du kört med exenterslip och trorrslippapper, hade du garranterat förstört gelcoaten och du hade bliviit tvungen att måla om hela båten.

Å katten - skall du laga några små gelcoatskador? Eller är det i nåt annat material? Det framgick inte av frågeställningen. Trodde du skulle polera och vaxa en hel båt - som ju de flesta gör regelbundet varje vår. Det är inte fel att ge de förutsättningar som gäller. Du vet ju vad du vill ha svar på, men de vet inte vi som försöker svara på frågan. Nu är det kanske olika hur man uttrycker sig. Skulle jag laga en skada som är så stor så att man behöver en slipmaskin, så är det i min värld en jätteskada. Småskador lagar jag med handslipning och vattenslipning har vattenslippapper fån 80 - tror jag det grövsta jag har och 1400 det finaste

Köpte en i Bosch i samma prisklass, när kardborreplattan på min betydligt kraftigare Boch exenterslip blev kassunder pågående nedlipning av bottenfärgen på min båt och inte slippapert ville sitta kvar längre. Det skulle ta några dar innan järnaffärn fick hem en ny platta. Den lilla maskinen var mycket smidigare än den stora, men slipade fruktansvvärt mycket sämre. Fördelen var att jag kom åt där jag inte kom åt med den stora maskinen. Det är för och nackdelar med allt. Alla exenterslipar både skakar och roterar. Rotationen är dock begränsad. Det går att polera med dem, men det är inte som en riktig polermaskin. Dessutom är de inte lika bra att hålla. Har man då 16 m2 skrovsida att polera - som jag har på min båt - då vill man nog ha en bättre maskin. Man vill ju bli klar med jobbet. Att bara ha en maskin som skall klara alla typer av jobb är inte optimalt. Det finns ju blliga polermaskiner att köpa. Idag är ju verktyg (av sämre kavllite) så billiga, att man kan köpa nåt för ett jobb och sen kasta dem efteråt - om man ha den läggningen. (sk slit och släng)

Finns sen ett par år tillbaka på Fisketångens varv i Kungshamn. http://www.de-ijssel-coatings.se/

Olika faller ödets lotter. Vissa väntar på att sjösätta - andra väntar på att få ta upp. Jag tillhör den senare kattegorin. Fick ett ryck häromdagen och börjad förbereda för att ta den nyrenoverade ordinarie båtplatsen i bruk. Först måste jag dock vända båten så att fören pekar i rätt rikting. Med min saktfärdighet tar ju en sån operation några dar. I morgon kankse jag kan ligga längst med Y-bommen - å sen skall det inte ta nånga dar förrän jag är ute på fritt vatten.