Thallatha

Absolut inte ALLTID men kanske mellan strömavbrotten N ej - du har inte mer strömmavbrott, än att de ingår i uppfyllelsen av normen

Vore jju bra om den kunde stabilisera bort timmarna då strömmen e borta helt, till att ha lagom lite mindre hela tiden istället. Här är strömavbrott varje gång de blir: blåsigt, blött, snöigt, torrt, kallt, varmt och några gånger däremellan. Blir det både kallare, blötare snöigare kombinerat med vind så är strömmen tillgänglig endast korta stunder om 2-10 min med ojämna mellanrum. Det vore viktigare att "stabilisera" än dom enorma pengarna man "tjänar" Vi hade en ganska dålig norm för spänningsgodhet i Sverige tidigare. Sen fick vi en ny spänningsnorm EU-anpassad - kommer inte riktigt ihåg när. Så Caribic 410 - du har nog fullt godkänd spänning enligt den nya normen - alltid.

Kan jag ge mig fasen på. Nyare mätare har möjlighet att mäta reaktiv effekt om jag fattat rätt. Jag är inte alls säker på det. Gick ner i källaren och kollade på min mätare. Finns inget som tyder på att den kan mäta reaktivt. Däremot finns det så att den ian mäta med två olika "rökneverk" När Fortum bytte mätare, så valde troligtvis nån som de fick billigt. Hade nån tänkt sig för hade man inte valt en mätare som var större än den stlrsta mätaren som vi hade inom området. Desom bytte mätarna hade ingen kompetens inom området. Som vår mätarkille i Munkedal sa; " först fick de tre dagars teoretisk utbildning och sen var de med en "montör" som heller inte visste vad han gjorde - i tre dar. Och så var det. De allra flesta mätarbyten gick mycket bra. Planeringen var dock katastrofal. Det var därför mätarbytena tog ett år längre än de från början var avsedda att göra. Dessutom var vi ett antal gamla rävar, som hela tiden fick stötta uppså fort det uppstod problem - och det gjorde det hela tiden. När enterpenören - i grunden telenor, som lagt ut själva jobbet på nåt av avknoppningarna från gamla televerket, som i sin tur tog in en massa arbetslösa ungdomar och någre äldre arbetslösa, som aldrig tidigare jobbat med el - var klara, återstod ett stort antal mätare som de inte kunde eller fick lova att byta. I Sotenäs /Munkedal fick mätarkillen i Munkedal /som inte var elektriker) och min kolega i Sotenäs (som egentligen var grovarbetare och jag, byta resten av mätarna. Jag började mitt jobb med att inte byta en enda mätare i styvt en vecka. Bara planera och skaffa fram nycklar mm. När jag var klar med alla mina mätare, så hade de två andra sina besvärligaste kavar. Jag tog 10 överjävliga i Munkedal och ett antal besvärliga i Sotenäs. Sen fick vi sparken. Jag bytte den sista mätaren på Onsdag, städade ur vårt föråd på Torsdag och lämnade in bilen på Fredag - som blev min sista arbetsdag.

Jahaaaa! så vinsten för den som köper prylen är om denne kan bevisa för nätägaren att han tjänat.. och att han då borde få "del av kakan".. verkar ju simpelt och nästan som reklamen säger. Börja för all del inte driva den frågan. Då kommer snart ett EU-krav på att samtliga elabbonenter skall ha mätare som mäter den reaktiva energin. Syfter skulle i så fall va vällovligt och avsedd att minska det reaktiva utaget. Dvs skummet i ölglaser, som också är öl, tar plats i glaset men gör ingen nytta. Kostaden för ny mätarplats åvilar ju abbonetnten i fråga. (för en nätägare finns det inga kunder - utan alla är abbonenter). Dessutom får nätägaren ytterligare ett incitement för att höja nätavgiften. Kostnaden för att installera och läsa av en mätare för reaktiv energi är inte gratis och dessutom plus moms.

Så är det ju. Det är ju bara stora anläggningar där den reaktiva lasten mäts. Så summan av kardemumman är att nätägare tjänar ännu mer pengar om alla hushåll kompenserade bort sin reaktiva last.

Nu har jag ingen bogpropeller i fören på min båt och har ingen avsikt att instalera nån. Har visserligen en aktermonterad bogpropeller, som jag adrig använt. Jag är seglare som i huvudsak ägt långkölade kostrar sen början av 1970-talet, vilket innebär att jag lärt mig hantera mina båtar med enbart inombordsmotorn i trånga och besvärliga utrymme i alla läge. Visst det händer nån gång emellanåt inte går så bra, men då får man gå ut och göra om. Detta inte på något sätt sagt som pekpinne. Har ett annat problem med min nuvarande båten, som kan va irriterande ibland. Pga att masten sitter långt aktermonterad är även kölen monterad långt akterut. Om jag backar i nån större omfattning så slänger fören ut, när jag slutar backa. Funderade ett tag på att flytta den aktermonterade bogpropellern till fören - där den skulle gjort stor nytta. Ett ganska omfattande projekt, som fallti allt längre ner i prioriteringsorningen. Det var i samband med detta som jag funderade på hur jag skulle lösa probkemet med elförsörjningen. Det blir nog bra som du skissar för egen del. Själv har jag 4 st AGM-batterier från BILTEMA på närmare 400 Ah. Har fungerat perfekt i 4 år, En av fördelarna med AGM-batterier är att de kan placeras på vilken ledd som helst. Det är därför jag får plats med 4 batterier på det utrymmet jag har till förfogande. Sen finns det många andra fördelar. Ett vanligt blybatteri med syra skall ju stå längs med i en motorbåt och tvärs i en segelbått, för att miska risken att blyplattorna skall stå torra.

Så fort man hör namnet Evinrude, så poppar en historia från runt 1960 fram. Den ryskfödde operasångaren Leonid Sibirzeff bodde sina sista år i en villa i Kungshamn. inte långt från min morfar. Leonid gick nästan varje dag förbi min morfars hus. Dom blev så småningom goda vänner. Leonid hade en segeljulle som han ofta var ute med. Barnen blev orolig för sin gamle far och köpte honom därför en aktersnurra. Vid ett tillfälle strök sig Leonid över sitt silvergråa hår och sa;"Alla de gråa håren ni ser här - dem har jag fått av Evinrude"

I min båt är avståndet mellan batteribankarna och en tänkt bogpropeller, en aning längre än i din båt. Erfarenhetsmässigt så blir ju kabellängden längre än rakaste vägen. Man vill ju lägga kabeln så att det blir någorlunda snyggt, (yrkessjukdom) Avståndet i min båt är styvt 4 meter och jag skulle tro att kabellängden enkel väg är närmare 6 meter. Dvs ca 12 m total kabellängd. Skulle jag monterat bogpropeller, skulle jag satt ett extra startbatteri vid bogpropellern och kopplat det parallellt med startbatteriet. Lagt tex 25 mm2 Cu mellan batterierna och även till bogpropellern. Enledare i Aluminium - finns det. Det är nog inget jag skulle vilja ha i båten. Å andra sidan. - med de försänkningar jag har i elverksbranchen, skulle jag nog kunna få tag på en stump ALUS 25mm2 och parallellkopplat två och två ledare. Dock - har man inte problem nog med kabeldraging av två mångtrådiga enledare i CU, så får man det definitivt med en fåtrådig Aluminiumkabel. Man kan ju visserligen ta isär de fyra ledarna, eller ta två ledare i en 50 mm2 ALUS. Fast - helst inte. Sån utrustning som bogpropeller och ankarspel vill jag ha på startbatteriet och sitter det fören - ett extra startbatteri där. Man kan ju dessutom starta motorn innan man börjar använda utrustningen. All annan utrustning på förbrukningsbranchen.

Den sidan som ligger i söderläge, växer det mer på än på andra sidan - åtminstonne vjd vattenlinjen.

Min båt ligger i ungefär samma vatten som Raol. Den har snart legat i två år. Redan förra sommaren gick båten 1 knop saktare för motor. Lite påväxt på propellern gör stor verkan. Nu har jag inte varit ute på flera månader, bortsett från att jag flyttade båten från den ordinarie platsen till en plats längre in i hamnen. Kommunen håller på att renovera "min" brygga och vi som ligger i på vintern blev beordrade att flytta. Den färden gick , av naturliga skäl inte så fort. Det skall bli intresant att se hur mycket den sista hösten och vintern har påverkat. Man har ju öppnat en båtbottentvätt på Smögen, men tyvärr öppnad den inte förrän fram på sommaren. När båten bara ligger i över vintern, brukar ja acceptera att den går lite sämre fram till upptaget i slutet av Maj. Det hade varit intresant att lyft båten och dokumenterat, sjösatt og gått bort och få botten tvättad i bottentvätten och sen lyft den igen och dels sett hur bra tättresultatet var och dels gjort rent det bottenvätten inte klarade och laggt på ny bottenfärg. Vet inte om jag kan vänta på att bottentvätten öppnar. Skulle helst vilja ta upp så snart isen i innerhamnen släpper. Fast det hade varit intresant att testa för att se vad en båtbottentvätt kan åstadkomme.

Att viktig information som grund och sjömärke är med är ju viktigt att det finns med. Navionics sjökort på min läsplatta, hade ju det problemet, att två stora öar på vardera ca 100 m2 vardera försvann när man Zoomade ut och nästa sjömärke i det området syntes inte när man zomade in så mycket att öarna syntes på läsplattan. Det problemet lär man ha fixat till - jag har inte kollat. Sist jag var i området gick jag en annan väg och glömde kolla. Å andra sidan har jag inte använt läsplattan för navigation på ett par år. Det finns ju i princip fyra olika typer av pappersjökort, Översiktskort, Kustkort; Skärgårdskort och Specialkort Även på de olika typerna av pappersjökort finns ju inte all information med, utan man måste gå ner till "finare" kort för att få all information innom vissa område.

Jo jag håller på den lilla ön och går ganska nära och nordväst om den. Sjömätning gjordes i området nån gång på 1950-talet. Kommer ihåg att min morfar hyrde ut ett par rum till militärer som var med och sjömätte. Diskuterade just sjökortens noggranhet, med en arbetskompis som hade en Albin 25 med ett djupgående på 70 cm. Hans uppfattning var att sjökorten var rena katastrofen av onogranhet. Den synpunkten hade jag ingen förståelse för. Har haft båtar som haft ett djupgående runt 1,5 m och har aldrig upplevt några såna problem. Min personliga uppfattning är att sjökorten stämmer rätt bra. De gånger jag gått å grund, så beror det på helt andra orsaker än sjökortets onogranhet. Om kortet säger att det är mer än tre meter, så skulle jag inte dra mig för att försöka gå den vägen. Sen måste man ju ha en båt som tål att gå på grund med - det är givet.

Ja och nej. Jobbar man med plottern så går det använda den ganska bra, trots den lilla skärmen. Något som underlättar mycket när man, som på min plotter, har en ratt att zooma in/ut. Också bra att ha ett nätaggregat så kan man "leka" med plottern hemma. I båten har man ju annat att göra (som att njuta). För oss som uppskattar att det går att Zoma ut och in på plottern, så är det ju inga problem, men tycker man som TS att det bara skulle finnas en fast läga - som på vanliga sjökort - så hade i alla fall min plotter varit totalt oanvändbar. Jo nätaggregat hemma är bra. De digitala sjökorten i plottern är i regel relativt uppdaterade. Brukar rätta mina gamla pappersjökort mot plottern - om jag skall segla nån sträcka där jag inte är lokalkänd. Brukar också lägga in en tänkar rutt i plottern för den sträcka vi skall segla redan hemma - sen är det ju inte säkert att rutten stämmer i sin helhet, men man läser ju in sig på det tänkta området.

Jag upplever det mera som så. På plotter får man väldigt dålig översikt pga att skärmen är väldigt liten. På ett pappersjökort har man en mycket bra översikt - även på båtsportkort. Därför behöver man skala ut och in på plottern - om man bara har plottern till hands. På den yttre styrplatsen på min båt är det väldigt svårt att ha ett pappersjört liggandes nära till hands. Därför skalar jag ofta ut och in på plottern. Jag går ofta på utsidan de ritade farlederna och ofta ganska trånga smygvägar. I hemmafarvattnen är det ju inga problem, men kommer man lite längre bort och vill smita emellan, så är det inte så dumt att kunna zooma in ganska regält Mellan min båtplats och Hållö går jag nästan alltid efter den röda linjen. Ärman okänd och går efter det vanliga papperssjökortet, ser man nog inte ens att det är möjligt att genaöver. Kan man zooma in, så syns det klart och tydligt att det inte är några problem att gå den vägen.

Talar du av erfarenhet när det gäller navigering med plotter i en båt, eller ärdet bara teori!?

Om det är nåt du behöver, så håller båtaffärerna samma pris i de vanliga affärerna på just de prylarna - det samma gäller när båtmässan i Stockholm går av stapeln i början pånästa månad. https://www.hjertmans.se/ https://www.seasea.se http://www.erlandsonsbrygga.se/ https://www.watski.se/

Färgsprickor uppe - är det sprickor i gelcoaten på däcket eller överbyggnaden? Då är det kanske inte bara att måla över. Sprickorna beror ju på något. Sen är det kanske bättre att skapa två olika trådar - om man har två helt olika trådar.

Människor har en väldig koll på andra. Ägde en båt tillsammans med en annan familj. På för och eftersäsongen var vi ofta ute bägge familjerna. Hade seglat run Hållö en söndagseftermiddag. Det måste ha varit östanvind, för vi låg på kryss för SB´shalasar upp mot en fyr "pengskärslyktan". Kompiseb höll så högt upp i vinden han bara kunde. Kompisen son, som kollade på sjökortet sa;" pappa - det går inte", "Det går nog" sa kompisen och dunsade lätt i grundet öster om fyren. Det small en del och skrammlade i masten, men farten minskade inte nämnvärt. Efter fyren skulle vi falla av och gå söder om Kleven (På Smögen) Detvar därför kompisen inte ville slå, utan ville försöka pina sig förbi grundet. På kvällen var kompisen på en fest. Någon av de andra gästerna frågade lite spydigt;"va gjorde du uppe på pengskärsgrundet". Folk har mer koll på en än vad man anar.

Trivs du inte på sjön!?

Skulle inte vilja möta en "bilförare" från Stockholm i en båt. Här kör man mot rött ljus, stannar mitt i en korsning (därför att man körde mot rött), tutar på alla som "ligger i vägen", parkerar på dubbla parkeringsplatser, skriver på facebook när man kör, allt är helt normalt för dessa "bilförare". Usch. Nu undviker jag helst att köra inne i Stockholm, men jag har en stuga I Vallentuna kommun Nån styv mil norr om Åkersbega.För att komma till min stuga kör jag ca 6 km på "Rialavägen" en krokig, backig, bedrövlig väg. För mig känns det inte bekvämt att köra snabbare än ca 50 km/timmen på många sträckor. Är alltid först i kön. Har ett par ställen där jag brukar stanna och släppa förbi dom som jagar sekunder. Finns ett ställe där man kan se genom två kurvor. Där blir jag omkörd, var och var annan gång.Sen ser jag bilen i ca 2 km. Ibland tror jag inte att det viktigaste är att komma snabbt fram, utan att man har ett inre behov av att köra om. Skit samma om det är livsfarligt eller inte.

Exakt. Jag upplever att så gjorde man oftare förr. Förr var nog de flesta som var på sjön mer "sjömansmässiga" Idag är nog väldigt många egentligen bilförare - som är ute med en båt!?

Rensade upp i elen på min nuvarande båt - i den delen som har med batterier och laddningskretsar mm att göra, och som var placerad i gamla motorummet - för några år sen. Sen bytte jag motor från en med hydraldrift till rak axel och bytte plats på motorn och oljetanken, flyttade och byggde ut förbrukningsbanken. Elcentralen till förbrukarna - som sitter inne i båten renoverades och en del kablarna därifrån drogs om. Sen byggde jag en konsoll på rattpeidistalen och flyttade dit instrument mm,med ytterligare kabeldragning. Nu är det åter en salig röra kring "Ställverket" (bra benämning - den tar jag till mig - även om de ställverk jag jobbat i varit en aning större ) Funderade redan förra året på om jag skulle riva ner allt och sätta upp kabelkanaler att lägga alla ledningar i och montera upp det som jag vill ha kvar och flytta några prylar till en annan plats - regulatorn yill solcellspanelen tex

Varken en eller tvåkomponentsfärg skulle jag vilja ha på botten. Är det nåt sånt, så skulle jag slipa bort det ner till ren gelcoat. Hade en båt med en bred vattenlinje målad med tvåkoponentsfärg. Den låg med slagsida ett par månader. Tvåkompondntsfärgen lossnade på den biten som legat undre vatten. Du kanske kunde ta en svamp och slå aceton på och tejpa mot det gröna och låta sitta några dar mot den gröna färgen. Skulle det lossna, är det bara att ta bort. Är det en epoxygrundfärg så är det ju ok att ha kvar - om den sitter fast och och i övrigt är ok. Jag är ingen noggrann man, men jag gillar inte att göra halvmesyrer. Händer ju ibland att vissa lägger ner en massa jobb och pengar på på ett projekt och så hoppar man över en del för att man tror att det är jobbigt.

Har du ingen bild på hur det ser ut idag!?

Nu svarade du inte på mina frågor - mer än det vi redan visste - att du inte vet vad det gröna är för nåt.. Har du nån bild på båten - då kan man ju avgöra själv vilken färg skrovsidorna har -eftersom du väljer att inte svara på frgan?. Där botten är skadad, är det samma gröna färg in till glasfiberlaminatet, eller ligger det ett annat färgskickt under den gröna färgen? Vilken färg har det? Har i så fall det underliggande färgskicktet samma färg som skrovsidorna?