Thallatha

Eller så byter du ut din befintliga 10 mm2 mot en 16 mm2 enligt tesen i citatet. 10 mm2 lägger du i bra att ha lådan för framtida behov. Vad är problemet med den 10 mm2 du redan har!?

Är det bara 1,5 m mellan batteriet och elcentralen? 1,5+1,5= 3 m Jag har ungefär samma utrustning som du, bortsett från att den automatiska länspumpen och värmaren ligger på egna säkringar direkt på batteriet - före batterifrånskiljaren. Länspumpen skall alltid va inkopplad och man bör inte av misstag kunna bryta strömmen (egentligen spänningen) till värmaren när den är igång. Jag har 16mm2 Cu på totalt ca 6 meter. Har visserligen aldrig räknat på spänningsfallet, men det är inget problem. Det går ju inte så mycket ström normalt per tidsenhet och det är en ganska stor sammalagrad effekt. Som nån uttryckte det; "Du ser väl inte på TV;n när du använder autopiloten" Autopiloten drar ju bara mycket ström när den jobbar och det är ju inte hela och VHF;en drar ju mest när den sänder. Det är nog inte ofta autopiloten gör en kurskorrigering, samtidigt som du sänder med VHF;en och tappar vatten samtidigt som kylskåpets kompressor startar. Den sekunden allt detta skulle inträffa samtidig händer nog inte många gånger under ett båtliv.

ABBA - dvs AB Bröderna Ameln. Konservfabriken startad 1906 (Dvs långt före sånggruppen som tog samma namn) hade sin fabrik i Kungshamn (egentligen Gravarne) på en ö - Rösholmen. En av deras kända produkter är "Kalles Kaviar" För person- och produkttransporter hade de en färja - ABBA-färjan. Den var lika dan i bägge ändar - hade väl typ ett symmetriskt kosterskrov och två styrhytter. Det var ju en relativt kort sträcka färjan trafikerade och vilken sida som var SB respektive BB berodde ju på åt vilket håll färjan gick. Gick den från land till Rösholmen, var den norra sidan SB och gick den från Rösholmen till land var den södra sidan SB. Den hade ju två uppsättningar lanternor som växlades beroende på färdriktningen. För dom vilsekomna varelserna som känner sig tvingade att ha en profil på Facebook , finns en bild från Kungshamns bildarkiv här.

Det är helt rätt. Man måste göra allt som står till buds för att bärga sig själv och möjligtvis också båten. För mig är prioritet ett att försöka segla mig ur en besvärlig situation. När det gäller motorer, så är jag "det svarta fåret" i min släkt. Om det är nåt som krånglar för mig - så är det motorer. Det är åtskilliga gånger under mitt som jag fått bärga mig med segel när motorn krånglat. Har mitt huvudankare i aktern klart att släppa inom nån minut. Svajankra ofta från aktern - båten har kosterskrov. Vid lite sämre väder använder jag akterankaret med hanfot i fören. Instalerade i våras ett ankarspel med kätting. Tyvärr blev kättingen bara 40 meter - något kort om man ankrar från fören. Skall nog skarva i ytterligare en längd på 40 meter. Har visserligen ett litet drivankare - väl undanstuvat. Skulle jag behöva nåt som bromsar båtfarten, halar jag nog till mig gummibåten och vänder den upp och ner. Släpar alltid en liten gummibåt. Det har hänt vid ett par tillfälle, att gummibåten slagit runt i kulingar akterifrån och vid relativ sjögång. Båten blir så lugn och fin när gummibåten ligger upp och ner. Dock ett elände att vända på rätt köl - trotts att jag har kapell som täcker hela gummibåten. Ligger man bara några hundra meter i lo för land och det är relativt dåligt väder, så hinner man inte göra så mycket. Både segelhanteringen och ankarutrustningen måste va enkelt och snabbt att använda. .

Fast ett drivankare kräver ju att man har sjörum - dvs att man befinner sig ganska långt ut till havs. Det hade inte hjälpt för båten som tråden handlar om, inte heller för mig i det jag skrev i ett inlägg ovan. Möjligtvis ett ankare. Där jag fick motorstopp är det 26 meter djupt, men det grundar upp alldeles innan land. Med 50 meter ankarlina hade min båt förhoppningsvis bromsats upp så mycket att räddningsbåten från den närbelägna sjöräddningsstationen hade hunnit fram - innan jag brände upp på land.

Satte in gångvärme i min båt för några år sen. Ett separat system med värmeväxlare efter motorn och eget expansionskärl. Hade till att börja med problem med luft i systemet. Fick sätta in en extra luftare direkt under varmluftsaggregatet.

Hur var det med en storfidra - har en liggandes för fäfot.

Det hade varit intressant att veta hur många båtar som sjunker pga detta problem varje år!?

Hur skulle du få in slangarna i brunnen? Det skulle ju inte va nåt större problem att plasta upp en vattentät låda över givarna. med en tät manlucka som man skruvar och tätning runt kablarna. Man luckan bör ju va öppningsbar. Man vill ju komma åt paddelhjulet och göra rent det emellanåt - åtminstone för en annan som ligger i sjön alltid. Nu är det snart två år sen båten var på land sist och det har växt lite både här och där.

Det där med att lufta dieselmotorer kan va ett äventyr. När jag läste den citerade texten ovan kom jag att tänka på första sjösättningen av min nya båt med en ny och egeninstalerad dieselmotor. Jag hade fyllt på den nya dieseltanken med 25 liter diesel från en Jeapdunk. När båten var sjösatt startade jag motorn. Den startade direkt och gick som en klocka (som grannpojken brukade säga - hans pappa var urmakare) Efter en liten stund stoppade motor - jag hade glömt att öppna kranen på tanken och motorn hade gått på den diesel som fanns i filtren och var medskickad från Volvo Penta. Jag började att läsa i instruktionsboken och försökte lufta. Trots ihärdiga försök lyckades jag inte få igång motorn. När jag gett upp och skulle åka hem kom "urmakarns pojke" för att kolla på min båt. Göran - som han heter - är utbildad bilmekaniker och var då långtradarchafför. Frågade honom om han kunde lufta och få igång motorn - det skulle inte va några problem. Räckte honom instruktionsboken varpå Göran fällde de orden som etsat sig fast i mitt minne;" skulle jag följa den, så skulle jag aldrig få igång motorn". Sen donade han lite runt motorn en ganska kort stund och sen startade motorn - och gick som en klocka. Urmakarn - och i det här sammanhanget en ovidkommande gosse. Urmakarns pojke - Göran. Bägge bilderna tagna i mitten på 1960- talet ca 10 år före historine om min båtmotor,

Hur många båtar brukar sjunka varje år pga läckage i genomföringar. Nu är jag så inte så uppdaterad på sånt som händer, men jag har då aldrig - under mitt 55-åriga seglarliv (jag är 69 år) Däremot hörde jag en gång talas om en båt här lokalt, som fick ett åsknedslag och logggvaren försvann. De var två an och den ene letade reda på läckan medan den andre gick med full maskin mot närmaste hand. Enligt uppgift ställde sig han som hittade läckan på genomföringen med hälen och stod kvar där till man lagt slingor runt båten och började lyfta. Jag har råkat ut för mycket dumt under mitt seglarliv, men aldrig att jag haft en tillstymmelse till läckage i bottengenomföringar. Däremot fick jag baksug i en länspumpsledning vid ett tillfälle - men det är ju en helt annan historia och en total tankemiss från min sida.

Nu köpte jag mitt paket 2010. Det var av Fabrikatet Silva. Som skrovgivare valde jag en kombinerat logg och lodgivare. Ett felval egentligen. Tyckte att det räckte med ett hål genom skrovet. Lodgivaren har krånglat länge. Lodet visar bara djup ter till styvt 20 meter de senaste åren. Det hade nog varit bättre med separata givare och två hål genom botten. Har funderat på att köpa en separat lodgivare - men å andra sida, så har man inte så mycket användning för ett ekolod. Det är väl mest när man svajankrar och då är det ju betydligt grundare än 20 meter. Flyttade ut mina instrument till en nybyggde konsoll på rattpedistalen för ett par år sen. Satte en repiter vid ratten inne i däckssalongen. Det visade sig att det var inte enkelt att få tag på en Silva Repiter. Till slut fick jag tag på en från nån av Hjertmans affärer. Silva var uppköpt av Garmin och men hade fått komplettera med en massa extra lull om man valt en Garmin-repiter. Nu var det ingen genomgående ekolodsgivare jag försökte med, utan en akterpegelsgivare som jag försökte limma på insidan skrovet. Det fungerade inte alls i min motorseglare. Att montera den genomgående givar var inget problem - bara bara att borra ett hål, och skruva dit givaren. Jag brukar försöka sätta de genomgående givarna där skrovet är så plant och vågrätt som möjligt. På min motorseglare sitter ca 80 cm från midskeppslinjen på SB sida och ungefär i mitten av båtens längd. Man kan naturligtvis "labba" med att plasta upp klackar mm för att ekolodsgivaren skall sitta så vågrätt som möjlig och långt fram, men för min del tycker jag inte det är nödvändigt. Bra om loggivaren sitter i så ostört vatten som möjligt och att ekolodsgivaren inte vinklar allt för mycket.

Denna PDF beskriver MD5 http://www.maximalt.dk/files/teknik/md5-for-dummies.pdf På sidan 27 börjar man beskriva bränslesystemet och från sidan 36 beskriver man hur man luftar.

Jag kanske skulle försöka komma igång med ett liknande test - som jag aviserade i en annan tråd. Har en betydligt större glasfiberskiva, som stått i en förrådsbod i många år. En bortkapad del från en Hallberg Rassy. Nu har den dessutom stått i mitt varmgarage i flera veckor. Jag skall bara ...........

Det där med båtmeckande är för många en sjukdom. En del blir inte alls smittade och för andra blir det en kronisk och obotlig sjukdom. Jag känner en som drabbats hårt. När det gäller elanslutning, så är det ju frågan om hur stor säkring det finns före uttaget och hur många som anslutit efter den. På en 10 A säkring kan man i princip ta ut 2300 watt. Är det spänningsfall ut på bryggan, så minskar ju effekten. Sen finns det ju ofta begränsningar på vad man får använda elen till på bryggor och i gästhamnar. Min Webstovärmare är på 2000 watt och ger ju lika mycket värme som en kanalvärmare med samma effekt - eller tänkte du köra dem serie!?

Jag gjorde några lamellimmade lister till att täcka råa plyfakanter nån gång i början av 1970-talet. Har för mig att det var av 2mm teakfaner. Någon av böjarna var betydligt skarpare än en radie på 150 mm. Det var inga problem - möjligtvis pga att jag inte hade en aning om att det skulle kunna bli problem. gjorde en mall som jag drog ihop paketet av tekfanersremsorna mot. Limmade med Caskofen. Idag hade jag limmat med epoxy. Funderar på att göra en krokig rorkult till min bohusjulle. Bra att sitta på när man seglar och dörjer makrill. Fast det blir nog inte i teak. Typ en sån här - fast den skall vara vänd upp och ner. Skall bli intressant att följa ditt projekt - hoppas du återrapporterar. Jag hade avfettat med aceton - det har jag alltid hemma.

Det var ju en tanke med kanalvärmare. Har faktiskt en - monterad ihop med ett gammalt värmeväxlarpaket i mitt hus. Den sattes in 1978, men så vitt jag vet har den aldrig använts elektriskt. Däremot har ventilationsluft strömmat igenom den i 28 år. Jag fick nämligen aldrig kopplat in den elektriskt. (Det där med smens märr och skomakarns fru - som har de sämsta skorna) Värmeväxlaren kopplades bort - luftmässigt - när jag ersatte den gamla oljepannan med en frånluftsvärmepump. Ett aber i sammanhanget är att diametern på kanalvärmarens rör är 160 mm. Slangen mellan min Webasto 2000 och första förgreningen är 90 mm, så det behövs ju övergångar. Fast det kanske finns kanalvärmare med mindre diameter i anslutningen. Sen beror det ju på hur värmen från kanalvärmaren var tänkt att använda. Läste om nån som bodde i en båt och hade en luft/luftvärmepump som huvudsaklig värmekälla. Själv har jag ju båten i sjön hela året och har ett oljefyllt element, inställt på relativt låg temperatur (typ 8 grader), i motorrummet, som ligger under durkarna i däckssalongen.

Förstår inte varför det är katastrof och chock om en Stockholmare får betala 4000 kr för en båtplats. Själv betalar jag mellan 4- och 5 tusen kronor för en 3,5 metersplats med en Y-bom i en liten undanskymd del av Sverige. Undanskymd - bortsett från några veckor på sommaren, då stora delar av den svenska befolkningen råkar befinna sig här.

Ibland har jag lite svårt att förstå båtägares motvilja mot att borra hål i båten. Att göra så lite hål under vattenlinjen kan jag i viss mån förstå, men att avstå från "nödvändiga" funktioner pga säkerhetsnoja, är jag lite skeptisk till. Tänker du avstå från logg också av samma anledning!? Jag monterade en ekolodsgivare i min bohusjulle - lilla bilden uppe till vänster. Akterspegelsgivaren i en plastpåse med vatten. Fungerade vid första försöket. Limmade fast med silikon eller om det var Sika. Fungerade klockrent. När jag köpte min nuvarande motorseglare hade jag ett fiskeekolod med akterspegelsgivare. La den i en påse med vatten och provade ut en en placering. Fungerade. Limmade fast givaren. När Sikan eller om det nu var Silikon hade torkat så visade lodet ingen ting. Ett himla arbete att ta loss givaren från skrovet. Provade på flera ställen med samma resultat. I påse med vatten - Fungerade. Fastlimmat mot skrovet - fungerade inte. Plastade fast ett rör mot skrovet där jag provar med givaren i en plastpåse med vatten. Fyllde röret med glycolblandat vatten - fungerade inte. Det var dagen innan jag skulle ut och semestersegla. Fyllde en plastpåse med vatten och satte fast givaren och plastpåsen med en klamra. Det fungerade i 3 dygn - sen hade vatten läckt ut. Vad det är för galet med plastskrovet i min norskbyggda motorseglare från 1979, vet jag inte. Det är enkellaminat, men skrovet är tjockt. Varför det fungerar med givaren i en plastpåse med vatten men inte när man limmat fast givaren mot skrovet, begriper jag inte heller. Det borde fungera. Köpte ett logg, lod och vinddatapaket, med genomgående givare (och trådlös överföring från vindgivaren) Fungerar perfekt. Har man givare för genomgående montering, så tror jag att ett fastplastat rör med nån vätska är det bästa alternativet.

Menar du att en aluminiumplåt är "degigare" än plasten i ett båtdäck. Min knap - den enda på fördäcket - har suttit monterad med nämnda aluminiumplåt i 8 år. Jag har min båt i sjön året om. Ligger på hamnens sämsta plats ur väder och vindsynpunkt. Båten och knapen har varit utsatt för 4 orkaner (vindar över 36 m/sek) ett flertal stormar och ett otal kulingar under dessa år. Än har jag inte märkt att knapen har lossnat det minsta. Skulle det börja läcka hade det dessutom börjat droppa ner i min koj. När mekanikern föreslog en tjock aluminiumplatta i stället för en tunnare rostfri, så gav han en motivering som byggde på hans egen erfarenhet.

Jag hade en Bianca 27, som skulle väga 3,3 ton, men jag tror snarare att den vägde över 3,5 ton. Vegan var 2 cm bredare men samma längd och vägde 2,3 ton. Kommer inte ihåg vilken båt du har, men har du en Allegro 27 så skulle jag nog inte byta till en Vega. Land skall man akta sig för - det är det farligaste som finns på havet.

Gärna 15 grader - lacken torkarmen kroppen fryser. På den tiden man hade glödlampor eller halogenlampor gav de ju mycket värme. Dvs - temperaturen höjdes när man var och jobbade. En glödlampa ger 97 % värme och 7 % ljus av tillförd energi. Med LED-belysning är det väl tvärt om.

Det är ju ingen dålig by om BILTEMA etablerat sig här. Från det lilla samhälle där jag bor där jag bor är det 6 mil till närmsta BILTEMA-butik. Men vi har både en Järnaffär som har det mesta i skruv och bultväg. Nordens skeppshandel (Järn, färg, båttillbehör) finns sen länge plus att SeaSea etablerat sig i ett grannsamhälle. Sen finns det ju varv och båttillverkare och mekaniska verkstäder. Att jag inte skulle kunna få tag på de syrafasta bultarna jag behöver i närområdet är i det närmaste otänkbart. Finns det inte hemma får ju tex järnaffären hem det på en vecka. Men rostfria bultar från BILTEMA duger gott. Det har ju fungerat med galvade länge - hur man nu kan monterar galvade bultar på en båt. I min värld helt otänkbart. Byter du bultarna är det kanske läge att yta ut brickan också.

Det förutsätter ju att du har värme båten. Jag jobbar ofta med mina båtar under vintern. Ett år skulle jag renovera förpiken och limma på isolering (liggunderlag från Ö&B) på skrovsidorna och under däcket. Den dan jag skulle börja med jobbet det 15 minusgrader ute. Åkte till byggvaruhuset och köpte betongtäckningsmatta. Tog till lite i överkant, men jag la på allt. Det blev 5 cm på skrovsidorna och 15 cm på däcket. Dan efter var det så varmt på skrovsidorna att det inte var nåt problem att limma med det vattenbaserade vägg och golvlimmet. När jag jobbar mycket i båten vintertid brukar jag täcka sittbrunnen så att jag får ståhöjd i "tältet". Jag ligger i sjön året om och har ju kvar masten. För att få skapligt tätt brukar jag bygga tältet av två presenningar som jag slitsat upp för masten. Den undre med slitsen akteröver och den övre med slitsen föröver. Lägger också distanser bestående av entumsbräder (22x95 i modernt språk) Brukar också ha en lätthanterad öppning där presenningarna går om lutt http://thallatha.blogspot.se/2010/02/vintertackning.html Har du värme i båten, så är det helt onödigt med luftavfuktare.

Nu är det nog ingen större fara med de bultarna - ännu. Frågan är väl vad det är för brickor under muttrarna. Jag fick skrämslelhicka när jag tog ner panelen under fördäcket på min nuvarande båt. Brickorna under muttrarna till den enda knapen, hade ungefär samma diameter som muttrarna. Gick till en mekanisk verkstad strax intill hamnen. Ville ha en syrafast plåt att sätta under knapen och däcket. Verksatadsägaren - som jobbar mycket med båtar - klippte till en 10 mm tjock aluminiumplåt på 200x300 mm. Nu skulle man nog kunna lyfta båten i knapen - om knapen bara håller. Båten har legat förtöjd i denna enda knap på fördäcket i flera orkaner - dvs vindstyrkor över 36 m/sek. Det hade aldrig gått med den tidigare fastsättningen. Båten väger 4,5 ton och ligger på hamnens mest utsatta plats - ur väder och vindsynpunkt.