raol

Det krävs S- eller X-band för att trigga radarfyrar. Båda är högre än 2.4 GHz-bandet. Men vad sänder radarn det gäller på?

Element (liksom Axiom) utan ekolodskontakt har en annan kontakt där i stället, och den kanske medger radaranslutning?

Köpte en Axiom till senaste båten med tanken att skaffa en sån 3D-givare för ekolod, men givaren kostade lika mycket som en Element HV med givare, så då blev det det också. Så tokigt, men smidigt att kunna ha en plotter helt till ekolodet och också som backup om Axiomen bråkar. Och inte behöva dela Axiomens skärm mellan sjökort och ekolod. Element HV har för övrigt bättre upplösning på givaren (1.2 GHz mot 350 kHz), men saknar gyrosensor så den kan inte ge aggregerade 3D-bilder (flera pass över samma punkt räknas samman), bara "linjära".

Om ekolodet är kompatibelt med både Axiom och Element känns det väl i så fall smartare att sälja Element och lägga de 4-5 tusen på mellanskillnaden till en Axiom.

Vanlig missuppfattning att skyddsobjekt inte får avbildas. Den regeln gäller bara skyddsobjekt med avbildningsförbud tillagt. Långt ifrån alla har det. Det är dessutom extremt ovanligt, sannolikt noll, att fordon har det även om det finns en del fordon som är skyddsobjekt.

Gissar att det beror på att det står 00-1312 på framrutan. Samma typ av nummer som polisfordon har.

Skippo visar bara Sjöfartsverkets sjökortsdata, som är för havet runt Sverige, en bit in i älvmynningar på en del ställen, och sen de största sjöarna, som Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och sjöarna som leden för Göta kanal passerar. Samma kartdata finns här, så du kan se exakt vad som är med och inte: https://www.skippo.se/plan Appen i sig är ok, men blev pluttifierad när nya ägarna tog över från Eniro för några år sen, så gränssnittet är sämre, symbolerna klumpigare och otydligare, och beteendet generellt för diverse funktioner osmidigare. Man har prioriterat "snyggt" framför funktionellt, som är felet nästan alla utvecklare av program, webbsidor, appar och liknande gör på senare år. Men visst duger den för att navigera i goda förhållanden.

Som vanligt ser allt hopplöst föråldrat ut, tills man kommer till segelbåtarna, som är modeller man ser i hamnar än i dag och därmed upplevs som mer samtida. Kul också att det är reklam för en laseravståndsmätare, som "väger endast 9 kg"!

Verkar ändå vara rätt bra status på batterierna nu. Kollade på lunchen:

Det är bara en liten panel, ca 40-50 W, satt på när vi köpte, och är säkert 10-12 år gammal. Jag tror inte det är nån smuts att tala om på den. Däremot var det förstås flera decimeter snö efter snöovädret nyligen men det smälte ju bort. Båten är inte täckt. Värsta fienden är molnen. Inte många dagar med direkt solljus den här vintern... Men, hur som helst är det en ickefråga nu. Batterierna har fått sig ett dygns laddning med båtens batteriladdare. Jag beräknar, baserat på laddkurvan, att det kom i ca 35-40 Ah, vilket inte är enormt mycket men det bör vara mer än nog med tanke på att batterierna inte var så urladdade som jag först befarade. När jag kopplade ur var laddströmmen ca 0.8 A. Och sen sjönk den till 0.13-0.15 A som solpanelen gav just då, vilket motsvarar futtiga 2 W, men det var ju ändå nettot in, efter att regulator och Smartshunt fått sitt.

Jag använde inga mönster utan räknade bara ut längd och omkrets och klippte ut bitarna utifrån det. Resten räknade jag fram i stunden, som avståndet mellan de där hjulen, där det helt enkelt var antalet jag hade köpt fördelat på längden. Jag hade också en gummistropp fäst ner i däck från dragkedjan, så den automatiskt stängde sig när jag hissade upp. Bara att starta dragkedjan med översta änden runt seglet, låsa med kardborreflärpen och sen börja hissa upp med reservfockfallet. Gummistroppen i dragkedjan gjorde att det var lite flexibelt och inte blev tvärstopp om nåt kinkade sig och laddade dessutom upp kraft för att rycka loss förbi en trögare del av dragkedjan. Alternativet hade varit att hissa upp nån meter, sen för hand dra ner dragkedjan, hissa upp, dra ner, osv tills allt var klart. Onödigt och krångligare än det kan vara. Jag använde samma gummistropp som till spännsnörets ändar upptill, som jag beskrev i förra inlägget. Här är en bild på det färdiga resultatet, första gången jag monterade det på båten:

Jag sydde i stort sett ett sånt till förra båten. Det blev riktigt bra. Moddade lite baserat på andra lösningar för att få en bra kombination. - Jag använde linöglor med små hjul i stället för glidöglor som i videon, för lägre friktion. De är billiga i sammanhanget. - Jag använde dold/solskyddad kardborre i en överlappande flärp högst upp och längst ner i stället för plastlås i band. Lättare att spänna rätt, inget som fladdrar i vinden, inget plastlås som degraderas av UV med tiden. - Jag satte också gummisnöre sista halvmetern högst upp, för att hjälpa till att dra åt motsatt håll när man släpper på spänningen. Annars kan friktionen i hela snörplinan göra att det är svårt att släppa åtsnörpningen. Gummisnöre är billigt och kan enkelt bytas ut om det blir lite slappt med tiden. Jag tog mycket inspiration från designen i den här videon: Sy den av kapellväv, inte nåt tunt material. Kapellet jag sydde används fortfarande, flera ägare senare, och ser fint ut. Jag såg båten senast i somras, fem år efter att den såldes och sju år efter att jag sydde kapellet/skyddet.

Visa hänsyn till andra: - Lämna god plats i sidled där det är möjligt, särskilt mot mindre och/eller långsammare båtar. - Undvik att utsätta andra för kraftigt svall. Om du plöjer fram och drar upp enormt svall, slå av strax innan passering och dra på igen efter, särskilt om du är nära i sidled. Var uppmärksam, förutseende och förutsägbar: - Visa avsikter tydligt genom att markant slå av på farten, göra kraftiga och tydliga kursändringar, så omgivande båtar klart och tydligt ser vad du har för avsikt. - Var extra uppmärksam när sikten är skymd, t ex runt en holme eller en hög pir, och håll ut och håll nere farten för att få mer reaktionstid och minska konsekvenserna av en kollision. - Håll rak kurs och svaja/snirkla inte, så det blir uppenbart för andra hur du agerar. - Gör inga plötsliga svängar utan att ha klart och fritt runt dig i svängens riktning. Var ödmjuk och pragmatisk: - Håll inte stenhårt på en regel, så till den grad att det förvärrar en situation eller försämrar för en annan i onödan. Läs av situationen och anpassa dig. - Om nån annan gör fel och inte visar hänsyn, var den större i situationen och släpp det, lämna plats, sakta ner. Två fel gör inte ett rätt.

Varit i båten. Allt verkar ok. Nu laddning och det ser normalt ut efter några timmar.

Jag flexade lite under eftermiddagen för att åka ut till båten snabbt för att göra en batterikoll. Hade ingen tid till att lasta in och släpa med stege och sen mödosamt klättra upp, så jag bara stod på utsidan och använde appen. Förvånansvärt nog fick jag kontakt, och ännu mer förvånande visade sig spänningen vara ett par tiondels volt över vad jag hade väntat mig. Vet inte riktigt vad jag ska tro. Ännu märkligare är dippen för nån vecka som sen följdes av en återhämtning utan synlig laddning. Och sen det vanliga att Smartshunten i stort sett alltid visar 100 % SoC, även nu med 60-70 % urladdning... Några osäkerheter kvarstår. Det är fyra förbrukningsbatterier, och ett startbatteri, där förbrukningsbatterierna är kopplade parallellt med grova kablar och helt och hållet "bakom" Smartshunten. Sen är startbatteriet svagt parallellkopplat med lite tunnare kablar, men jag minns inte hur mycket det brukar märka av laddningen från resten om batteriavskiljaren är av (det är så illa kopplat där att jag är osäker på hur det egentligen ser ut). Å andra sidan kommer det inte dras ur av nåt heller om det inte är anslutet till nåt så det får (stundvis) laddning. Jag tror inte heller det går att avgöra om ett eller flera av batterierna är "offline" eftersom det bara är spänningen som syns. Lutningen på kurvan varierar ändå, så svårt att avgöra. Men, helt dött är det i alla fall inte, och min känsla är att det har gått bra, åtminstone med förbrukningsbatterierna. Startbatteriet, ja, det återstår att se.

Jag kan inte se några tillgängliga i Sverige för 2000, men 3500-4000 verkar finnas relativt lätt. Men sen tillkommer 2500-3000 för en DC-DC-laddare på minst 30 A och nya kablar, för de nuvarande kommer inte funka bra för en sån installation. Och då är det uppe på de beloppen jag nämnde.

Det kan bli så att dessa slängs och ett LiFePO4 på 100 Ah tar plats i stället. Nominellt 300 Ah i äldre och slitna blybatterier är nog inte mycket mer än 100 Ah användbart ändå. Och det är inte direkt hårt belastade batterier under säsong heller. Surt bara med en startkostnad på kanske 6000-7000 kr för det.

Och, som jag skrev, så har vi gjort så, men de laddade ur för snabbt för att klara sig utan laddning. Det blev två laddningar för att klara den vintern, från ca oktober till april. Jo, regulatorn drar förstås lite, men jag har ändå sett på mätaren att det kommit in bra med laddning när solen varit framme. Hade det varit soligt under december hade det inte varit nåt problem alls.

Testade det ett år men de var under 12 V efter ett par månader. Då stod de i ett frostfritt garage. Så de behöver några laddningar per vinter. Jag hade hoppats att solpanelen skulle räcka, men det var nästan ingen sol under 4-5 veckor från mitten av november så minimalt med laddning.

Var vid båten och kollade batteristatus 27 dec, ca fyra veckor sen. Då var batterierna på 12.4 V ungefär, och laddningen från den lilla solpanelen var mer eller mindre obefintlig under de fyra veckorna innan det. På den tiden sjönk spänningen med ca 0.25 V. Efter det har det inte varit mer ljus, plus att det också hamnat snö på panelen sen ett par veckor, så jag räknar med att batterierna tappat 0.3 V till, så i bästa fall 12.1 V, kanske 12.0, dvs i praktiken nästan helt tömda. Det är inom spannet jag läst mig till för att fryspunkten ska hamna runt 10-15 minusgrader. Så kalla bör batterierna ha varit i flera dygn senaste tiden. Det bottnade på 18-20 minus några nätter. På lördag kan jag förhoppningsvis ta mig upp i båten igen. Ska jag förvänta mig batterisyra över hela båten, en sur svavelstank och en skrotfärdig båt? Tyvärr har Grefab så korkade regler, så ladda batterierna går inte riktigt att göra där, mer än kanske nån timme eller två i taget (dvs, medan man är där) och det gör ju inget särskilt när det kanske behövs 1-2 dygn för att ladda fullt. Tanken var att lyfta ur dem redan i höstas efter upptaget, men min rygg klarar inte att lyfta batterier sen många år och nu har brorsan också ryggproblem och kunde inte heller. Annars hade de förstås varit ur båten sen länge.

Det kan vara bra att tänka på att det inte är sjömätt med fullt moderna metoder där. Rött på kartan innebär, enligt beskrivningen, sjömätning från före 1940, i huvudsak med handlod. Dvs, man rodde runt och lodade punktvis, och fick positionen genom att triangulera märken på land. Självklart innebär det att enstaka stenar och uppstickande, skarpa kanter kan missas. Just i den här leden är det gult på kartan. Det betyder att det är sjömätt efter 1940, men inte med fullständig bottentäckning, så inte heller där kan man känna sig säker på att mätningarna fångat exakt hur det ser ut på platsen. Men, man får väl hoppas att de gjorde täta mätningar just där leden går. Tyvärr redovisar Sjöfartsverket inte vilken mätmetod som använts på en viss plats, och inte heller mätpunktern eller ens en generell uppgift om mätpunktstäthet. Allt vi får är den här indelningen i rött, gult och grönt, där det bara är grönt som man ska kunna lita på helt. Där ska det vara fullständig bottentäckning, dvs hela havsbotten har kartlagts och mätts in.

Monterade en för fyra år sen. Så nära som möjligt är det enda rimliga, anser jag. I alla fall om målet är att få så mycket segelyta som möjligt. Visst kommer en liten bit att överlappa ungefär 50-80 % upp, men det finns ju ingen kraft i den biten, så den bara glider förbi. Oftast svajar eller fladdrar seglet ändå när det står rakt bak mot masten, så det kanske inte ens är nära.

Jag ser själv nästan aldrig reklam här i mobilen. Trots att jag inte har nån reklamblockerare eller nåt liknande i den. Det brukar vara lite instucket mellan inlägg, ibland. Bara nån gång täckande reklam, och det var mååånga år sen det hände. Har en Android-enhet och minns inte vilken webbläsare jag använder i den, kanske Chrome. Jag använder mobilen så lite för sånt så jag lägger ingen stor vikt vid det. Använder bara mobilen när jag är utomhus och inte kör bil eller jobbar, så det blir inte många minuter per dag. På datorn är det flera blockerande saker parallellt, så här slinker inget genom.

Malara har inte besökt forumet på över tio år, så räkna inte med svar...

Jag har plotter med pekskärm och plotter med enbart knappar, och pekskärm är väldigt mycket bättre för en plotter. Bara att flytta markören eller flytta kartutsnittet är en jobbig operation med knappar men supersmidig med pekskärmen. Allra bäst är förstås att båda finns, så man kan använda det bästa i varje läge och ha en backup om den ena varianten strular eller är svåranvänd för tillfället. I en bil är det en helt annan sak. Där ska man ha uppsikt hela tiden och helst aldrig titta bort, och där borde pekskärm vara totalförbjudet, men i en båt, nä, där funkar det utmärkt.