Jump to content
Sunday 22 September 2019
Strmbrg

Överhettning berodde på för stort flöde!

Recommended Posts

Posted (edited)

Det är en hel del trådar om överhettning av motorer. Se denna tråd som ett allmänt tips på vad som - ibland - kan vara orsaken. Mer flöde BEHÖVER inte alltid ge bättre kylning.

Jag kan nu konstatera att STRYPNING av sjövattenflödet genom värmeväxlaren avhjälpte mitt problem med överhettning. 

Försöken att istället på olika sätt ÖKA flödet gjorde bara saken värre, med snabbare överhettning. 

Resonemanget om att de enskilda vattenmolekylerna måste hinna absorbera värmeenergi från den slutna delen av kylsystemet (dvs sättas i ”rotation”) innan de spolas ut i sjön igen, visar sig vara fullt relevant. Samtidigt som detta hinner ske, så hinner ju molekylsnurrandet i den slutna delen bromsas upp, när den delen har ett lagom flöde och inte vispas runt för snabbt.

Flödesstrypningen sker nu dels via fyrhålspackningar över de sex kanalerna mellan limpa och knä, dels via en kort bit rör som minskar diametern ganska påtagligt på kanalen strax efter impellerpumpen. 

Naturligtvis kan överhettning i andra fall orsakas av annat och avhjälpas med andra metoder. Tex när flödet är FÖR litet.

Sammanfattning:

Det finns ett INTERVALL mellan ett för litet och ett för stort flöde, där man skall lägga sig för fullgod funktion.

Hoppas att detta kan vara till nytta för er andra! 🙂

Edited by Strmbrg

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tror att det är en generell regel att värmeväxlare/radiatorer/kylsystem skall strypas på returen/utloppet. Främsta anledning torde vara att man vill ha en jämn tryckfördelning i systemet. Strypning på trycksidan kan leda till att tunna passager och eller passager långt ifrån  inloppet blir utsvultna på flöde. Att ta bort termostaten på en utombordare kan på detta sätt leda till överhettning av delar av motorn. Villavärmesystem som inte flödesregleras genom strypning, leder ofta till att visa rum blir kalla.

 

 

  • Like 3

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det låter som en rimligare förklaring. TS förklaring är tyvärr inte fysikaliskt helt rimlig. 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Okay, men faktum kvarstår. Nämligen nedanstående. Gäller planingsfart. Vid lågfart är det inga problem oavsett variant.

1 Strypta knäpackningar (4 istf 6 hål) men ingen  strypning efter impellerpumpen:

Överhettning på någon minut. Normaltemp åter efter tio sekunder i lågfart.

2 Ostrypta knäpackningar men ingen strypning efter impellerpumpen: 

Överhettning på någon minut. Normaltemp åter efter tio sekunder i lågfart.

3 Strypta knäpackningar och strypning efter impellerpumpen:

Överhettning uteblir.

 

Det vill säga:

Ovanstående har jag konstaterat. Så, själva utfallet behöver inget ifrågasättande.

Vad orsaken till ovanstående utfall är, har jag emellertid inte kunnat konstatera. 

Enklare uttryckt:

Det funkar, men oklart varför.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Intressanta teorier om flöden och flödesstrypning, men...

  • Resultatet att kylningen blir sämre har inget med att vattenmolekylerna inte hinner absorbera värmen att göra. Vattenmolekyler funkar inte så...
    Däremot kan jag tänka mig att ett högre flöde på sjövattensidan gör att luft sugs in i en skarv eller tom. vid intaget och då försämras naturligtvis kylningen.
  • För själva värmeupptagningen i värmeväxlare eller motor har det ingen betydelse var man stryper flödet. Vatten går inte att komprimera så är systemet tätt och fullt så är det fullt med vatten oavsett var man stryper.
    De flesta pumpar är mycket bättre på att trycka än att suga så därför bör man strypa efter pumpen. Det finns flera orsaker att strypa efter en pump och inte före.
     - Ett lågt tryck från strypningen fram till pumpen ökar risken att luft sugs in i en otät skarv.
     - Om trycket i pumpen blir lägre kvitterar pumpen lättare och kan skadas rätt snabbt av denna kavitation.
  • Ett lägre vattenflöde ger generellt sämre värmeupptagning eftersom det finns risk att flödet blir laminärt (vattnet närmast den varma ytan blandas inte med det kallare vattnet längre ifrån ytan), fast...
    Ett högre flöde kan göra att själva vattnets väg genom motor eller värmeväxlare förändras till det sämre, även om det är ovanligt. Normalt blir värmeupptagningen bättre ju högre flöde man har. Exakt hur detta sker beror på utformningen, så det är ingen generell regel.

Hur som helst kan det vara bra att ha i bakhuvudet att det inte alltid behöver vara bättre med ett högre vattenflöde och tänka på att man bör strypa ett flöde efter en pump.

 

En strypning med flera hål i en packning kan vara ett sätt att få vattnet att bli turbulent (motsatsen till laminärt) och blanda sig bättre mellan det varma vattnet vid den varma ytan och det kalla vattnet längre ifrån ytan och därmed kyla bättre.

 

Utan avsikt att vara dum eller dryg, bara försöka förklara.

Mackey

  • Like 3

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

"...Vattenmolekyler funkar inte så..." skriver du.
Då finns det olika uppgifter om den saken. Själv vet jag inte utan försöker bara föra ett litet resonemang:
Om vi betänker att värmeöverföring skall ske från en molekyl till en annan.

För att det skall ske så skall alltså en snabbt roterande (oscillerande eller vad det nu handlar om) molekyl få en annan molekyl att "ta över" dess rörelseenergi. Den totala energimängden disponeras om. För att överföringen skall ske så krävs det kontakt. Och tid. Förvisso en mycket kort tid, men dock tid. 
Ett mycket enkelt experiment kanske kan vara att lägga fingret på en het spisplatta. Om kontakttiden är riktigt kort så bränner man sig inte. Energiöverföringen hann inte ske i någon större omfattning. Om man däremot håller kvar fingret så gör det ont.
Om vi istället tänker oss en annan variant med en het, påslagen spisplatta:

På plattan placerar vi en metallplatta. Efter ett litet tag så har spisplattan svalnat lite och den andra plattan värmts upp. Energi har förts över. Ligger den övre plattan kvar för länge "mättas" den av värme från spisplattan och alltsammans överhettar.
Om vi tänker oss en lång metallplatta som istället dras över spisplattan. Vad händer då? Dras den mycket fort så sker ingen större överföring. Kontaktytan hinner hela tiden flyttas innan den hunnit ta hand om någon värme.

Edited by Strmbrg

Share this post


Link to post
Share on other sites

Strmbrg, tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Jättebra att sprida ointuitiva kunskaper. Jag tror på din observation, utan att veta varför. 

 

Jag tror inte på din förklaring. Det du ska jämföra i din liknelse är temperaturen på spisplattan efter att ha utsatts för dessa båda behandlingar en lika lång tid. Den kommer vara lägre i det fallet med en metallplatta som dras över spisplatta!

 

Anledningen är att värme överförs bättre när temperaturskillnaden är stor. Den där metallplattan som ligger still, hur mycket värme (effekt i watt) tar den upp när den blivit lika varm som spisplattan...?

 

Vidare så haltar din liknelse lite, du borde ha en varm och en kall platta. 

 

 

Mackey, det där om turbulent eller laminärt flöde är nog sällan applicerbart. Vad är det för konstig värmeväxlare som har så grova kanaler att turbulent flöde tillåts? Det låter som en sällsynt konstruktion.

 

Tror mer på det där om att en pump kan funka bättre med mottryck alternativt att flödet sprids bättre i värmeväxlaren med lite mottryck.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Borde kunna detta men är på hal is.

Tror.

Vatten i låg fart strömmar kontrollerat.

Vid hög fart blir vattenflöden turbulent.

Gissar att det har betydelse.

Share this post


Link to post
Share on other sites

En annan observation är att jag lånade en ny impellerpump med cirka 30% högre kapacitet. Detta gjorde jag under den period av felsökningen där jag enbart kunde tänka mig att flödet var för litet. Att det skulle kunna hjälpa att strypa fanns inte på kartan.
Hursom så var symptomen likadana med den kraftigare pumpen som med den andra.

PS

Jag har inte riktigt funnit rätt dimension på strypningen ännu. Utan strypning så överhettar motorn inom en minut i planingsfart.
Nu senast, med en strypning, höll sig temperaturen på runt 80 grader i kanske tio minuter varefter den ganska snart steg en bit över 90. Då slog jag av, så jag vet alltså inte om tempen skulle pendla tillbaks mot normal om jag hade fortsatt.
Jag har tillverkat en annan strypning med ett lite mindre hål, som nu skall provas.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Just nu skrev FIATX19:

Borde kunna detta men är på hal is.

Tror.

Vatten i låg fart strömmar kontrollerat.

Vid hög fart blir vattenflöden turbulent.

Gissar att det har betydelse.

Turbulensen borde betyda att fler vattenmolekyler per inpumpad liter kommer i kontakt med värmeväxlarens överföringsytor. Dock får ju inte samma liter stå och virvla hur länge som helst. När litern är "mättad" måste den allra senast spolas ut.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Strmbrg, med all respekt för din observation så bör man ha en annan sak i bakhuvudet:

 

Marinmotorer är dimensionerade med ordentliga marginaler på kylningen. Detta eftersom den skall fungera hela motorns livslängd trots att olika delar blir slitna o.s.v. Sedan är de också gjorda för att ha fungerande kylning i vattentemperaturer upp till minst 30°C (vill minnas att VP har gränsen +35°C vattentemp). Med vårt kalla vatten har ett kylsystem på en båtmotorer alltså ännu större marginaler - när det är ok.

 

Att du behöver hålla på och laborera med olika strypningar och flöden för att din motor inte skall överhetta är alltså inte lösningen. Visst kan det kanske bli liiite bättre eller sämre, men det egentliga felet ligger med största sannolikhet någon annanstans. Lyft blicken och gräv inte ner dig för djupt i din teori om att strypa flödet för att öka kylningen.

 

(Sedan förutsätter jag att du monterat de packningar, delar o.s.v. som tillverkaren säljer/rekommenderar och inget annat)

  • Like 4

Share this post


Link to post
Share on other sites

Självklart förstår jag att det är något annat som knasar någonstans i systemet.

Jag har kollat och bytt allt det jag tänker ge mig på att kolla och byta själv.

Oavsett om jag nu hittar en strypning som fungerar, så tänker jag lämna in båten för en riktig felsökning på verkstad när säsongen är över.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Problemet jag tror kan uppkomma med för stor turbulens på vattnet är att vissa ställen/kanaler kommer man få höga flöden i och andra får man lite eller inget flöde.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Är det samma motor som du i början av sommaren bytte limpor och knän på, och på dessa hittade grava frostsprickor ? 

Vad mera kan i så fall ha frusit sönder, inte minst inne i motor/värmeväxlare ?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vatten är lite som människor, det väljer den lättaste vägen, det mesta av vattnet går där det slipper till att flöda lätt. Därför har man strypta packningar på V-motorernas knäpackningar. Utan flödesbegränsning så skulle den limpa som har minst motstånd ha störst genomflöde på den andra limpans bekostnad. När hålen i båda sidornas packningar sammanlagt är lite mindre än pumpens utlopp bildas det ett tryck i systemet och då jämnas flödet ut mellan sidorna.

 

Samma sak gäller i vilket system med flöde som helst. Jag har en del erfarenhet från VVS-branschen. I en byggnad med en mängd värmeradiatorer har man linjeventiler på rören och flödesregleringar på varje radiator, då kan man reglera flödet så att trycket som uppstår efter cirkulationspumpen jämnas ut i hela systemet och då är det lättare att fördela vattnet rättvist mellan alla radiatorer. Samma sak gäller i ett ventilationssystem. Där har man en fläkt som kan leverera en viss mängd luft per sekund. Där ställer man in luftventilerna så att man har ett visst tryck (eller undertryck) i ventilationskanalen. Öppnar man en av ventilerna helt tar det mesta av luften den vägen och de andra ventilerna blir utan flöde. Ett vanligt problem i bostadshus är att en boende skruvar upp sin ventil varvid de som bor i de övriga lägenheterna ringer servicemannen och beklagar sig över att det inte är något drag i badrumsventilen...

 

För att återgå till båtmotorn.

En delorsak till att man stryper ett vattenflöde är alltså för att få ett visst tryck i systemet. Vatten under tryck kaviterar inte lika lätt och flödet blir lika stort genom alla delar av motorblocket eller värmeväxlaren. En motor som byggts av en intelligent och kunnig tillverkare har alltså de här sakerna uttänkta. Det är helt enkelt bara att köpa delar som är avsedda för just den motorn så funkar det. Är alla kanaler i motorn och värmeväxlaren fria från föroreningar fungerar systemet som det är tänkt. En fabrikstillverkad marinmotor som fungerat som den skall i åratal har inte plötsligt fått en för liten eller för stor sjövattenpump. Något annat i systemet är fel om kylsystemet slutat fungera som det skall.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Intressant tråd med imponerande kunskapsnivå och det spelar ju egentligen ingen roll vad som får det att funka för TS.

 

För 36 år sedan gjorde jag mitt exjobb på monolitisk flödesgivare som byggde på transport av värme. Den funkade finfint och kunde massproducerss billigt,  men jag var inte nog enteprenör att kommercialisera till en produkt.

Tanke var att bygga in den i planande båtar och optimera bränsleförbrukningen. Jag har ett bestämt minne av att mina studier i flödesmekanik gav vid handen att massflödet närmast en yta alltid är laminärt och att avkylningen av en yta i flödet är oberoende av laminäriteten. 

Men som sagt skit samma bara det funkar😊

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
14 timmar sedan skrev FIATX19:

Borde kunna detta men är på hal is.

Tror.

Vatten i låg fart strömmar kontrollerat.

Vid hög fart blir vattenflöden turbulent.

Gissar att det har betydelse.

Ja, detta med att kylvätskor kan pumpas runt med olika tryck/flödeshastigheter har nog stor betydelse. I  kyl/värmesystem så önskar man ofta turbulent flöde istället för dess  motsats `laminärt flöde´. (Hos laminära flöden utan turbulens, som sker inuti ett rör eller kylkanal, så är alltid flödeshastigheten teoretiskt sett noll intill dess väggar! Molekylerna fastnar s.a.s. längs rörets/kanalens ytskikt och värmebortföringen hämmas därmed.
Vid turbulent flöde så tvingas däremot molekylerna bort från rörets/kanalens mittfåra av virvelströmmar och får bättre kontakt med dess väggar/kylobjekt, typ så?)


Tja, finns en gammal "krånglig fysik-sajt" där teoretiska modeller presenteras så enkelt som möjligt. Olika exempelfall och "kalkylatorer" försöker åskådliggöra.
    Lätt klickbara `bubblor´ efter olika ämnesområde inom fysiken, just skillnaden mellan laminärt och turbulent flöde längs ett kylobjekts fasta överföringsytor hittas enligt min saxade bild nedan. Finns nåt som heter nåt så svårstavad som Poiseuille´s lag?...vete katten?? 😇


Bildkälla: hyperphysics.phy
turbulent.vätskeflöde.png

Edited by Thomas-1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Intressant och dessutom säkerligen även sant.

 

MEN, jag tycker kanske inte vi skall ge TS alltför mycket vatten på sin kvarn i sina försök att konstruera om motorn för att lösa problemet. Det är en björntjänst, då det "riktiga" felet med största säkerhet ligger någon annanstans.

 

TS, är det samma motor som haft frostskadorna du visar i tråden jag länkar till i tidigare inlägg ?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag kom att tänka på den gummi-läpp som sitter över drevets avgas-/kylvattenutlopp. Denna kanske kan utgöra ett flödeshinder när den blivit gammal och stel. Vid litet flödesbehov, dvs lågt motorvarv, så begränsar den inte men vid högt varv kanske den utgör en strypning. Sjö-kylvattnet flödar inte ut i tillräcklig grad utan det byggs upp en turbulent ”fördämning” när impellern går på högvarv, varvid sjövattendelen i växlaren får för hög temperatur.

Jag har kommit väldigt nära en lösning med enbart strypningen efter pumpen, men ska nu ta bort läppen och provköra utan. Snart dags att rycka upp baljan ur böljan, så detta vill jag undersöka innan dess.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är inte tillrådligt att köra utan flärpar eller klaffar, antingen sitter det som dina eller klaffar i avgasbälgen.

Dom har inget med flödet att göra då du har ett bypass utflöde undertill i skölden

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev Strmbrg:

Jag har kommit väldigt nära en lösning med enbart strypningen efter pumpen, men ska nu ta bort läppen och provköra utan.

Håller du fortfarande på och labbar med strypt flöde ?  Det är klart att du kommer "närmare" nu, när vattnet är kallare. Om du fortsätter några månader till kommer du kanske t.o.m. ha löst kylproblemet 😀

 

Tänk om du lagt lika mycket krut på att hitta det verkliga felet som att bygga om motorn. Då hade du nog varit klar för längesedan. Din motor har ju bl.a. varit drabbad av frostsprängning och skadats, har du gått till botten med det ? 

Har sagt det förr, men säger det igen (även om det är för döva öron): Din motor är konstruerad för kylning med rätt stora marginaler. Balanserar den på kanten att överhettas i dessa kalla vatten har du ett fel, och du kommer heller aldrig få en pålitlig motor med den lösning du håller på med nu.

  • Like 5

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har inte byggt om motorn. Däremot har jag nog gjort vad jag har lust att göra själv vid det här laget. Det blir kunnig verkstad i vinter istället.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kunde ändå inte låta bli med ett sista (?) försök. Tryckte in en strypning med ytterligare lite mindre area nu. 😄

Körde en sex, sju distans i runt 25 knop. Tempen låg stabilt på strax under 80 grader med denna.(Helt utan strypning - kokning på någon minut. Svag strypning - långsamt stigande mot ”för högt”.)

PS läppen över utblåset i drevet har jag inte rört. En sak i taget, annars tappar man ju kontrollen fullständigt. 🙂

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
9 minuter sedan skrev Strmbrg:

Kunde ändå inte låta bli med ett sista (?) försök. Tryckte in en strypning med ytterligare lite mindre area nu. 😄

Körde en sex, sju distans i runt 25 knop. Tempen låg stabilt på strax under 80 grader med denna.(Helt utan strypning - kokning på någon minut. Svag strypning - långsamt stigande mot ”för högt”.)

PS läppen över utblåset i drevet har jag inte rört. En sak i taget, annars tappar man ju kontrollen fullständigt. 🙂

 

Men passa dig för att strypa ännu mer, snart kanske du inte ens kommer upp i arbetstemp 😮...

 

Nej, skämt åsido. Men hur kollar du temperaturen ?  Gissar att du använder motorns instrument. Denna har bara givare på ett enda ställe i din motor, och du har många ställen som skall kylas. Är du helt säker på att det är samma behagliga temperatur överallt i motorn som instrumentet visar, när du ändrar flödet som motorn konstruerats för (=bygger om motorn) ?

 

Mot bakgrund av att din motor haft bl.a. frostskadade limpor enligt annan tråd skulle jag börja misstänka att det finns en skada så vattnet tar fel väg inuti motorn någonstans. Men jag vet att det är att skriva för blinda ögon och döva öron....

Edited by IngemarE
tappade bokstäver....

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nej, du skriver inte för blinda ögon. Självklart kan det föreligga någon form av frysskada även i motorblocket, alldeles oavsett att blocket kyls av ett slutet system.

Det enda jag vet är att frysskyddet var gott när jag mätte det förra säsongen (=första året i min ägo). Jag kollar på temperaturmätaren på instrumentpanelen. Dock har jag sett ett tydligt samband mellan mätarens värde och då det börjar pysa ur expansionskärlet. 
Min senaste tanke kring fenomenet med den avhjälpande strypningen är nånting ungefär såhär:
1 Någonstans långt bak i sjövattenflödet, dvs efter knäna och då rimligen i drevets utblåskanal eller möjligen strax innan avgasbälgen (där har jag inte kollat), så föreligger en mindre blockering.

2 När flödet från pumpen blir högt så skapar sagda blockering ett mottryck, vilket leder till att det uppvärmda kylvattnet däms upp och turbulerar, vilket i sin tur leder till försämrad kylförmåga hos värmeväxlaren, eftersom den då inte blir av med vatten i tillräcklig grad.
3 Det bakomliggande resonemanget jag för, är att sjövattendelen har en god överkapacitet, dvs att tillräckligt flöde föreligger även med en kraftigt strypt kanal.
4 Men med det strypta - men alltså ändå tillräckliga - flödet så undviks turbuleringen i utblåset, varvid varmvattnet flödar ut istället för att bygga upp ett mottryck med tillhörande flödesbegränsning.

Edited by Strmbrg
  • Confused 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jo, det verkar allt vara ganska lomhört och närsynt i andra änden 🤔

 

Tanken har inte slagit dig att denna "blockering" som du verkar veta finns i så fall lär ge dålig kylning i just det området ?  Och har du ens mätt flödet och jämfört med verkstadsmanualen så du vet att dina ganska vilda antaganden att det är "tillräckligt" stämmer ?  En motors kylning och fördelning av vattnet/mottryck/flöde o.s.v. i de olika delarna är ganska noga uträknat av tillverkaren för att inte få "hot spots".

Fast det är klart, du gör ju om och "förbättrar" motorn med bl.a. fler strypningar i packningarna, så vad tillverkaren uppgivit att det skall vara lär du ju inte tycka är relevant...

 

Med tanke på att du fått problemen efter byte av limpor och knän i somras med nedanstående skador så borde du dra i bromsen och tänka efter lite. Och kanske fundera på något samband, som ledtråd. Jag skriver inte att det HAR ett samband, men en sak vet jag: den vägen du löser problemet på nu kommer bara göra som lite krafs på ytan. Dessutom baserat på vilda teorier.

7E7AE686-9DF8-4149-B2E3-ABCBE19E3558.jpeg

 

Edit: Är du t ex helt säker på att du kopplade tillbaka allt rätt efteråt ?

Edited by IngemarE

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om du tycker att det är lomhört så förstår jag inte varför du bemödar dig med att svara.

Problemen fanns långt före limpbytet.

Jag förstår inte vad du menar med "...denna "blockering" som du verkar veta finns i så fall lär ge dålig kylning i just det området ?.."

Dels VET jag inte att den finns, dels är det inte fråga om dålig kylning i det området. Jag talar om kanalisationen i slutet av sjövattenslingan och huruvida bristfällighet därest kan få konsekvenser på kylningen av motorblocket. 

Jag förstår inte riktigt heller varför du kopplar ihop en frysskada i sjövattendelen med frysskador i cirkulationsvattendelen.
Fokusera gärna på hur DU resonerar istället för att fokusera på varför jag har fel.

Edited by Strmbrg

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hur jag resonerar står redan i inläggen ovan. Att orsaken till att en motor (som fungerat i 30 år) plötsligt inte får kylning skulle bero på ett sådant konstruktionsfel av kylvattenflödet så man måste ändra designen är inte rimligt. Men jag kan förtydliga, en sista gång:

 

Att "finlir" av det slag du håller på med gör lite skillnad när man är på pottkanten är inget konstigt. Men typiskt för att man är fel ute är att man - trots idogt arbete och förfining - ändå inte gör några radikala framsteg.

 

Du gör ju ingen systematisk felsökning, utan har direkt dykt ner djupt och sedan helt fastnat i en lösning som är ganska udda....

Du borde istället mäta, så så du vet. Dvs mät temperaturen på olika ställen (IR-termometer t ex) och framförallt - mät flödet så du vet vad du håller på med. Och acceptera att motortillverkaren med till visshet gränsande sannolikhet en gång har konstruerat motorn på bästa sätt och med stoooora marginaler m.a.p. kylvattenflöde och kylning. Är den så på pottkanten nu - med originaldelar - så är något fel.

Till allt detta skall läggas att du ju har fått byta bl.a. limpor p.g.a. frostskador i kylsystemet. Kan det finnas fler skador som inte var lika synliga på den över 30 år gamla motorn ?  Kylsystemen är ju f.ö. grannar genom stora delar av motorn.

 

Hur jag resonerar (om du orkat läsa ända hit):

- Först: Lyft blicken och släpp (i alla fall för tillfället) ditt labbande med "reducerat flöde för bättre kylning". Uteslut något annat mer sannolikt (="riktigt" fel) innan du jobbar vidare med det mest osannolika.

- Mät flöde och temp på hela kylkedjan, båda kylsystemen.

- Mät temperatur genom hela kedjan. Då ser du var (och kan t.o.m. räkna ut) vilken energi som avges var.

 

Inser dock nu att din avsikt med tråden var att förmedla din nyvunna kunskap till oss andra och är inte alls intresserad av synpunkter. Redan rubriken visar ju detta. Jag ber om ursäkt att jag missuppfattat.

 

Lycka till i vilket fall 😉

 

Edited by IngemarE
  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vet inte om detta tagits upp, men har du kollat så att impellerhuset håller tätt?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.









×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy