Jump to content
Sunday 22 September 2019
per_62

Blixtnedslag

Recommended Posts

Posted (edited)

En blixt fick in en fullträff på en segelbåt i Marblehead USA (se video). Besättningen höll på att plocka ut onödiga saker i båten inför en tävling och var lyckligtvis på landbacken. Troligen blir det stora skador på elektrisk utrustning samt gissningsvis även andra skador ombord.

 

Hur ska man agera när risk för blixtnedslag föreligger om man är ute och seglar?

Att koppla loss kablar till dyrbara elektronikburkar kanske räddar dessa från att brännas sönder om man nu skulle hinna med det.

Ska man tro att om man placera ut kablar som hängs i vattnet samt ansluts till vantskruvarna och riggen så leder man bort blixtenergin.

mm. 

Edited by per_62

Share this post


Link to post
Share on other sites

Full fart in till hamn, lämna båten, sök skydd inomhus eller på annan säker plats. Allra bäst är förstås att ge fan i att vara ute på havet när det föreligger åskrisk.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ha stålbåt så är problemet löst. Åskan  slog ner i masten på farsan båt en gång, blev en helvetes smäll och doft av svavel. Enda skadan vi kunde hitta var på masttoppen, och att vantskruvarna aldrig gick att justera mer..

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det sägs att risken att träffas av blixten är 1:1000. Inte helt obetydlig alltså. En direktträff sänker troligen båten men den största faran är indirekta träffar som slår sonder all elektronik. Det sägs att avledare minskar risken för indirekta skador.

Jag tror på bonding som många har i tex USA. De har färre åskskador än vi.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Hua mig.

På 1980-talet hade vi åsknedslag i en elstolpe nära svärföräldrarnas sommarsuga, ingen av ledningarna i den stolpen gick in i den stugan, men ändå kom det in en kulblixt som följde telefonledningen. TV'n var urkopplad och klarade sig, men en digital klockradio slocknade för gått. Elelementens termostat kontatakter svetsade i hop sig så det var full värme. Likaså var det brännskador på vattenpumens tryckströmbrytare..... Det var sotigt runt huvarna i proppskåpet, men konstigt nog var alla propparna/säkringarna hela.

 

Några gånger har vi råktat ut för åskväder när vi varit i båten, i hamn, senast för en del år sedan i Hunnebostrand, det var riktigt läskigt. Blixten slog ned i kyrktornet, det hördes kan jag lova, men jag tror inte att det var en direktträff. En kille med segelbåt hade kopplat en digital multimeter mellan akterstaget och skyddsjorden, tror jag, kollade inte så noga, det instrumenet gick sönder...

Jag fällde ned eller skruvade bort alla antenner, hela hamnen var full med båtägare som fårsåg oss med massvis med bra åskledare, "seglare" kallas dom...

Men skulle det bli en direktträff i en mast i närheten ligger man väl illa till ändå, om masten faller.

Min salige far sade alltid att om masten av en eller annan anledning faller gör den det bakåt... Stämmer det? Det beror väl på hur ansatta för- repektive akterstagen är?

 

Dagen därpå fungerade inte Kodlåsenn till toaletter och duschar. 

 

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har, av morbid nyfikenhet, kollat på ganska många filmer med blixtnedslag, och ett betydande antal som träffat segelbåtsmaster. Inte ett enda fall med fall, så att säga. Masterna står kvar.
 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

min pappa comet 701 segelbåt klarade sige med utbränt säkringskåp när han låg på svaj.

jag fick som tonåring hjälp med att traila ner min snipe jolle i Åsa, Halland med masten på.

han sa att han visste en bra väg utan luftledningar förutom den vi missade i centrum :D 

inte riktigt som en åskblixt men samma effekt...plus att vi släckte ner halva Åsa :) .

preskriberat nu.

men en åskledare är kanske inte fel?

  • Haha 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 timmar sedan skrev raol:

Jag har, av morbid nyfikenhet, kollat på ganska många filmer med blixtnedslag, och ett betydande antal som träffat segelbåtsmaster. Inte ett enda fall med fall, så att säga. Masterna står kvar.
 

Gissningsvis, och efter att jag läst på Ångströmslaboratoriets hemsida, är det ju lätt att tro att inte hela effekten går genom masten, det bildas ju också sidoblixtar, av mer diskreta urladdningar samtidigt.

 

Anekdot:

En gång i min ungdom höll jag på med diverse radioexperiment, olika sändningar allt från 27Mhz till... tja det skall vi nog inte tala om...

Men iallfall en kulen augustieftermiddag riggades den hemmabyggda utrustningen upp på Ramberget, Hisingen, invid älven. Inga problem, vi såg ju hur åskmolnen tornade upp sig ut över Vinga. Och rätt som det var började det spraka i flaggstången som stod där högst upp, riktigt kusligt, lät ungefär som när man kör över bubbelplast med en kontorsstol.

Ja det var någon mer eller mindre diskret urladdning. Regnet kom vi packade ihop våra grejer, och åkte därifrån. Vi satt senare på rest. Kinesiska Muren, på andra sidan älven och då bröt helvetet loss, blixt och dunder kom samtidigt, någon sade att blixten slagit ned i en av Götaverkens kranar.

Och det var minsann inget "farbror Melker-regn" som i Saltkråkan, det var mer Niagara, dagvattenbrunnarna svalde inte vattnet. Parkeringen där vi ställt bilen var översvämmad, och vi hade gympadojjor på oss, vadarstövlar hade varit bättre.

 

Annars är det fascinerande att se åskovädren på håll. Kosteröarna har ju sällan oväder, men in över fastlandet kan det vara både åskoväder och hagel.

Var det nu 2019, eller 2018... minns inte men i alla fall vi stod på berget vid Kyrkosund och såg ett riktigt skitväder in över Strömstad, vi fick reda på genom lokalradions trafikmeddelanden att dom där inne hade problem med hagel stora som golfbollar och av blixten/urladdningarna utlösta brand- och trygghetslarm.

Över Kosteröarna var det kanske inte direkt klarblå himmel, men bara lätt mulet, inte en droppe regn kom, eller hagel...

Share this post


Link to post
Share on other sites
15 timmar sedan skrev bhemac:

Jag tror på bonding som många har i tex USA.

Vad är bonding frågar en nyfiken? 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev StyrmanKarlsson:

Vad är bonding frågar en nyfiken? 

Nästan som bondage fast ändå inte ;)

Alla metalldelar under vattnet kopplas ihop. Även övriga, större metalldelar, mast, tankar, pullpitt kopplas också ihop. 

Sen har man en eller flera anoder inkopplade för att skydda mot galvanisk korrosion. Eller så har man "gnistgap" för att undvika elektrisk ihopkoppling.

Titta på Ångströmslaboratoriets  förslag så ser man att det går hand i hand med bonding.

Bonding är vanligt i USA och kommer från den tiden man behövde en bra HF-jord eftersom gränsvåg var betydligt vanligare än VHF.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om det är blixtväder i antagande lägger jag in lös elektronik i min Faraday bur dvs i ugnen (hand VHF, iPad, mobiltelefoner, dator...).

 

Alla gillar inte ”bonding”, koppla ihop metaller i skrovet med lite olika potential och du har skapat ett batteri och då behöver du många anoder eftersom de skyddar bara ca 5 dm (enligt tekn komm i SXKV).

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
29 minuter sedan skrev skippeer:

Alla gillar inte ”bonding”, koppla ihop metaller i skrovet med lite olika potential

Man kan ha gnistgap och då behöver man inte ha metalldelarna elektriskt ihopkopplade.

Men det funkar uppenbarligen om det görs rätt. Många amerikanska båtar har det, troligen hundratusentals. 

Det finns ett antal intressanta artiklar skrivna.

--

Ugnen kan vara en Faradays bur om den saknar fönster. En första, enkel test är att lägga in en mobil och se om det går att ringa till den.

Edited by bhemac
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
41 minuter sedan skrev skippeer:

känns som att forskningen behöver uppdatera sin info till båtfolket om åskskydd

 

Undrar det. Det Ångströmslaboratoriet skriver är i princip samma som står på alla sidor om åskskydd.Jag är dessutom ganska övertygad om att universitet vet vad som gäller.

 

Sverige har ju alltid vetat bäst i världen hur saker ska göras. Trots att det ofta finns andra lösningar som i verkligheten fungerar bättre.

Nu har det blivit bättre eftersom det är enkelt att läsa om icke-svenska lösningar.

Jag provade att lägga till min segelbåt med aktern mot bryggan. Då talade båtgrannarna om för mig att så gör man inte! Eller när vi provade hur det skulle se ut med vindruta på en flusgdäckad segelbåt (provade med gråmålad masonite). De kom en hel delegation och talade om att "Så gör man inte". Osv. Det har blivit betydligt bättre även om jag fick höra att radar ska man inte ha på en 27 fot segelbåt.

Bonding är nog samma sak. Visst finns det de som fått galvaniska problem pga felaktigt gjord bonding. Men det finns gott om båtar som har problem trots att de inte har bonding.

Åskskydd pratas det väldigt lite om. Troligen därför att de flesta båtar bara är ute när solen lyser från en molnfri himmel. Vill man vara ute lite mer så bör man nog se över sitt åskskydd. 

Bonding, med eller utan gnistgap, är en viktig del av åskskyddet, se tex Ångströmslaboratoriets råd.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
4 timmar sedan skrev skippeer:

Jag har läst och lärt mig mycket av ”seawolf” som har en annan syn på bonding.

 

känns som att forskningen behöver uppdatera sin info till båtfolket om åskskydd

http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/askskydd_for_segelbat.html

Nu vet jag inte exakt vad du menar med att Sewolfs syn på bonding och åskskydd inte stämmer med vad Ångströmlaboratoriet föreslår, men när det gäller gnistgap och korrosion verkar de ha samma uppfattning.

 

"Recept" på enklare åskskydd enligt principerna från Ångströmlaboratoriet.

25 m vajer.

2 st. batteriklämmor för att kortsluta relingslisten fram (om den är i metall).

2 st. batteriklämmor för att kortsluta relingslisten bak (om den är i metall).

1 st. batteriklämma för främre staget.

1 st. batteriklämma för bakre staget.

Inga klämmor för mast och vant. Linda vajern runt vant och mast (i metall) istället.

 

Totalkostnad på Biltema cirka 300:- kronor.

Det går säkert att hitta mycket dyrare lösningar för den som är sådan... 🙂

 

Tillägg: Lägg in all elektronik (plotter, dator, VHF, mobil, mm) i ugnen så klarar den sig nästan helt säkert, eller linda in den i aluminiumfolie.

Edited by Mackey
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Undrar om man skulle kunna bygga ett trattformat nät av koppartrådar och hissa upp i masten, och sen låta det täcka nästan hela båten. Om det skulle klara att hålla laddningen på "ytan" av nätet och skydda båten på insidan.

Share this post


Link to post
Share on other sites
22 minuter sedan skrev raol:

Undrar om man skulle kunna bygga ett trattformat nät av koppartrådar och hissa upp i masten, och sen låta det täcka nästan hela båten. Om det skulle klara att hålla laddningen på "ytan" av nätet och skydda båten på insidan.

Troligen. Näet kan vara ganska glest och trådarna ganska tunna. 

Det jag se var ett test med ett tält med ett lätt nät. Den gjorde det i ett åsklabb - med folk i tältet.

-

33 minuter sedan skrev Mackey:

"Recept" på enklare åskskydd enligt principerna från Ångströmlaboratoriet.

 

Man bör nog koppla ihop mast, vant och kölbultar till relingsledaren. Men framför allt behövs jordtag, i sin enklaste form, släplinor. Bordgenomföringar och motor ger ett bra jordtag.

Detta kommer att ge ett visst skydd men det blir bättre om man även jordar tankar, hjärtstock, kyl mm. Det skadar heller inte att jorda elektronikens höljen. Detta ger ett bättre skydd mot EMP som nog orsakar flest skador och kan göra det flera kilometer från själva åskvädret.

 

Idag bygger man in "spänningsutjämning" i byggnader på ett helt annat sätt än man gjorde förr. Tex i stallar ska alla galler jordas och även armeringsjärnen i betongplattan.

Share this post


Link to post
Share on other sites
59 minuter sedan skrev raol:

Undrar om man skulle kunna bygga ett trattformat nät av koppartrådar och hissa upp i masten, och sen låta det täcka nästan hela båten. Om det skulle klara att hålla laddningen på "ytan" av nätet och skydda båten på insidan.

 

Du kan köpa en julbelysning för flaggstänger och testa. Rapportera gärna tillbaka hur det går 😁

 

 

sshot-1.png

sshot-2.png

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 timmar sedan skrev bhemac:

Man kan ha gnistgap och då behöver man inte ha metalldelarna elektriskt ihopkopplade.

Men det funkar uppenbarligen om det görs rätt. Många amerikanska båtar har det, troligen hundratusentals. 

Det finns ett antal intressanta artiklar skrivna.

--

Ugnen kan vara en Faradays bur om den saknar fönster. En första, enkel test är att lägga in en mobil och se om det går att ringa till den.

Bilar har allmänhet, för trevnad och trafiksäkerhet fönster, ändå klassas dessa som bra faradaysburar.

Annars kan det vara ett bra tips på semestern då man varesig vill ta emot telefonsamtal eller SMS.

3 timmar sedan skrev bhemac:

Undrar det. Det Ångströmslaboratoriet skriver är i princip samma som står på alla sidor om åskskydd.Jag är dessutom ganska övertygad om att universitet vet vad som gäller.

 

Sverige har ju alltid vetat bäst i världen hur saker ska göras. Trots att det ofta finns andra lösningar som i verkligheten fungerar bättre.

Nu har det blivit bättre eftersom det är enkelt att läsa om icke-svenska lösningar.

Jag provade att lägga till min segelbåt med aktern mot bryggan. Då talade båtgrannarna om för mig att så gör man inte! Eller när vi provade hur det skulle se ut med vindruta på en flusgdäckad segelbåt (provade med gråmålad masonite). De kom en hel delegation och talade om att "Så gör man inte". Osv. Det har blivit betydligt bättre även om jag fick höra att radar ska man inte ha på en 27 fot segelbåt.

Bonding är nog samma sak. Visst finns det de som fått galvaniska problem pga felaktigt gjord bonding. Men det finns gott om båtar som har problem trots att de inte har bonding.

Åskskydd pratas det väldigt lite om. Troligen därför att de flesta båtar bara är ute när solen lyser från en molnfri himmel. Vill man vara ute lite mer så bör man nog se över sitt åskskydd. 

Bonding, med eller utan gnistgap, är en viktig del av åskskyddet, se tex Ångströmslaboratoriets råd.

jag fann ämnet väldigt intressant, och har återigen läst nästan allt på denna sajt.

men det känns som om man skulle uppdatera informationen, en del saker är förvisso inte tidsbundna, men andra saker som statistik och sådant har passerat bäst-före-datum.

Sedan har det ju vunnits nya forskningsrön kanske, sedan sajten skapades.

47 minuter sedan skrev Mackey:

Nu vet jag inte exakt vad du menar med att Sewolfs syn på bonding och åskskydd inte stämmer med vad Ångströmlaboratoriet föreslår, men när det gäller gnistgap och korrosion verkar de ha samma uppfattning.

 

"Recept" på enklare åskskydd enligt principerna från Ångströmlaboratoriet.

25 m vajer.

2 st. batteriklämmor för att kortsluta relingslisten fram (om den är i metall).

2 st. batteriklämmor för att kortsluta relingslisten bak (om den är i metall).

1 st. batteriklämma för främre staget.

1 st. batteriklämma för bakre staget.

Inga klämmor för mast och vant. Linda vajern runt vant och mast (i metall) istället.

 

Totalkostnad på Biltema cirka 300:- kronor.

Det går säkert att hitta mycket dyrare lösningar för den som är sådan... 🙂

 

Tillägg: Lägg in all elektronik (plotter, dator, VHF, mobil, mm) i ugnen så klarar den sig nästan helt säkert, eller linda in den i aluminiumfolie.

Hemma i en avlägsen del av källaren finns en del av min fars kvarlåtenskap, bland annat en uppsättning synnerligen rostiga hjälpstartkablar, gissa vad dessa användes till? ja inte till att starta bilar med i alla fall. Man skall nog satsa på rostfria grejer här, sedan kanske man inte behöver köpa båttillbehörsbutikernas dyra åskledarsatser, en potential för ett GDS-projekt alltså.

42 minuter sedan skrev raol:

Undrar om man skulle kunna bygga ett trattformat nät av koppartrådar och hissa upp i masten, och sen låta det täcka nästan hela båten. Om det skulle klara att hålla laddningen på "ytan" av nätet och skydda båten på insidan.

Vad där det för fel på "foliehatten"?

Jag har haft en del olika jobb, har även tjänstgjort på en psykiatrisk klinik. Efter att katastrofen i Tjernobyl (som då inte orsakades av blixtnedslag, däremot slog nyheten ned som en blixt från en inte alltför klarblå himmel) kom det in rädda och paranoida patienter med folie i mössan och i underbyxorna.

De krafter man känner dåligt till och som är omgivna av skrock och vidskepelse är extra viktiga att skydda sig emot.

 

Anekdotvarning:

Till det mer tragikomiska, med tonvikt åt det tragiska, kan jag väl berätta om den personen som försökte i flera år att begå ett rituellt självmord... eller är det för magstarkt? det hör i periferin till detta ämne...

Nåväl, personen i fråga försökte under några år begå självmord genom att låta blixten slå ned i hen. Varje gång det var åskväder på gång cyklade personen i fråga till ett någorlunda högt och lättillgängligt berg och ställde sig på toppen där. Blixten slog ner litet varstans men inte just där.

Polis, socialtjänst och andra var engagerade i detta då oroliga ur den så kallade "allmänheten" hade hört av sig x flera och gjort orosanmälningar.

Detta pågick under en del år. En mörk åskkväll när hen cyklade hem från det där berget med ofullgånget ärende blev hen överkörd av en lokaltrafikbuss och avled i ambulansen på väg till akuten.

 

Ja vad lär vi oss av detta, finns det någon sens moral?

Kan det vara så att om man önskar sig väldigt mycket att blixten slår ner, så gör den inte det...

Kan det vara liksom när man letar efter utomjordiska UFO´n så träffar man bara på dessa de dagar man inte har kameran med sig... (eller då man är hög på otillbörliga substanser?)

 

Nä, det man skall lära sig är att se upp för lokaltrafikbussar med stressade förare som har tajta tidtabeller, särskilt mörka kvällar. Sedan skall man ha reflexer och bra belysning på cykeln då...

Åskledare insydda i kläderna är väl bra, det har väl alla, i alla fall "blixtlås"... oh den var dålig...

  • Haha 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 minuter sedan skrev ABC:

 

Du kan köpa en julbelysning för flaggstänger och testa. Rapportera gärna tillbaka hur det går 😁

 

Tja, en idé lika dålig som något annat, känns som om det kunde bli trassligt bland vantspridare och diverse antenner.B)

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Totalt okunnig, så har jag ändå mina funderingar. Förr hängde man alltid ut två kablar från vanten (en på varje sida), samt inget onödigt folk på däck.

 

Med denna förenklade metod försökte man styra blixten så snabbt som möjligt till vattnet vid sidan av båten. 

 

Att koppla ihop olika metalldelar på båten, borde väl öka sannolikheten att någon träffas av blixten, det är ju knappast någon faradays bur som man har skapat. 

 

 

Edited by Peka67

Share this post


Link to post
Share on other sites
26 minuter sedan skrev Peka67:

 

...

Med denna förenklade metod försökte man styra blixten så snabbt som möjligt till vattnet vid sidan av båten. 

 

...

 

Ja, eller snarare leda bort de elektriska urladdningar som finns i atmosfären, vilka fångas upp av mast och rigg, allting blir ju inte till en blixt.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
3 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Ja, eller snarare leda bort de elektriska urladdningar som finns i atmosfären, vilka fångas upp av mast och rigg, allting blir ju inte till en blixt.

Ja och som förorsakar långt fler skador än direkta blixtnedslag.

Uppfångare i masttoppen och några wirar ner i sjön skapar en skyddande kon runt 60°. Den skyddande diametern blir då 1 - 1,5 ggr höjden. Sannolikheten för att slipp skador är 99%. Räkanr man på en 45° kon är man sannolikt skyddad till 99,9%.

 

Får man en direkt träff i masten  så lär det ta lång tid innan man vill åka båt igen.

Det finns en berättelse om några berömda engelska seglare som träffades av blixten. Båten sjönk på typ 30 sek.

--

Micron är en Faradays bur, vare sig en bil eller vanlig ugn är det men skyddar ändå oftast ändå.

 

Edited by bhemac

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev bhemac:

Ja och som förorsakar långt fler skador än direkta blixtnedslag.

Uppfångare i masttoppen och några wirar ner i sjön skapar en skyddande kon runt 60°. Den skyddande diametern blir då 1 - 1,5 ggr höjden. Sannolikheten för att slipp skador är 99%. Räkanr man på en 45° kon är man sannolikt skyddad till 99,9%.

 

Får man en direkt träff i masten  så lär det ta lång tid innan man vill åka båt igen.

Det finns en berättelse om några berömda engelska seglare som träffades av blixten. Båten sjönk på typ 30 sek.

--

Micron är en Faradays bur, vare sig en bil eller vanlig ugn är det men skyddar ändå oftast ändå.

 

Precis, jag skulle tro att man är ganska illa ute om man får en direktträff i en båt, ävensom man skulle ha ordenliga åskledare, men med åskledare finns ju ialla fall en chans att överleva. Bästa skyddet är nog ändå i hamn, och då med åskledare monterade.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ligger man i hamn när blixten träffar är det ju åtrminstone nära till land och räddning om båten sjunker...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om jag inte missuppfattat ångströmslaboratoriet helt så föregås ett nedslag oftast av mer diskreta urladdningar, som liksom banar väg för den verkliga blixten, då det är ju bra att se till att dessa osynliga urladdningar leds leds bort så snabbt som möjligt.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Att segla och uppleva blixtar på nära håll har hänt några gånger samt även för ankar vid någon låg ö och en masttopp som sticker upp i skyn. Än så länge ingen påverkan på varken elektronik eller annan utrustning men med en sannolikhet på 1:1000 för en blixtträff så kan man inte sitta helt oberörd när det sprakar och himlen lyser upp av närgångna blixtar.

 

Vi seglade en eftermiddag i Stockholms södra innerskärgård och på en mindre fjärd kommer det snabbt en vit vägg av dimma rullande och det blåser till och börjar hällregna så där mycket att man tycker att mer än så här kan det väl inte regna samt sikten går ner till kanske 10 m. Strax därpå brakar det loss med blixtar runtomkring båten vid ett flertal tillfällen och vi ser ingenting vart vi är på väg. Det blev många tankar om vad som var bäst och vad vi skulle göra om blixten hälsade på. Detta ovissa läge höll nog på bara i drygt 10 minuter men det kändes som det var mycket längre. Helst skulle man snabbt fällt masten och konverterat till ubåt men det var inte möjligt. Vi satt bara i sittbrunnen och hoppades på det bästa. Efteråt var vi tagna av det som inträffat och satt bara tysta en stund och seglade vidare.

 

Att försöka skydda elektroniken kan man göra med en variant av Faradays bur men skulle nog behöva en jätteugn för att få plats med allt. Var i båten är näst bästa placeringen för att skydda elektroniken eller det kanske inte finns någon sådan plats. Men surt om allt går sönder när man som bäst behöver prylarna eller har långt till båtaffären. Eller värre om båten skadas och sjunker…

 

Att skaffa plåtbåt kanske är det man måste göra. Undrar om det är någon skillnad mellan plåtbåt och aluminiumbåt när det gäller blixtpåverkan?

 

Är verkligen gnistgap en bra/säker lösning för att slippa överspänningar pga blixtar?

Edited by per_62

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 minuter sedan skrev per_62:

Är verkligen gnistgap en bra/säker lösning för att slippa överspänningar pga blixtar?

Ja det har man använt länge för tex antenner.

Sen tycker jag det är enklare och billigare att bara koppla ihop. Enkelt att testa och se om man får galvaniska problem.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.









×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy