Jump to content
Wednesday 28 October 2020
Peka67

Båtval för ocean segling

Recommended Posts

Jag har alltid varit förtjust i släpgenerator, men när jag började läsa långfärds historier blev de alltid uppätna/avslitna till stor sorg för besättningen.

 

Jag försökte igår att se lite vad andra beräknade att (enbart) autopiloten drog vid en längre passage. 2-12A / timme blev resultatet. Det verkar vara en djungel där olika system, storleken både på systemet och båten spelar stor roll. Svårt att få fram pålitliga uppgifter 

 

Vet du mer Ground Control? Hur mycket din autopilot drar vid överfarter? Vilken båtmodell använder du? Det känns viktigt att få ett grepp om autopilotens elförbrukning även om det bara är en del av totala behovet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Att en 100W solpanel i snitt ger 400Wh per dygn stämmer mycket bra här i skandinavien under sommaren. Vi har stor nutta av det diffusa ljuset som bara finns här.

Att man vid Kanarieöarna har lite mindre låter rimligt, jag har siffror någonstans. Men sen stiger det ganska snabbt när man kommer ut på havet.

Allt gäller för horisontellt monterade paneler.

Sen gäller det också att ha en effektiv lagring så att man klara 3-5 dagar mulet väder när man får väsentligt mycket mindre energi.

En bra solregulator kan berätta exakt hur mycket solenergi man får in

Men man kan också lösa problemet på ett alternativt sätt.

Jag har hjälpt en kille med lite räknande. Han har en HR42, han ska ha kyl, frys, watermaker. Det blir mycket paneler. Lösningen i hans fall är en luftkyld dieselgenerator som ger 1900VA. Tillsammans med 5-10kWh LifePO4 ska han klara även matlagning med 1-2 tim generator per dygn. Det ska också bli en AC för att kunna torka ut båten. Ev blir det en betydligt dyrare Paguro vattenkyld generator som då också kan förse honom med varmvatten. Solpaneler blir typ 100W mest som backup.

Lösningen med dieselgenerator blir inte mycket dyrare än solpaneler, vindgenerator mm.

 

En bra början är att mäta hur mycket energi som går åt.

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 timmar sedan skrev GroundControl:

En ogynnsamt monterad panel som skuggas bara det minsta ger i princip ingen ström alls och då spelar det ingen roll hur många watt man har.

 

Det är en fråga för en annan tråd men när du ändå nämner det, då jag skall ha ett något välvt tak på min dodger så kommer alltid en panel att luta samt delvis skuggas av bom, skot etc.
Är det bättre att sätta 3x30W än 2x50w om det är vad ytan medger?

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev bhemac:

Att en 100W solpanel i snitt ger 400Wh per dygn stämmer mycket bra här i skandinavien under sommaren. Vi har stor nutta av det diffusa ljuset som bara finns här.

Att man vid Kanarieöarna har lite mindre låter rimligt, jag har siffror någonstans. Men sen stiger det ganska snabbt när man kommer ut på havet.

Allt gäller för horisontellt monterade paneler.

Sen gäller det också att ha en effektiv lagring så att man klara 3-5 dagar mulet väder när man får väsentligt mycket mindre energi.

En bra solregulator kan berätta exakt hur mycket solenergi man får in

Men man kan också lösa problemet på ett alternativt sätt.

Jag har hjälpt en kille med lite räknande. Han har en HR42, han ska ha kyl, frys, watermaker. Det blir mycket paneler. Lösningen i hans fall är en luftkyld dieselgenerator som ger 1900VA. Tillsammans med 5-10kWh LifePO4 ska han klara även matlagning med 1-2 tim generator per dygn. Det ska också bli en AC för att kunna torka ut båten. Ev blir det en betydligt dyrare Paguro vattenkyld generator som då också kan förse honom med varmvatten. Solpaneler blir typ 100W mest som backup.

Lösningen med dieselgenerator blir inte mycket dyrare än solpaneler, vindgenerator mm.

 

En bra början är att mäta hur mycket energi som går åt.

Tack, enkelt att räkna på ett förhållande 1 till 4. Själv har jag alltid tänkt på vilka strömförbukare jag måste ha, för att sedan se vilka "lyx" förbrukade jag har "råd" med.

Share this post


Link to post
Share on other sites
29 minuter sedan skrev BSven:

Är det bättre att sätta 3x30W än 2x50w om det är vad ytan medger?

Ja

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 timmar sedan skrev BSven:


Är det bättre att sätta 3x30W än 2x50w om det är vad ytan medger?

Ja, Om du parallellkopplar.

Nej, Om du seriekopplar. Vid seriekoppling ökar systemspänningen, strömmen bestäms av den solpanel som har lägst ström. Dvs. om en ruta på en panel fullständigt skuggas får du ut 0A

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 timmar sedan skrev Peka67:

Vet du mer Ground Control? Hur mycket din autopilot drar vid överfarter? Vilken båtmodell använder du? Det känns viktigt att få ett grepp om autopilotens elförbrukning även om det bara är en del av totala behovet.

Vi har en Najad 391. Jag vet inte riktigt hur mycket just autopiloten drar. Den är bara en del av systemet. 1-5A kanske. Sen beror det väldigt mycket på omständigheterna. Halvvind och platt vatten, då jobbar den nästan inte alls. Lätta vindar och stora dyningar (låg fart) då jobbar den rätt mycket.

 

Att ha en batteribank som klarar 3-5 dagar utan nämnvärt tillskott är nog praktiskt omöjligt. I alla fall om man har kyl. Tänk på att det är 30 grader varmt både i luften och vattnet.

 

Att ha en dieselgenerator är ingen särskilt trevlig lösning för en liten båt. Hur kul är det att ankra i en paradisvik och sedan sitta och lyssna på ett elverk. Och vad tycker grannarna?

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev GroundControl:

Dvs. om en ruta på en panel fullständigt skuggas får du ut 0A

Nej, den panelen kopplas ut med den oftast inbyggda seriedioden. Men man kan bara ha ett seriekopplat system, man kan inte koppla till fler paneler parallellt.

 

1 timme sedan skrev GroundControl:

Hur kul är det att ankra i en paradisvik och sedan sitta och lyssna på ett elverk

Planering. Har man batteri för ett par dygn så kan man köra när det inte stör. 

De elverk som stör är de som hörs men det finns massor med båtar vars elverk aldrig hörs.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är möjligt att jag har fel, men jag har lärt mig att, vid seriekoppling ökar systemspänningen, strömmen bestäms av den solpanel som har lägst ström. Stämmer inte det menar du?

 

Det är så klart en smaksak hur man vill ha det. Jag personligen tycker att tysta underhållsfria solceller absolut är att föredra på en mindre båt. På större båtar med ordentligt isolerat maskinrum där man har en annan energiförbrukning frys, tvättmaskin, dykkompressor, micro, etc. Där är det absolut motiverat att ha elverk. Men på små båtar. Nej jag tycker faktiskt inte det

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

BSven håller på att grotta ner mig på GGR, herregud vilken sjuk tävling. Tror inte att någon båt kom i mål utan minst en knockdown.

 

Såg att hydrovane klarade sig bra, knep plats 1 och 3. Förstår om vindrodren inte orkar med dessa tunga, tröga otympliga båtar.

 

Håller på att räkna lite på bredd×djupgående för dessa båtar, men jag förstår att de råkar illa ut. Båtarna må vara traditionella, men har de verkligen på oceanerna att göra?

Share this post


Link to post
Share on other sites
2019-06-06 vid 08:21 skrev Peka67:

Exempel: en våg från sidan passerar under en båt med djup köl. Trycket får kölen att vilja inta horisontalläge. Båten kränger kraftigt, nu kommer vågdalen men kölen är fortfarande kvar i vågen. Båten faller nu handlöst i luften och träffar vattenytan med sidan först (eller masten).

 

En bra båt måste kunna kana undan på sidan när den uppnått en viss krängning (gäller ej centerboard). Hälsningar Per  

 

Jag funderar på det du skriver om att vågen passerar under båten?
Det resonemang jag läst är lite motsatsen dvs. att då vågen pressar båten i sidan så "snubblar" den på kölen och kränger med vågen. Därav knockdown.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det finns olika typer av knockdowns, vanligtvis tänker folk på vågens framsida som träffar sidan av båten och får båten att kränga/rulla med vågen. 

 

Men den i min mening farligaste knockdown sker på vågens baksida.

 

När båten befinner sig på toppen av vågen, så träffas kölen av hela vågens kraft. Ju djupare kölen är, desto större krängning i motsatt rikning än vågen.

 

Det kritiska är att bakom vågen kommer ett djupare parti med enbart luft (vågdalen). Båtens bärighet försvinner, men kölen som fortfarande är kvar i vågen påverkas fortfarande av vågtrycket. 

 

Det gör att båten faller ned i vågdalen med sidan före i bästa fall, men det kan bli betydligt mer än nittio grader.

 

Skadorna blir oftast mycket större eftersom båten kraschlandar, än när båten bara rullar undan.

 

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev GroundControl:

Det är möjligt att jag har fel, men jag har lärt mig att, vid seriekoppling ökar systemspänningen, strömmen bestäms av den solpanel som har lägst ström. Stämmer inte det menar du?

Jag läste nog slarvigt, ström och spänning är som du säger. Däremot kopplas en skuggad panel förbi. Men det finns ingen fördel med seriekoppling om mn inte har panelerna långt bort och får stora spänningsfall. Så kan de vara på tex en sommarstuga.

--

Nidbilden av elverk är ju idioten som ställer upp sitt billiga elverk på badbryggan för att fritera pommes en riktigt stilla kväll i en fin vik. Det vill nog ingen se.

Ett riktigt dieseleleverk som är både effektivt ljudisolerat och vattenkylt och dessutom av invertertyp stör inte, ljudet utanför båten är ungefär som en motorumsfläkt. Det är nästan ingen somklagar på dessa därför att ingen märker av dem. Kör man sen med förstånd typ runt lunch när det är mycket annat ljud, inte minst av vind och sjö så är det inget prolem. Dessa elverk passar utmärkt i båtar 35 fot och uppåt.

Solpaneler är utmärkt men effekten brukar vara begränsad. Vill man slippa allt krångel med gasol så lagar man mat med el, En watermaker är ju nästan ett måste på långfärd och den behöver en del ström. ACn för att driva ut fukten och kanske kyla när det är svinvarmt. Tvättmaskin är väldigt praktiskt, en kille som var ute i några år sa att det var det han saknade mest. Han seglade ensam och ville ogärna lämna båten mer än nödvändigt. Att kunna ha igång radarn nattetid på överfarter drar också en del.

Share this post


Link to post
Share on other sites
49 minuter sedan skrev bhemac:

Jag läste nog slarvigt, ström och spänning är som du säger. Däremot kopplas en skuggad panel förbi. Men det finns ingen fördel med seriekoppling om mn inte har panelerna långt bort och får stora spänningsfall. Så kan de vara på tex en sommarstuga.

Nu hänger jag inte riktigt med. Om en skuggad panel kopplas förbi som du säger. Då finns det väl ingen fördel kvar med att parallellkoppla? Bara nackdelar med spänningsfall och tjocka kablar. Eller har jag missat nåt?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ett litet Honda elverk är definitivt motiverat att ha med sig i en mindre båt (dock inte för korvgrillning).

 

Saker går sönder även solpaneler eller kortslutning i batteribanken och garanterat sker det under en överfart. Och om det behövas kan man även driva en watermaker.

 

Men kan också utföra jobb även offgrid. Tex. dyka och skrapa rent båtbotten med Hookah, använda kompressor eller driva olika elverktyg.

 

 

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
22 minuter sedan skrev GroundControl:

Nu hänger jag inte riktigt med. Om en skuggad panel kopplas förbi som du säger. Då finns det väl ingen fördel kvar med att parallellkoppla? Bara nackdelar med spänningsfall och tjocka kablar. Eller har jag missat nåt?

Jo att du kan lägga till en panel av valfri storlek och dra nytta av den. Skillnaden i kabeldimension på en båt är försumbar.

Share this post


Link to post
Share on other sites
20 minuter sedan skrev Peka67:

Ett litet Honda elverk är definitivt motiverat att ha med sig i en mindre båt (dock inte för korvgrillning).

Precis. Ställer du den i motorrummet, drar ut avgasledningen och har en motorumsfläkt för att ventilera bort värmen så har du ett fast system. Jag har ett inverterelverk på 2000VA som ska ner i motorrummet. Dessutom har det elstart. Kostar typ 5tkr. Absolut värt sina pengar. Har haft andra under många år, mycket få gångtimmar men helt oslagbart när det behövts. Vilket det kan göra senare på hösten när solpanelerna inte ge något.

För de som är livrädda för bensin kan man köpa ett liknande dieselelverk för 12000kr.

Ska man ut och segla långt och länge så har man troligen en ganska stor budget. Då kan man satsa på tex ett Paguro som kostar runt 50 tkr.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack, det var den modellen jag tänkte på. Har lekt med tanken att skaffa ett större elverk helst vattenkyld, och konvertera till eldrift och skippa dieselmotorn. 

 

Jag är en ganska utpräglad seglare, så förhoppningsvis behöver men inte använda eldriften längre stunder.

 

Hamnar man i stiltje så har man ju elverket som kan hjälpa till. Känns lite frestande att man kan få motorhjälp på ett ögonblick, om situation uppstår. Samt slippa meckandet och strul med orent bränsle, eller skit i tanken.  

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 timmar sedan skrev Peka67:

Hamnar man i stiltje så har man ju elverket som kan hjälpa till. Känns lite frestande att man kan få motorhjälp på ett ögonblick, om situation uppstår. Samt slippa meckandet och strul med orent bränsle, eller skit i tanken.  

Öhh, behöver ett elverk inget bränsle som ev. ger mekande och strul med orent bränsle, eller skit i tanken????

Som jag ser det måste det gå åt minst lika mycket bränsle om man först ska tillverka el som sedan ska driva båten.

 

Ska man egla jorden runt kan ett stiltjebälte utan vidare kräva motorgång i många hundra distansminuter eller så får man vänta till maten och vattnet tar slut...

 

Solcellerna kommer att räcka ungefär till båtens energiförsörjning vid segling, eller hur, , så elen till elmotorn tillverkas till 100 % med elverket.

 

Jag skulle hellre ha en vanlig dieselmotor som kan bidra med el om elverket skulle paja.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hej Mackey, kom ihåg att jag i sammanhanget försvarade att även mindre båtar behövde elverk. 

 

Mindre båtar har normalt sett inte möjlighet att ta sig ur större stiltjebälten då bränslemängden ombord är för liten.

 

Men det jag har funderat på, är att i stiltjebältet drar det nog inte så mycket el att driva fram båten i några knop. Så om man stänger av så många energiförbrukare som möjligt, så kunde man gå på eldrift under dagen, och använda jollemotorn på natten. Alternativt tillverka el med elverket, eller ligga stilla och vänta på solen.

 

Att omvandla bränsle till el ger en eneriförlust, kommer inte ihåg hur många procent det handlar om, ca: 5-7% tror jag.

 

Med att sådant system hade jag gått över till dunkar (ej på däck) i stället för tank. Sedan hävdar jag att bensin är renare än diesel (för det mesta), och drabbas inte lika lätt av alger. 

 

Bensinmotorn är ett mindre känsligt system än diesel, och att byta elverk ger inte så stort hål i plånboken och du kan göra det själv.

 

Om solcellerna enbart ska täcka vissa behov får stå för andra. Jag skulle utgå från vad jag får plats med på båten, och anpassa min elförbrukning utifrån det.

 

Vid stiltjebälten är nog solcellerna mycket effektiva, och du kan stänga av alla strömförbukare utom radio (kyl?). 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Skall segla till Skottland i sommar och hade förra året lite problem med generatorn. Jag har köpt ett bärbart bensindrivet elverk från Biltema, kostade strax under 5000kr.
Detta är uteslutande en reservlösning om jag får problem med generatorn igen.

 

Angående att bensin skulle vara bättre än diesel, det håller jag inte med om. Bensin åldras snabbare, är betydligt mer brandfarligt och mycket mer flyktigt.

 

Jag kommer att ha några dunkar med diesel och en dunk med bensin surrade på fördäck. Bensinen är för jollemotorn och elverket om det skulle behövas.

 

För närvarande har jag ingen annan laddning ombord, solpanelerna verkar ha fått problem och vindgeneratorn har troligen kabelbrott. Vindgeneratorn löser jag troligen under resans gång men panelerna får vänta till nästa år. Skall byta dem och regulatorn till lite nyare grejor. Båten är ny för mig, det är därför jag inte kommit längre 😃

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

En youtubekanal " Uma" som jag följer har en 36-fotare med enbart eldrift och solpanel. Det har räckt under tre år i Florida-Karibien men nu är de på väg norrut för att korsa atlanten till europa. Skall bli intressant att se hur det går och vilken lösning de väljer.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hej Gaidin låter som en härlig resa. Törs jag fråga vilken båt du har? 

 

Vilket drivmedel som åldras snabbast beror nog på vilket land man tankar i. Olika länder blandar ut bränslet  mer eller mindre med tex. etanol och rapsolja. Vissa länder har inte i något i drivmedlet alls.

 

Är bensin verkligen farligare än diesel sanning? Eller är det en myt? Betänk att bensin behöver gnista, eller 450°c för att antändas. Diesel behöver ingen gnista för att antändas, samt att den antänds av tryck (behöver ingen värme). Att diesel inte är så lättflyktig, gör det den mer eller mindre farlig?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Dieselelektrisk drift har många fördelar bla pga av att både propellermotor och dieselgenerator kan placeras bättre ombord. Har man dessutom några kW LiFePO4 ombord så kan man kortvarigt ta ut fyra gånger normal effekt ur elmotorn.

Den totala verkningsgraden blir något lägre men skillnaden är liten. Detta beror bla på att det försvinner mycket effekt i backslaget samt, om det är en diesel, den kan hela tiden gå optimalt belastad.

Elmotorerna skulle kunna vara utvändigt monterade pod-motorer för att förbättra manöverförmågan. Eller kanske något som liknar elektriska utombordare som kan fällas upp när de inte används?

Min fundering i Biancan var att om dieselmotorn behövde bytas så skulle jag sätta in en luftkyld bensinmotor med generator i förpiken. Det kostar inget jämfört med en ny diesel och det väger inget. Visst skulle det bli mer oväsende. Som om befintlig diesel nu skulle vara tyst.

 

36 minuter sedan skrev Gaidin:

Bensin åldras snabbare, är betydligt mer brandfarligt och mycket mer flyktigt.

Du ska köpa alkylat, den åldras inte och köper man i dunk så är den garanterat ren. Visst är bensin mera brandfarligt men tar man hänsyn till den kunskapen så ska det inte ha så stor betydelse, trots allt finns det många bensinmotorer i världen. Att den är mera flyktig kan vara en fördel, kommer den ut så dunstar den fort. Diesel kan ligga kvar på vattnet och brinna.

--

Gör en "fast" installation med avgasröret utdraget, ev med en extra ljuddämpare. I många båtar kan ställa elverket i akterkant av maskinrummet. Vid full belastning avger det lite mer värme än vad den elektriska effekten, det klarar motorrumsfläkten av.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Suveräna kommentarer som jag tar med mig. Har alltid varit bekymrad över överhettning både i elverk och elmotorer. En podmotor är inte dumt, men det känns synd att inte kunna utnyttja befintlig propeller med Axel.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hej BSven jag brukar också titta på "Uma" ibland. Det som förvånar mig över med dem och några till, är att man inte verkar ha någon plan, om något går sönder.

 

Som exempel när de skulle uppför Rio Dulce med en kortslutna batterier. Slutade med att de surrade jollen vid sidan och använde utombordaren.

 

Bohemac dieselhybrid är nog det jag drägglat alldra mest över. Svårt bara med att uppskatta kostnaden. Misstänker att det kostar en del. Men det känns som det bästa av två världar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om man är intresserad av stabilitet, nedslag mm så ska man läsa rapporterna från Fastnet -79.

Många båtar drabbades av nedslag pga den plötsligt mycket hårdare vinden. Nedslag brukar defineras som när man doppar spridarna i havet. Generellt sätt så ökar risken för nedslag med för mycket vind/segel och för lite köl.

Många båtar var byggda enligt IOR-reglerna som inte prioriterade sjösäkerhet. De slog ned och mastade av. Contessa 32 var en båttyp som klarade sig betydligt bättre. Det är en långkölad båt med relativt liten bredd (2,90) och en ganska djup köl (1,65). Den är också ganska tung, 4,3 ton.

Att just Contessan klarad sig så bra förvånade inte utredarna när de tittade på GZ-kurvan. Vid 100° krängning har Contessan tre gånger så stort rätande moment som en vanlig halvtonnare. Dvs den har inga problem att räta sig. 

Senare ändrades IOR reglerna efter en massiv kritik.

Något som är ganska konstigt är att man inte beräknad stabiliteten, minns jag rätt så fanns det en del kritik framförallt mot IOR reglerna. Den kom från det lilla fåtal som kunde detta.

Att beräkna tex en GZ-kurva är inte svårt och framförallt kan man bestämma den till viss del genom krängningsprov. Något som man definitiv bör göra när man lastat ner en båt med allt som behövs för en långfärd. Ofta 500-1000kg extra vikt som de flesta båtar inte är konstruerade för. Några har gjort det och sen stuvat om när de insett att båten blivit överstabil.

 

GZ Contessa 32.gif

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Peka67:

Mindre båtar har normalt sett inte möjlighet att ta sig ur större stiltjebälten då bränslemängden ombord är för liten.

Du har en poäng där.

 

Låt säga att du behöver gå med motor 400 M.

Förbrukning 0,3 l/M högt räknat.

120 liter diesel.

 

Frågan är hur lite eller mycket bränsle man ska ha ombord. Det är upp till var och en.

 

1 timme sedan skrev Peka67:

Men det jag har funderat på, är att i stiltjebältet drar det nog inte så mycket el att driva fram båten i några knop. Så om man stänger av så många energiförbrukare som möjligt, så kunde man gå på eldrift under dagen, och använda jollemotorn på natten. Alternativt tillverka el med elverket, eller ligga stilla och vänta på solen.

Här ställer ju strömmen till det ibland, havets ström menar jag.

Min gissning är att Murghy fixar till två knops motström när man som minst behöver den...

Då behöver man kanske 2500 W (3 hk) för att ta sig framåt i några knop, allt beror ju naturligtvis på båtstorlek.

Det kan vara värt att fundera vidare på detta tycker jag.

 

1 timme sedan skrev Peka67:

Sedan hävdar jag att bensin är renare än diesel (för det mesta), och drabbas inte lika lätt av alger. 

Kolla med jordenruntseglare vad som finns ocg funkar.

 

1 timme sedan skrev Peka67:

Bensinmotorn är ett mindre känsligt system än diesel, och att byta elverk ger inte så stort hål i plånboken och du kan göra det själv.

Det stora problemet är väl tillgången på delar, motorer eller elverk på marknaden. Reparera är många som kan hjälpa till med så har man något "begripligt" utan allt för mycket elektronik så...

Välj utrustning efter vad som går att reparera med "gem och slägga".

 

1 timme sedan skrev Peka67:

Om solcellerna enbart ska täcka vissa behov får stå för andra. Jag skulle utgå från vad jag får plats med på båten, och anpassa min elförbrukning utifrån det.

Solceller är billigt, så det är bara att ösa på, ytan brukar vara det som begränsar mest.

 

1 timme sedan skrev Peka67:

Vid stiltjebälten är nog solcellerna mycket effektiva, och du kan stänga av alla strömförbukare utom radio (kyl?). 

Det är nog bra att ha AIS och lanternor i drift också och dumt att förstöra maten. En autopilot är också bra om man inte vill åka i cirklar.

 

Tänk igenom vad som krävs under 10 - 15 dygn i stiltje.

 

Ja, det var väl det i all välmening.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag läste i någon seglingsbok om en spanjor som kommenterade långseglare.
"Ni Svenskar är lustiga. Ni oroar er för allt som kan gå fel och när något går fel så är det något annat än det ni oroar er för så ni får dubbelt så mycket bekymmer!"

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hej Bhemac det första man ska komma ihåg med fastnet-79, är att det var en seglartävling. Vilket bara det, säger en hel del för alla som har kappseglat.

 

Det andra är att den kommissionen som utredde fastnet, fick en utstå en hel del kritik, för att politik fick gå före slutsatser. 

 

Det tredje är att vi människor alltid tenderar att förenkla problem som är mer komplexa. En båt som har ett mindre motstånd (med god stabilitet) har bättre förutsättningar att klara sig, än en båt som tror att den kan kämpa mot vågen (minsta motståndets lag).

 

Ju mer som sticker ned under båten desto sämre sjöegenskaper, särskilt om båten dessutom är bred. Det är därför vissa Ovni modeller är bland de bästa expeditions båtarna i världen. 

 

Vid överlevnads storm hissar de upp kölen och kanar runt med viss styrförmåga. Samma sak med gamla lastbåtar (segel) som använde "leeboards".

 

Det är betydligt viktigare att djupgåendet är proportionerlig mot bredden (smal till måttlig) på båten så att båten kan kana i sidledes utan att kränga alltför mycket.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy