Gå till innehåll
söndag 28 april 2024
firefish

Det här med att byta skrovgenomföringar – ett par frågor,

Rekommendera Poster

Till att börja med kan jag ju krasst konstatera att två gamla sanningar håller än: "Amortera eller reparera" samt "ju fler finesser, desto mer som kan gå sönder". Nåväl.

 

Med ett söt(tapp)vattensystem som numera är nytt ner till minsta slangklämma i ryggen känner jag mig redo att tackla nästa uppgift. Det som började med en enkel funktionskontroll slutade enligt ovanstående sanningar med att allt byttes ut. I och för sig bättre att upptäcka defekter första veckan i oktober än första dagen på semestern. Nu är det dags att ta sig an skrovgenomföringarna.

 

För att få kläm på tekniken tänkte jag börja med att byta två genomföringar väl ovan vattenlinjen för de två, också nya, länspumparna.

Frågor som dyker upp är:

1. Hur hårt ska jag dra? Så att de sitter tajt eller så att jag har en lagom (packningstjock) mängd Sika mellan mässing och skrov?

2. Hur ska skrovets yta se ut (alltså där Sikat hamnar)? Gelcoat eller slipa ner till polyester/glasfiber?

3. Hålets diameter.  Ska det vara presspassning mellan genomföring och skrov eller bör/ska man ha lite Sika, typ 1 mm eller så, även där?

Redigerad av firefish

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Intressanta frågor också för mig som ska sätta nya bordgenomföringar på plats i befintliga hål inför nästa säsong, samt ta upp ett nytt hål för att sätta i en ny bordgenomföring för sjövattenintag till motorkylningen. Motorn är sötvattenkyld men kyls av havsvatten i en värmeväxlare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man kan ju titta på hur det görs på nytillverkade båtar.

Tight hål, inget glapp!

Ordentligt draget

Hel och ren gelcoat.

Ofta har de en åldersbeständig packning.

Oftast även någon gänglåsande gegga.

Inget kladd!

 

Använd inte Sika, idag är det typ MS Polymer som gäller och det är mycket små mängder som behövs, en 40 ml tub räcker till båtens alla genomföringar. Någon synlig tätningsmassa ska inte finnas, den gör ju ingen nytta!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Köpte genomföringar på Seasea och där hade de inga packningar...

 

Ett snabbt googlande av ms polymer ledde till mer frågetecken än svar – har du något konkret tips, alltså tillverkare och produkt?

 

Följdfrågan blir också; varför inte Sika av rätt kvalisort? 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Köpte genomföringar på Seasea och där hade de inga packningar...

 

Ett snabbt googlande av ms polymer ledde till mer frågetecken än svar – har du något konkret tips, alltså tillverkare och produkt?

 

Följdfrågan blir också; varför inte Sika av rätt kvalisort? 

Jag använder Tec7, från Novatec, och tycker den är mer åldersbeständig än vad Sikan var/är.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror det finns andra som kan ge bra tips på rätt produkter. (Själv använder jag silikon men jag har tröttnat på den diskussionen, det räcker att det fungerar för mig)

 

MS Polymer är helt enkelt en modernare  produkt, ålderstabil och miljövänligare. Det finns ganska mycket skrivet om MS Polymer.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Minst lika intressant som vilken tätning/packning man ska använda är materialvalet.

  1. Brons
  2. Mässing
  3. Rostfritt
  4. "Plast"

Varför är det ena materialet bättre eller sämre än det andra?

Ska genomföringarna vara jordade eller inte? (Elektrolytisk korrosion)

Spelar det någon roll vilket material man skruvar fast på insidan av genomföringen? (Galvanisk korrosion)

 

Något att tänka på!

Jag har tyvärr inget bra svar (ännu).

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag gillar att titta på vad man gör i andra länder, som ibland kommit lite längre än vad vi har här hemma i Svedala ( alltså… ibland är vi ju lite konservativa…. )

 

I Australien och Nya zeeland, där de har tuffare förhållanden och är duktiga på båtar, verkar det på forumen som man gått från brons och istället använder komposit eller möjligen RF.

 

På en fråga om vilken tätning man skulle ha så hajar jag till…nu jäklar ska jag lära mig?
Men flera svara bara att det fanns ett antal fabrikat som alla gör jobbet att täta. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ang materialval så kan också tänka sig så här: Vad var de gamla genomföringarna gjorda av? Hår såg de ut? Hur länge hade de suttit där?

Efter de frågorna satte jag dit vanliga i mässing. Helst skulle jag satt "riktiga" i brons av typen som skruvas in utifrån och med en platta på insidan. Men det hade blivit onödigt dyrt. Bäst är troligen komposit. Men dit har jag inte kommit mentalt.

Ang. jordning eller "bonding". Det är väldigt vanligt i USA och väldigt ovanligt här. M a o, båda metoderna funkar. Jag tycker bonding känns säkrare eftersom åskskyddet förbättras. I USA har man hemska åskväder på många ställen och åndå verkar antalet åskskador väldigt lågt. Därför tror jag bonding är bättre.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

jag har sett en båt i plast som råkat ut för blixten som sjönk och bärgades, 

i vattenlinjen på var 30/40 cm var det 12/15 millimeter stora hål runt hela båten, jag tror inte att bonding haft någon större förebyggande efect på de stora energier som skulle ut i vattnet.

 

kanske lite OT men ett inlägg i debatten om bonding i största allmänhet.

 

 

kalle

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det absolut bästa lösningen är att byta gammla genomföringar mot nya.

:)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det absolut bästa lösningen är att byta gammla genomföringar mot nya.  :)

Kanske, om man väljer rätt material och kombinationer av material.

Väljer man fel kanske det är bättre att behålla allt som det är.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

I Båtnytt som jag löpte i september finns en del skrivet om detta. CR-märkning är tydligen bra, inga zinkproblem då. Blanda inte material i olika komponenter. Brons är bra men också komposit.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om det är metallgenomföringar så ta en hammare och "klappa till" några gånger på genomföringen.

Om den håller för det så kommer den inte att gå av "av sig själv" när du är ute och åker med din båt.

Om den inte håller så var glad att du gjorde "hammartestet" på land.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Visst kan man göra hamartesten. Men det finns en risk att man skadar också. Är genomföringarna 10, 20 år eller äldre är det ganska skönt att byta. Har man riktig slang så är den ofta enklare att byta samtidigt. En kulventil kan man ofta återanvända efter rengöring och smörjning. Skjutventilerna blir som nya efter rengöring/smörjning, de funkar bra om man motionerar de ibland men kulventilen är snabbare att stänga. Sen kan man ju kanske ordna till det så att antalet genomföringar minskar. Motorn ska ju naturligtvis få en trevägsventil. De är inga stora pengar och det går ganska fort och det känns väldigt bra att ha gjort det. 

När den gamla genomföranden ska bort skär man tre spår med vinkelslipen sen hugger man bort flanken med hammare och huggmejsel. Tar inte många minuter. Metoden kan verka barbarisk men det funkar. Jag har hjälpt några att göra det här men inte sett någon genomföring med några farliga skador. Men ett par slangar har spruckit/lossnat ...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har en fråga angående bordsgenomföringar. Biltemas som är gjorda av pp-plast är det att rekommendera. Jag har en bubbelpool iträdgården sedan 5 år, dom enda vattekopplingar som hållit är dom som är gjorda av plast... Dom dyra kopplingarna av mässing klarar inte den minsta frysning. Tänker jag fel?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Motorn ska ju naturligtvis få en trevägsventil.

Varför?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det blir enklare när du ska vinterkonservera motorn. Bara att sätta en slang på den tredje ingången på kranen och suga in i motorn. (Helst sak du ha slangen sittande där hela tiden och fästa upp den högt så rinner det inte in något när du stänger kranen "mot sjön".)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Trevägsventilen underlättar vinterkonserveringen som Lintott skriver. Man kan även suga ur vattnet i färskvattentanken. Dessutom kan man ordna nödkylning. Har man en spol/sjövattenpump kan man koppla in den. Även med "impeller-sallad" så får man igenom en del vatten. Plockar man ut den trasiga impellern och sätter tillbaka locket så kan man få kylning genom att hälla vatten i slangen, lite jobbigt men det funkar.

Trevägsventilen ska vara med L-kula.

Jag har en 3/4" slang uppdragen i stuven. Innan sjösättning kopplar jag en 25 liters "spillvattenlunga" (lätt att transportera) så kan jag provköra motorn på land.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Trevägsventilen underlättar vinterkonserveringen som Lintott skriver. Man kan även suga ur vattnet i färskvattentanken. Dessutom kan man ordna nödkylning. Har man en spol/sjövattenpump kan man koppla in den. Även med "impeller-sallad" så får man igenom en del vatten. Plockar man ut den trasiga impellern och sätter tillbaka locket så kan man få kylning genom att hälla vatten i slangen, lite jobbigt men det funkar.

Trevägsventilen ska vara med L-kula.

Jag har en 3/4" slang uppdragen i stuven. Innan sjösättning kopplar jag en 25 liters "spillvattenlunga" (lätt att transportera) så kan jag provköra motorn på land.

 

PS. Man får en nödläns på köpet

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har jag tagit bort de tre gamla genomföringar. Det finns en fjärde, från handfatet på muggen, med den sitter 30 centimeter upp från vattenlinjen – bör inte vara någon fara – och jag vill inte riskera att skada skrovet/lacken med att ta bort den.

 

De två grövre, 1 1/4 tum från diskho samt sjötömning toalett, var i mycket gott skick och krävde en hel del mekanisk diplomati för att få bort. Körde vinkelslip och skar åtta snitt i "hatten" på utsidan innan det var dags för hammare och mejsel. 

 

Den lilla, 1/2 (eller 5/8) sjövattenintaget till spolningen, var i sämre skick. Inte så att det var någon fara än men jag upplevde den som betydligt sprödare.

 

Båda genomföringarna på muggen var mycket långa, cirka 20 centimeter, med skjutventiler monterade på. Antar att de var långa för att man skulle nå ventilerna enklare. Nu blir det vanliga korta genomföringar med kulventiler.

 

En ska undrar jag dock. Tömningsgenomföringen satt genom en lös bit plywood, stor som ett spelkort ungefär, som var ditkladdad med sika eller motsvarande. Jag vet inte vad syftet var med den, gissar att det var en förstärkning på grund av det långa avståndet upp till ventilen, muttern satt alltså ovanför. Frågan är, behöver jag det nu? Känns dumt att använda murknande trä (för det föll sönder bara jag tittade på det) där. Skrovet är 7-8 mm tjockt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man monterade väl plywood för att få en plan yta? Jag skulle laminera ytan plan med plast istället.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Genomföringar som sticker in långt är ett otyg, risken att de skadas genom brytning finns. Bäst att kapa så de blir lagom långa.

Plywoodförstärningar sattes ofta förr, det kanske inte helt nödvändigt. Laminera eller använd en (tjock) bit polyetenplast (=skärbräda).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...