Elektronik i segelbåten

[Susie 4]

Hej!

Jag startar från noll. Jag har inte ens ett batteri eller en fungerande logg i min Hydra, men nu vill jag ta längre turer på Mälaren (i början). Jag har blivit inspirerad av Kustskepparkursen och tycker att det vore kul att uppgradera båten. Frågan är hur?

Jag har frågat runt och tänkt lite och kommit fram till följande. Jag vill inte helt lita mig på Eniro på sjön på mobilen (som av säkerhetsskäl finns i en ficka), utan vill ha en synlig GPS framför mig. Jag vill gärna koppla på en böjbar solpanel på däck till ett batteri. Med en ekolod vill jag se framåt under vattnet. 

Låter det här vettigt? Vad har ni för råd? Jag är tacksam för alla förslag.

 

 

 

[ChristerN 2 292]

Det låter vettigt!

Nu vet jag inte hur du använder båten och om du ligger ute flera dar i sträck tex. Men tänk på strömförsörjningen.

En 7" plotter med ekolod drar i storleksordningen 1,5-2,0 A vilket gör att du med ett fulladdat batteri på 75Ah kan använda plottern ca 15-20 timmar innan du måste ladda batteriet eftersom man inte ska dra ur vanliga batterier med mer än 50%.

Små solpaneler ger inte mycket laddning (och naturligtvis bara när det är soligt eller iaf ganska ljust) så se till så du skaffar en så stor panel som du har plats och ekonomi för. Runt 50W kan vara OK om du inte är ute så länge men gärna större. Gärna också flera batterier men här kanske det blir lite överkurs för en mindre båt.

Sen en bra regulator att sätta mellan panel och batteri. De flesta regulatorer är faktiskt rätt bra nuförtiden, även de billiga.

När du ändå börjar elektrifiera vill du kanske ha möjlighet att ladda mobilen eller annat och då behöver du mer ström. Brukar bli så. Tänk över hur du vill ha det i framtiden.

Lycka till!

[Ruskpricken 195]

Hej Susi!

Du kommer få massor med svar å en massa elektronik som alla är nödvändiga å måste å bra att ha.

Själv tillhör jag de där som seglar å är ute å njuter av naturen å seglar aktivt å har koll med ögonen, stirrar inte på en skärm utan kollar var jag är. Nu pratar jag inte om ute på öppna haavet utan skärgården å i Mälaren. (Ligger vid egen brygga inte långt från Hjulsta bro)

 

Så jag har ett batteri, alltså antalet ett. Å så har jag sjökort i laptopen med programmet OpenCPN. Laddar mobilen å så har jag lanternor som drar ström å slutligen diskvattenpumpen som tar ytterst lite ström, inget auto eller annat för övrigt . Däremot autopilot för rokulten, å den använder jag  sällan, mest när jag går för motor.

Du kan hitta kort till Open CPN här:

https://opencpn.org/OpenCPN/info/chartsource.html

 

Så... jag klarar mig med den lilla laddning som motorgången ger  å har aldrig behövt gå till en brygga å ladda btteriet. Laddar vid min hemmabrygga å efter nån vecka ute har jag fortfarande full ström.

Fast om jag skulle få batteritorsk kan jag alltid veva igång motorn, faktiskt.

 

Navigation.

Det bästa å nästan enda fördelen med GPS är att man får ett kryss på skärmen på sjökortet. Där är jag nu! Gamla GPS med bara siffror å sedan föra över till kortet var lite jobbigt å det slipper man. Anno dacumal. Sedan kan man göra en väldigt massa saker med "plottern". Det intressantaste är attt man kan spara vägen man seglat, som att se ett spår i vattnet så att säga. Å så Manöverbord knappen förstås. Resten är kosmetika å jag tycker det tar bort intresset från att vara ute i sittbeunnen å segla å se på naturen å allt som är runtikring å  har koll på trafiken i smala sund å så. Stirra inte på elektroniken.

 

Ekolod. 

Till havs när man närmar sig kusten äre bra att veta djupet likaså i smala rännor å sånt. Men eftersom man ser positionen på kortet,  där har man vattendjupet, så finns det ingen större nytta med det anser jag. Enda gång det är roligt när djupet störtdyker å man har lämnat kusthyllan, kontinentalsockeln, å då beter sig båten å vågorna annorlunda. Markant skillnad utanför Spanien å Portugalkusten.

 

I Mälaren äre lite lurt, det har du nog säkert upptäckt. Innnför 2meterskurvan markeras inga stenar men det är där de finns. En brant klippa, härligt att lägga till, där  äre fullt med stenar som man måste kolla  med ögat, där hjälper inte ekolodet just mycket. Sen äre inte västkust-sikt i Mälaren direkt så man får treva sig fram i de lägena. Vidare så är stenarna som små torn å inte flata sluttande hällar. Jag har själv en gång råkat förvandla båten till en "kompassnål", bara snurrade runt på en spetsig sten å hade svårt att  komma loss. Ett 2cm bred å 1 cm djupt hål i blykölen efteråt visade hur det var.

 

Har man inte mer förbrukning än detta så klarar du säkert med en en ganska liten solpanel, både till formatet å effekten. Blire mer elektronik å en massa strömförbrukare så går det åt en större.

 

Nu kommer jag få kanske lite mothugg för jag är gammaldags å nära naturen å behöver linte alla finesser som de flesta inte vill vara utan. Som tex att se på TV när man är ute med båten...det kan man göra hemma. Vad skall man med båt till om man har det som i lägenheten?

 

 Önskar härlig seglarsommar.

En Ruskig Prick.

[Hybro 1 007]

Jag trivs väldigt bra med Hydrographicas sjökort... 

 

Vilket du kan få i mobilen... Eniro på sjön... 

 

 

Kör med Garmin 92 SV pekskärm och frammåtseende ekolod. 

 

Finns billigare alternativ. 

 

Aldrig mer segla inomskärs utan frammåtseende ekolod. 

 

 

[Susie 4]

Tack alla tre som har svarat (jag hoppas det blir flera). Det känns bra att jag tänker rätt och att jag även andra saker jag måste tänka på framöver, t.ex. strömförsörjning. Det är särskilt bra med tips om märken och hur avgörande priset är. Jag tycker det här sajten är toppen. Det är så bra att kunna få råd från er som har seglat länge.

 

[IngemarE 3 274]

1 timme sedan skrev Hybro:

Aldrig mer segla inomskärs utan frammåtseende ekolod. 

 

Problemet med ett framåtseende ekolod är att de flesta inte ser framåt i speciellt stor vinkel. Skulle snarast beskriva dem som tittandes snett nedåt istället för rakt nedåt (förutom på bilden i broschyren, förstås). Så när det grundar upp ser det ofta inte tillräckligt långt fram för att vara speciellt användbart.

Jovisst, de har blivit bättre och det finns faktiskt numera sådana som är riktigt bra. Men då krävs det en del vid installationen och prislappen ligger nog inte i linje med budgeten för TS.

 

Ett enkelt ekolod är dock enormt mycket bättre än inget. Och det finns många bra enkla, som dessutom varken drar mycket ström eller kostar så mycket.

Redigerad 20 Januari , 2022 av IngemarE

[adeseaso 37]

Försök redan från början planera för vilket strömbehov du kommer få.

 

En stor post är kylbox, ifall du vill ha en eldriven. De går dygnet runt och drar en del. Skönt att ha på långtur men den ställer vissa krav på batteribank och solpaneler. 

 

En plotter behöver inte dra så mycket. En sextummare typ Garmin 62cv drar 0,7A. Den storleken tycker jag räcker gott i mindre båtar. Faktum är att jag hade en i min IF men inte riktigt hittade någon bra plats för den så jag sålde den och gick tillbaka till en vattentät mobiltelefon (och papperskartor) för navigering.

[Janken 178]

På min förra båt saknade jag generator. Jag hade en 45W solpanel på en Noastolpe i aktern. Fördelen är att man kan rikta den mot solen när man seglar, rikta den österut när men går och lägger sig för natten. Jag körde en 18 l kylbox, laddning av telefon/ipad och autopilot på det med ett 45Ah batteri som bunkring. Klarade tre dagars mulet väder innan kylen gick in i energisparläge.

Så tycker jag att ekolodet är lite överskattat vid semestersegling. Personligen så håller jag marginal till tremeterskurvan under semestersegling. Ekolodet används mest när vi kappseglar och vill slicka en strandlinje, pina oss förbi någon grynna eller gå nära land innan vi slår. Man hinner ju inte reagera på ekolodet utan man kollar lodet mot djupkurvorna på plottern. Nu har väl de flesta plottrar kombo med ekolod eller? Så… då har man ju sitt ekolod ändå så att säga.

Sen har jag under ett antal år kört iPad med Seapilot parallelt med Garminplotter och kan konstatera att en modern iPad har samma exakthet som plottern. Nackdelen är framförallt att iPad är svår att se i solljus. Annars är en surfplatta stor, tydlig och har en överlägsen användarvänlighet med sin effektiva pekskärm och smarta gränssnitt. Nuförtiden är det iPad som gäller 90% av tiden. Garmin tas till när det är stark sol eller tokblött. Pekskärmen blir knepig när den blir alltför blöt trots att jag har vattetnätt case till paddan.

[Mackey 4 207]

Jag känner många erfarna seglare som numera segkar med padda och/eller telefon, så hag tycker inte du ska avskriva dessa navigationshjälpmedel helt.

Senast seglade vi som paying crew från Lissabon till Kap Verde via Kanarieöarna, Senegal och Gambia och det funkade väldigt bra med bara telefon/padda och hela världens sjökort kostade inte mycket mer än vad vi betalar för Östersjön och kusten upp till Norge.

 

Nu ska du ju inte jorden runt, ännu...

 

Vi själva har en billig plotter med Navionics sjökort, men det blir en slant ändå.

 

Jag skulle spara pengarna för en plotter och satsat på annat till att börja med.

[Boanjohan 537]

Du har fått många bra tips nu, men jag tänkte ändå delge mina erfarenheter....

 

Jag hade tidigare en liten segelbåt med utombordare, båten saknade all form för laddning men det fanns inte heller några stora förbrukare, så vi klarade oss 4-7 dagar med ett batteri som vi sen laddade när vi kom hem. Lanternorna (alla tillsammans) var nog den största förbrukaren, de behövde vi dock aldrig använda så länge vid hade båten. Annars var det laddning av mobiler (2st) och surfplattor (4 st) och någon lampa på kvällen.

 

Navigering:

Bra att du inte helt förlitar dig på enbart surfplatta/mobil. Nackdelen med en surfplatta/telelfon är om det är stark sol, då blir skärmen mer eller mindre helt svart trots att man har max ljusstyrka på den. Jag hade en handhållen Garmin och papperssjökort, lite omständigt med dubbelt, men skärmen på GPS:en var så liten så kortet behövdes för bra översikt och GPS för att enkelt visa var på kortet man var samt för lokala navigeringen i trånga farvatten. 

Min Garmin hade fördelen att solen fungerade som belysning av skärmen, så när det var ljust ute behövde man inte ha något ljus alls på skärmen och då går strömförbrukningen ner markant. Jag tror de lite större stationära skärmarna har samma teknik (gäller säkerligen alla tillverkare av navigatorer). Så av den anledningen är det rätt val du gör som siktar på en "riktig" navigator.

En annan nackdel med mobiltelefon eller surfplatta är om vid regn eller om de blir blöta (t.ex. översköljande sjö/skvätt). Självklart har man dem (i alla fall vid dåligt väder) i ett vattentätt fodral, men kommer det vatten på skärmen (utanpå fodralet alltså) så fungerar inte pekandet med fingrar. Fick själv erfara detta den hårda vägen i en liten öppen motorbåt i grov sjögång där jag enbart hade surfplattan eftersom jag inte kände till detta problem. Det blir helt lönlöst att försöka peka och zooma och flytta kartbilden. Lyckas man så susar kartbilden helt okontrollerat åt något håll eller blir tok inzoomad eller så ser du hela jorden. Man måste torka av skärmen så den blir någorlunda torr för att kunna använda den. Detta är också en anledning till du gör rätt val som satsar på en riktig navigator. 

 

Jag har dock själv enbart Eniro (och gamla papperskort i reserv) idag, men nu har jag motorbåt och surfplattan sitter torrt under tak och (någorlunda) skyddad mot allt för starkt solljus. Min lilla handhållna Garmin har jag kvar i garderoben, nästa gång jag lånar brorsans öppna båt så tar jag med den.

 

Elinstallation

Svårt att ge några bra tips när man inte vet förkunskaperna. Men när man väl har skaffat sig el ombord så kommer sannolikt små förbrukare adderas varje år,  man ser behov av en USB här och en där, en lampa i salong och en i förpik etc etc. Nu är ju din båt inte stor och det verkar inte som du har behov av något stort avancerat elsystem utan mer grundläggande. Men något kommer du säker addera vart eftersom. Så se till att grunden (placering med möjlighet för framtida nya kabeldragningar) gör att du lätt kan addera utrustning, dvs ha redan nu i åtanke att du kommer addera förbrukare.

En grundinstallation bör väl vara Batteri -> huvudsäkring -> Huvudströmbrytare -> lokala säkringar (t.ex. elpanel med säkringar eller hängsäkringar på varje förbrukare) -> förbrukare. Till batteriet kopplar du sedan solcell via en regulator. 

 

Lycka till med båten och elen.

 

[Janken 178]

Segling är en materialsport och det finns väldigt många prylar att klä på sin båt för den som vill.

Går jag tillbaks 25 år så klarade jag mig med papperskort och magnetkompass och ändå dröjde det till 2020 innan jag small rejält på ett grund för första gången. Med autopiloten igång och aktiv plotter 🙂

Och visst!

Har man väldigt gott ställt så kan man klä på båten allt upptänkligt men man kan också, precis som TS,  först reflektera över vad man egentligen verkligen behöver.

Problemet med att se en surfplatta i solsken är väl känt. Dock har jag inga problem med det eftersom jag har den i ruffluckan om solen ligger på. Den är så stor att jag egentligen inte vinner på att använda min lilla plotter i stället. Jag ser faktiskt paddan bättre innanför ruffluckan än plottern ovanför ruffluckan.

Att Pekskärmen är svår om den blir blöt är också känt. Samma där. Inne under ruffluckan. Har jag sprayhooden uppe så sätter jag den där under.

Sjökort kostar 95kr/år i Seapilot och 139kr/år på Eniro. 1 300-1 500 kr till en Garminplotter.

Skärmen är gigantisk på en surfplatta. Överlägsen upplösning och precisionen har jag som sagt inte märkt någon skillnad på under de år jag kört dubbla system.

Men ska man ändå installera ett ekolod, koppla navigatorn till autopiloten eller annan NMEA-pryl så kan man ju lika väl kosta på sig en kombinerad plotter och ekolod.

Sen drar en surfplatta mer ström än en plotter. Det är sant. Men har man hyfsad strömförsörjning så är det verkligen marginellt.

Det finns så många dyra prylar installerade i diverse båtar som egentligen aldrig används. Hörde en kille från Furno som menade att hälften av alla fritidsskeppare som har radar inte kan läsa den utan har den mest för att… det är fräsigt att ha en.

Så jag tycker att man verkligen ska tänka igenom vad man behöver innan man handlar. Det finns massor med snillrika, fina, exklusiva hjälpmedel för den som behöver dem. Men vad behöver jag?

För mig personligen är faktiskt iPad, autopilot och den lilla digitala kompassen de hjälpmedel jag använder allra, allra mest när jag semesterseglar.

 

Edit:

På den båt jag kappseglar finns alla hjälpmedel utom radar. T o m en mätare som mäter förstagsspänningen. Trots det så tar skepparn nästan alltid fram iPaden någon gång varje race. Lättanvänd, tydlig, stor skärm, portabel, enkel att hålla i handen mm.

 

Redigerad 21 Januari , 2022 av Janken

[Mackey 4 207]

En lista som jag tror visar i vilken ordning jag skulle skaffa de grejor vi har ombord idag eller kanske i vilken ordning jag använder dem mest.

1. Sjökort på något vis, troligen en bra padda eller telefon som kan användas till mycket annat och där man kan få in all möjlig information (båtar med AIS, väderkartor,, mm, mm.) så länge man har mobiltäckning.
2. Elsystem med lite lampor och USB-uttag samt lanternor, ett startbatteri och ett eller två förbrukningsbatterier med möjlighet att bygga ut samt så en stor solpanel som möjligt. Minst 50 W!
3. Kompressorkyl, härligt att kunna ha med vanlig mat och dryck läääänge.
4. Autopilot, alltid skönt med en hjälpande hand. Fjärrkontroll är mycket värt, då kan man pyssla med lite av varje på däck och ändå kunna väja om det behövs eller sita och styra under sprayhooden när det ösregnar.
5. Vindinstrument med logg och enkelt ekolod. Jag använder detta mycket, men jag skulle avvakta med detta om jag hade en begränsad budget.
6. Värmare, används inte särskilt ofta men väldigt skönt på försäsong och fram mot oktober och på midsommar  när det alltid är kallt (fast det sista är inte riktigt sant).

Mycket går att hitta begagnat till riktigt bra priser och gör man installation av kablar etc. bra från början så kan man byta till nytt senare utan större besvär. Grejorna håller förhållandevis länge. Jag tror all teknik ombord utom plotter och autopilot på vår båt är 20+ år.

[Hybro 1 007]

Bara seglat i 14 år. 

 

En sak har jag lärt mig. 

Inga sjökort utan Hydrographica är att lita på. 

 

Många av sjökortet i Vänern

t ex är djuplodande på senare delen av 1800-talet. 

Då visste man inte var man var, med större exakthet än typ 50 - 100m.

 

Man klara sig utan ekolod och frammåtseende ekolod om man håller sig inom prickade farleder

3-meterskurvan är ett skämt och hyfsad på kortunderlaget med typ 100 meter mellan djuplodningarna, från båt och på is. 

 

Så numer seglar jag rätt säkert med Hydrographicas sjökort, där de finns, medelstor plotter och riktigt frammåtseende ekolod. 

Den strategin är jag riktigt tillfreds med. 

 

 

Visst finns det folk som är eniga med naturen och läser av öar, kust, stenar, bränningar mm OVAN VATTENYTAN! 

 

Men inte ovanligt att båtar har djupgående på 1.5 m och djupare... 

 

Tänk på detta, innan du drar in mellan skär, grund som du inte ser o s v. 

 

Som sagt... Har lärt mig. 

 

Senast jag gick på ett grund, var på betydligt djupare än

3 m enligt pspperskortet. 

 

Slappnade av och kolla inte ekolodet annat än det var 6 - 7 meter... 

Där låg grunder, ca 100 m fel inrutat på papperskortet. 

 

Då förstår var och en om man är innanför angivet 3-meters linjen på papperssjökort, vad, som händer. 

 

 

 

 

 

 

 

[Stormfocken 43]

Seglar i Mälaren och aldrig behövt något annat än pappersjökort, och ett enkelt ekolod som är kul att titta på (men tittar hellre från fören ner i vattnet vid tillägg (går förstås inte om man seglar ensam)).

 

Kylboxen drar mest i min båt och har lett till att jag inte fick start på motor en gång. Efter det skaffade jag en jumpstarter, så det alltid går att få igång motorn. Samt så har jag blivit försiktigare med att använda kylskåpet. 

 

Mer solpanel står högst på min elektronikinköpslista, samt att joxa om batterierna (startbatteri, skiljerelä, batteribank), samt kanske ytterligare en jumpstarter (ifall kidsen vill ladda telefoner mm). Se gärna vidare denna tråd för bra tips: 

 

[Carl_XII 26]

Jag seglade i början med papperssjökort och mobiltelefon med GPS och Navionics app (numera heter den bara Boating). Det funkade hyfsat, men sedan jag skaffat en B&G Vulcan 7 FS plotter och kan jämföra positionen på telefonen inser jag att det fanns vissa brister... Numera ligger telefonen mest nedpackad. Solpanel är bra - och det funkar till och med att sätta den på akterspegeln trots att det blir lite konstig vinkel. Jag har en 25 W böjbar solpanel på luckgaraget och en 80 W "ej böjbar" på akterspegeln. Ankrar med aktern mot solen vid behov av extra laddning. Mitt ekolod mäter djupet rakt ned, men plottern har möjlighet att ansluta ett framåtseende ekolod (sensorn kostar ca 8 tusen). 

[Janken 178]

2022-02-06 vid 00:54 skrev Stormfocken:

Seglar i Mälaren och aldrig behövt något annat än pappersjökort, och ett enkelt ekolod som är kul att titta på (men tittar hellre från fören ner i vattnet vid tillägg (går förstås inte om man seglar ensam)).

 

Kylboxen drar mest i min båt och har lett till att jag inte fick start på motor en gång. Efter det skaffade jag en jumpstarter, så det alltid går att få igång motorn. Samt så har jag blivit försiktigare med att använda kylskåpet. 

 

Mer solpanel står högst på min elektronikinköpslista, samt att joxa om batterierna (startbatteri, skiljerelä, batteribank), samt kanske ytterligare en jumpstarter (ifall kidsen vill ladda telefoner mm). Se gärna vidare denna tråd för bra tips: 

Man ska ha två batterier och skiljerelä om man har inombordsmotor!

kostnaden är försumbar att köpa ett till batteri och ett relä för nån hundring.