adeseaso

Noterar du att dirken är fäst i akterstaget och inte i masttoppen? Med en kort dirk fäst i akterstaget kommer så klart bomnocken inte kunna röra sig särskilt långt ifrån akterstaget. Med sådan dirk som fästs i masttoppen har bommen fri rörlighet, och jag vill minnas att jag läst att du har sådan dirk?

Obs! Dra inte hårt med vinschen utan att först gå igenom nedan punkter! När du ska hissa storen släpper du dirken, storskotet, uthalet och kicken. Särskilt uthalet och kicken är lätta att glömma men med dessa hårt ansatta kommer du aldrig få seglet i topp utan att vinscha så hårt att du riskerar att skada seglet. Du vill att toppen av seglet precis kommer upp till den svarta linjen i masttoppen, på bilderna har du ca 10cm kvar. Om du släpper på alla trimkontroller innan du hissar så ska du se att du når dit utan problem. Med bara t ex kicken för hårt ansatt har du inte en chans. Egentligen är det väldigt enkelt - släpp allt trim, hissa storen, sätt an trimmet igen. Och varning för att hissa med bommen hängande i dirken på sjön. Det är lite som att starta och ta fart med bilen innan man tar av rattlåset. Du har väldigt begränsad manöverförmåga om inte bommen kan röra sig fritt. Nu gjorde du det säkert bara för att du låg kvar i hamn och inte hade någon vind, men ta för vana att alltid koppla loss dirken innan du hissar.

Har jag förstått rätt att epoxi användes vid lamineringen innan du lade på gelcoat? I såna fall har du troligtvis ditt svar där. Aminerna i härdaren i epoxin är mycket effektiva när det kommer till att förstöra polyesters förmåga att härda.

Haken heter schackel och flera olika knopar fungerar bra. Den här till exempel som brukar kallas "fallknop". https://knots3d.com/sv/fallknop Ett bra 8mm Dyneema-fall har en brottslast på uppåt 4 ton och ett exempel kan vara Robline Admiral Racing 7000 som Hjertmans har som metervara i sina butiker. Kostar ca 70kr metern. De färdigkapade fallen med splits som säljs i mängder idag är sällan gjorda av något vidare stumt tågvirke, men brukar kosta ungefär lika mycket. Så dessa skulle jag generellt avråda ifrån. En splits kan även bli ett problem då splitsade fall är lite tjockare och stelare i änden. Det är inte alltid det lirar så bra med trissorna i masttoppen om de är trånga och avsedda för wire från början. Men ett 8mm fall som knopas i schackeln går nästan alltid bra.

Hej! Ska göra om ett innertak på sikt (nästa vinter eller så) och det mest stilrena tycker jag är nedan byggsätt som man ser i många nyproducerade båtar när man går och kikar på båtmässorna. Se exempel i denna vy från Hallberg Rassy - https://360.hallberg-rassy.com/340/Main-Salon-1.htm Men - hur sjutton är det monterat? Jag gissar att varje panel är skruvad i sidan, men att kanterna är fasade så att nästföljande panel skjuts över skruvförbandet. Och att det hela avslutas med att sista skruvraden täcks av listen som gardinerna är monterade i. Kan det vara nåt i den stilen? Snyggt tycker jag att det är iallafall, och kopierar gärna.

Bara i öppna grupper. Många grupper är slutna.

Facebook är nog den största faktorn. Det är jättesynd tycker jag, för man mister möjligheten att nå informationen som delas via google-sök.

Livet är för kort för att inte välja en båt man tycker är genuint vacker 🙂 Klart du kan huka dig lite och stå ut med backstag ifall hjärtat drar dig i den riktningen!

Har aldrig haft mylarsegel förut men blev nu med en båt med en plågad mylarfock som vikts hårt. I ett vertikalt vik-veck nära akterliket tittar solprickarna fram bitvis. Har provdragit duken med nyporna utan att den verkar vilja separera så materialet i sig verkar inte alltför sprött. Det finns bukiga Dacron-fockar som backup så ingen panik om seglet går itu. Men mylarfocken har bättre form. Är er erfarenhet att seglen snart blåser itu när hålen väl kommer eller brukar det hålla ihop ett tag till ifall man undviker de hårdaste vindarna? Gör mylartejpen i båtbutiken någon nytta?

Är det enkelt för dig att lyfta båten för inspektion så tycker jag att du ska göra det. I min närhet kostar det bara några hundra att antingen låta båtklubben eller kommunen lyfta båten. Kanske är det klurigare hos dig. Det är bra att kolla så att rodret ser bra ut, och ifall det blivit några sprickor där kölen möter skrovet. En bekant fick skrota sin Maxi 77 efter grundstötning för att det inte var ekonomiskt försvarbart att reparera kölinfästningen, så det kan gå illa om man har otur. Antagligen är det ingen fara, men jag tycker det är en vettig tumregel att lyfta och undersöka varje gång man går på grund i mer än krypfart.

Jag tycker inte du ska acceptera den högra skadan heller. Lägger man på ett tätskikt med epoxi är det viktigare än innan jobbet att laminatet hålls torrt, för eventuell fukt som kommer in kan inte vädra ut lika lätt som innan epoxin lades på. I detta fall ser man att det är hål genom hela epoxilagret och det är inte OK.

Har god erfarenhet av Lewmars och Seldéns billigare fiolblock med råtta för ändamålet, de är så pass billiga (hundralappar...) att jag inte skulle bemöda mig med mindre beprövade varianter. Till mindre båtar (där det inte blir lika svindyrt) brukar jag lyxa till det med Harken då deras aluminiumråttor är så rackarns bra vad gäller både taktil känsla och funktion (lätt att låsa, lätt att lossa under last). Men det är inget rationellt köp direkt utan mer om man vill lyxa till det för den fina känslans skull.

Dammutsuget sitter precis under bladet, så även ganska tunga och tjocka färglager tenderar att sugas in. Med hyfsat tom påse i dammsugaren (ingen speciell, en billig bosch grovis) och lite koll på att filtret inte är helt igensatt så spills inte mycket för mig. Bahco-skrapan är suverän! ProScrapern är inte riktigt lika skön i handen eller lika effektiv men ibland är dammhanteringen prio.

Kan varmt rekommendera skrapan Gelplane ProScraper som man ansluter dammsugare till. Den mesta färgen tar raka vägen ner i dammsugarpåsen så man sparar städtid och sprider inte så mycket skräp runt sig.

Jämfört med LiFePo4 och bly/syra; - Mycket närmare LiFePo4 än bly/syra i energitäthet, effektivitet, cykellivslängd, laddningsmottaglighet. Inte samma förlust av användbar kapacitet vid större effektuttag som med bly/syra. - Lägre brandrisk än LiFePo4. - Laddas utan problem i minusgrader. - Kan laddas ur till 0% utan att ta skada. - Salt finns överallt, och de använder ingen kobolt eller litium, och mindre andra jordartsmetaller än alternativen. Så kanonbra miljömässigt, och geopolitiskt då man inte skapar några råvaruberoenden över landsgränser. - Sägs bli billigare än bly/syra och LiFePo4 när tillverkningen skalats upp, det byggs megafabriker runtom i världen just nu. Den största praktiska skillnaden är en linjär och brant spänningskurva relativt SoC. De faller linjärt från ca 16 - 6V, så det är nog inte alla 12V apparater som kommer lira så bra med dem utan anpassning. Men när de blivit etablerade på marknaden lär det väl sluta med att man köper en liten blå spänningsregulator från Victron eller liknande och monterar mellan batteribank och förbrukare. Några av marinbatterierna som finns att köpa i USA har en integrerad regulator som håller spänningen mellan 15 - 10V. Jag har ingen aning om när de går att köpa från en seriös kanal i Sverige. Men personligen känner jag en dragning till tekniken just då den är så "snäll". Att de inte har riktigt samma energitäthet som litium bekommer mig inte, de är fortfarande överlägsna bly/syra. Överlag kan man väl säga att tekniken är helrätt i applikationer som inte behöver det allra bästa, dvs litium. Så den hittas redan i stadsbilar som inte behöver längsta räckvidd och i off-grid applikationer där volym och vikt inte behöver optimeras. Men jag tycker min båt faller lite i samma kategori, om natriumjonbatterier tar 1/3 av platsen av bly/syra i kölsvin och stuv och litium 1/4 så blir jag nog kanonnöjd i båda fallen och kan låta andra parametrar styra valet.