adeseaso

De närliggande båtarna behöver inte ha drabbats i samma utsträckning. Det är bekräftat av italienska meteorologer att en fallvind uppstod på platsen och de kan vara mycket lokala, det är bara precis där det kalla luftpaketet träffar mark/havsytan som vinden blir som starkast. https://www.weather.gov/images/bmx/Daily/microbursts/animation.gif

Att du har ett vitt lager utanpå ett vitt skulle jag tolka som att någon redan målat om båten. Du ser också gott om noppror i ytan som är en indikation på smuts från rollern när man målat. Det oroar mig att färgen lossnat som den gjort i den stora skadan på sista bilden. Att kanterna runt skadan rest sig tyder på att färgen kanske inte har helt bra vidhäftning mot underlaget. För mig är det då en absolut no-no att lägga tid och pengar på att fortsätta bygga upp ytan med nya lager utanpå. Så mitt tips är att begränsa projektet till att snygga till den nuvarande ytan med rengöring, rubbing/våtslipning, polering och vaxning. Skadorna kan du punktlaga med spackling och målning och hittar du färg i rätt nyans finns tekniker för att få dem att smälta in så bra att de blir osynliga när båten ligger i sjön och vattnet glittrar i friborden. Båten kan bli fin ändå! Och så slipper du bli alltför besviken ifall fler flagor lossnar inom kort.

Epoxi har bättre vidhäftning mot underlaget vid dylika lagningar än vad polyester har. En nackdel med epoxi är att den inte kan övermålas med topcoat men under vattenlinjen där du enbart ska måla över lagningen med primer/bottenfärg är inte detta något problem. Var dock noga med avfettningen då alla former av fett förstör vidhäftningen. Avfetta med engångstrasor, exempelvis pappersdukar som ofta vänds och byts ut, så att smutsen lyfts bort från ytan och inte smetas runt på densamma. Prio ett är att slipa loss allt löst material. Håll sedan en bredspackel eller liknande över skadan och bedöm hur mycket material du behöver lägga på. Ju djupare hålet blir, desto större anledning att grunda med väv innan du avslutar med spacklet. Glasfiberväv finns så klart i många olika tjocklekar men ett lager av den vanligaste typen kring 3-400 g/m² bygger inte så mkt per lager. Detta kan du också testa "torrt", det är bara att klippa några små bitar och hålla mot skadan med en spackel och försöka avgöra vad som blir lagom. Lägg hellre på ett lager för lite än ett för mycket. Det är jobbigare att slipa av överskott än att fylla på med mer. I idealfallet lägger man inte mer spackel än vad som behövs för att ordna sista finishen, men det är inte supernoga. Se bara till att undvika att lägga spacklet tjockare än några millimeter för då ökar risken att det spricker.

Att slipa kommer du inte undan! Allt löst och flarnigt material ska slipas bort och särskilt kanterna till skadan är viktigt att de blir slipade till en jämn och mjuk övergång från laminat till gul gelcoat. Slarvar man med detta så kommer lagningen att spricka och behöva mer arbete inom kort, så man sparar ingen tid på det. Huruvida du sedan kan spackla med epoxispackel eller behöver lägga på några lager epoxi och väv beror lite på hur djup den färdigslipade skadan blir. Man vill inte lägga på epoxispackel i för tjocka lager, det blir lätt som en stel kaka som senare spricker. Blir lagningen djup är det därför bättre att bygga upp den med epoxi och väv (som ger både styrka och följsamhet) tills någon eller ett par millimeter återstår och sedan avsluta med epoxispackel för att komma upp i nivå med omgivande gul gelcoat. Med excenterslip tar det inte lång tid att preppa den här skadan. Använd någon form av andningsskydd. Slippapprena ska vara grova, aldrig finare än P80 för den senare vidhäftningens skull.

Plastar man in järn i ett utrymme som lätt lämnas fuktigt så blir det lätt så här, det finns inget i bilderna som nödvändigtvis indikerar en grundstötning. Däremot att det inte alltid varit torrt i kölsvinet. Här har du en länk till beskrivning och åtgärd av problemet hos Scampins klassförbund - http://nya.scampiforbundet.se/nya-bottenstockar-pa-scampi-888-saranna/ Det är en del jobb men tycker ni att det verkar som en kul utmaning och är lite händiga och noggranna så fixar ni det. Det förutsätter väl dock rimligen att priset, båtens övriga attribut och er arbetsvilja är någorlunda i balans. Annars skulle jag stämma in i kören som säger avstå. Personligen tycker jag bara det är kul när folk tar tag i gamla båtar med dylika konstruktionsfel och gör om och gör rätt. Men det är bra om jobbet görs med tålamod och omsorg.

Å andra sidan finns väl inte heller några bevis för att ovädret sänkte båten? Så som omständigheterna ser ut behöver man inte vara alltför konspiratoriskt lagd för att ana ugglor i mossen, kan jag tycka.

Lyfter man i ett fall hänger masten lugnt och stadigt. Sedan jag provade den varianten har jag inte lyft i spridarna några fler gånger.

Är man som jag lite pedant så finns en oro med Kiwigrip (och alla andra halkskydd som rollas på) att det kan bli spår efter rollern och ojämn struktur vid applikationen. Så jag hade köpt lite mer än jag behöver och testat mig fram på någon provyta tills jag vet att jag blir nöjd. Kiwigrip kan du styra strukturen på i ditt val av roller och applikationsteknik (spädning, timing osv) men det har du säkert redan sett på deras hemsida. Av detta följer dock att svårighetsgraden i att få en homogen struktur stiger om större sammanhängande ytor ska målas. Lättast är nog att dela upp jobbet i lagom stora sektioner om möjligt. Är själv lite i valet och kvalet då det snart börjar bli dags att fundera på halkskydd på en 37-fotare där jag bytt distansmaterial och laminerat om däcket. Vad jag gillar med Kiwigrip är att det är en hyfsat snäll och miljövänlig produkt som enligt uppgift från de jag pratat med som har egen erfarenhet ska hålla riktigt bra, och senare ska vara lätt att bättra. Den går även att köpa i vitt och sedan bryta i valfri kulör hos färghandlaren. Att slipa halkskydd är monotont och tråkigt men tar ändå inte alltför lång tid. Någon kvadratmeter i timmen kanske? Om du har tillgång till fräscha papper hela tiden, köp en hel låda av god kvalitet. Kanske kommer du undan med att bara slipa ner de synliga ytorna? Kiwigrip läggs på ganska tjockt så det kommer antagligen inte märkas ifall du har halkskydd kvar under.

Ingen har sagt att man ska bo i en grop i skogen utan mer att det är ganska uppenbart att dylika miljöbidrag som du tar upp inte bör riktas till fritidsbåtsägare då nyttjandegraden av båtarna är alldeles för låg. Man kommer liksom aldrig ikapp miljöskadan som sker vid produktionen av båtarna och deras system och tillbehör som solpaneler och batterier i det här fallet. Särskilt i fallet batterier är det helt avgörande för miljöekvationen att man använder dem dag in och dag ut året runt då deras produktion är så skadlig för miljön och livslängden för produkten så begränsad. De behöver användas massor, innan de hinner bli gamla. Det finns årsfärsk forskning i ämnet som visar att det är mer eller mindre omöjligt för fritidsbåtsägare att räkna hem sina "gröna val" under båtens livslängd. Om man exempelvis köper en ny segelbåt och väljer elmotor menar man att den behöver köras ca 70 timmar per år i 45 år innan valet blivit grönare än en dieselmotor (som är mycket mer miljövänlig att tillverka och skrota). Talar man om energilagring i batterier i hemmet är det en annan femma. De kommer då till användning varje dag året runt och hinner skjuta över miljöekvationen till gröna siffror innan det är dags att köra dem till skroten.

För att vi ska kunna segla har en båt med i snitt kanske 3-5 ton material tillverkats, och för tillverkningen har man byggt en stor fabrik och fraktat naturresurser ett par varv runt jorden. Man har byggt en motor, en rigg och övriga system och alla dessa måste underhållas kontinuerligt. Löpande uppdatering av segel och tågvirke har också en miljöpåverkan. Under bruk använder vi gasol och diesel/bensin. En dag ska båten skrotas. Slå ut detta resursuttag och denna miljöbelastning över hur många timmar du uppskattar att den genomsnittliga segelbåten används (det är här det blir riktigt illa). Förhoppningsvis försvinner då illusionen om att gruppen seglare förtjänar något miljöbidrag. Att man monterat en solpanel på däck är verkligen en fis i rymden i sammanhanget.

Å andra sidan skadar det inte att ha god ventilation i den stuv man förvarar fendrar och ankarlinan i, även om man senare skulle gå vidare och ordna en egen anordning för tankens avluftning.

Spontant känner jag att det där lilla akterdäcket är en yta man vill ha fri. Skönt att ha lite svängrum runt knapen när man donar med förtöjning och ankarlina, och så vill du ju gärna kunna sätta foten där när du klättrar upp för stegen efter ett dopp. Det kanske är bättre att sätta ett par gallerventiler i sargen som motorpanelen sitter i? Då hamnar de även så högt placerade som möjligt.

Det är inte så att det finns ytor i tankutrymmet som vetter mot sittbrunnen eller liknande så att ni kan montera passiv ventilation i form av en lågt och en högt monterad ventil mot friska luften istället? Hålen in i ruffen är ju bara att stänga till med valfri metod i såna fall. För övrigt gillar jag inte heller doften av bensin och tycker därför att det är ganska trevligt att använda alkylat-bensin som doftar mindre - både i stuven där jag förvarar dunkarna och från motorn under körning.

Det finns en produkt som heter Lefant Crack Sealer som tränger in och fyller igen eventuella små sprickor i nuvarande tätning. Jag har inte använt den själv men har hört flertalet goda omdömen om den.

Trubbigt våld! Ta fram en vanlig hammare och slå på knuten så att den mjuknar. Bara du börjar känna att den rör på sig kan du vara säker på att du kommer gå vinnande ur kampen med tampen.

En metod jag ibland tillämpar är att man plastar ena sidan och helt enkelt tar en fikapaus och låter plasten kicka tills man känner att den hårdnat men fortfarande är lätt klibbig när man petar på den med en blandpinne. Då tål den att man fortskrider från andra sidan utan mothåll och den är fortfarande så grön att man inte behöver oroa sig över vidhäftningen. En fördel, om man gör lite tjockare lagningar, är att den mesta värmen hinner vädra bort också. Man får lite längre arbetstid än om man gör allt i ett svep.

Vissa vävar finns i 260cm mått. Kanske inte heller optimalt, mycket spill. Exempel https://www.seaside.nu/products/stamoid-light-cover?_pos=7&_fid=a28cfc2ff&_ss=c

Jag målade giftfärg vartannat år och hade ingen beväxning alls tills jag epoxibehandlade i våras. I somras provade jag att segla med bara epoxi och det växte så att det knakade. Jag skrubbade då och då med scrubbis men fann vid upptagningen att dykning eller lyft av båten hade varit nödvändigt för att hålla botten schysst. Normala år hade det inte varit några problem att bada och skrubba men i år var det nedåt 10 grader långa perioder och där är gränsen passerad för min motivation att hålla botten ren.

Din slipning var inge vidare här på insidan. Du vill ha runda former, inte kantiga hörn, och så vill du inte ha dessa oregelbundna löst sittande kanter av gelcoat kvar. Du får brottsanvisningar i kanterna när det ser ut så här, risken är att det spricker på sikt. På utsidan såg slipningen bättre ut. Du ser också nu att lagningen blev mer genomskinlig när du använde polyester. Det är för att styrenet i polyestern behövs för att lösa upp emulsionen i mattan du använt. Att använda den mattan med epoxi som du gjorde på utsidan är fel.

Ja, topcoaten lär inte härda över epoxin. Epoxin är sluthärdad om 3-4 veckor, innan dess är fortfarande härdaren kemiskt aktiv och stör härdningen hos polyester/gelcoat/topcoat. Vänta om du kan.

Hej! Jag skulle vilja flagga för att biltemas matta INTE är kompatibel med epoxi. Den mattan är bunden med en emulsion som behöver lösas upp av styren som finns i polyester. Det finns pulverbunden matta som fungerar med epoxi men inte på biltema och inte i de vanliga båtbutikerna. På din lagning ser det just ut som att epoxin inte kunnat väta ut mattan, när allt går rätt till blir mattan mer eller mindre helt genomskinlig vilket din helt klart inte är. Bara en varning. Ta gärna fram en hammare och något att bända med och se till så att lagningen verkligen sitter. Var inte rädd att använda våld, bättre att det släpper nu än i sjön ifall det inte blev helt bra.

Min upplevelse var den motsatta, brukar ha hundratals stora korsspindlar som bajsar ner båten uppifrån riggen och sätter sig i kapellen så att man smutsar ner seglen när man råkar mosa dem. Men av någon anledning dök de aldrig upp i år, har aldrig haft så lite spindlar i båten. Jag fick roa mig med getingar istället, de byggde bo under mitt luckgarage så det var en himla trafik. Jag gillar inte att döda dem men det gick inte att vistas i båten ihop med dem så det blev systematiskt mord av arbetare tills trafiken dog ner. Jag tog upp båten igår och när jag lyfte av garaget fanns där ett ganska stort bo där populationen svultit ihjäl. Får täcka ingångarna nästa vår så jag slipper en upprepning.

Har du möjlighet att förvara båten torrt och varmt över vintern hade jag öppnat upp det yttre laminatet lite grann så att plyfan kan torka. Håller du dig innanför området där du målar bottenfärg är det varken svårt eller tidskrävande att få det försvinnande schysst till våren. Rent konkret: Skär upp en öppning i det yttre laminatet med multitool eller liknande utan att skära ner i plywooden. Knacka loss laminatet med hammare och stämjärn. Låt plyfan torka, ju längre desto bättre. Till våren slipar du en fas i det yttre laminatet runt den blivande lagningen, man brukar rekommendera minst 12x laminatets tjocklek i fasens bredd. Laminera igen med epoxi och glasfiberväv. Lägg på ett tight lager epoxispackel som fyller upp strukturen i väven efter någon halvtimme-timme när epoxin stelnat men fortfarande är lite klibbig. Låt härda fullt, slipa och spackla igen tills du känner dig nöjd. Måla över med bottenfärg. Ovan quick fix kostar inte mer än någon tusenlapp och tar inte så många timmar i aktiv tid att fixa. Min erfarenhet är att små borrhål är lönlösa, du behöver göra en lite större öppning så att du får mer kontaktarea mellan plywooden och den omgivande luften om det ska bli någon vidare upptorkning. Även om du bara öppnar två 10x10cm hål blir det en väldig skillnad mot att göra några mindre borrhål. Glöm inte andningsskydd bara ifall du beslutar dig för att göra ingrepp i glasfiberlaminatet!

Utombordarens stora fördel när vi pratar gamla båtar är väl att den är billig och enkel att byta ut när den är uttjänt. Men å andra sidan finns det inget som hindrar dig från att köpa en båt med inombordare och komplettera med ett fäste för utombordare som ligger redo i någon stuv med alla bultar och borrar som behövs ifall du skulle få haveri på inombordaren långt hemifrån.

Jag köpte en Scrubbis häromdagen och är väl kanske inte helt imponerad. Flytkraften hjälper på horisontella ytor men gör det samtidigt väldigt svårt att göra rent vertikala ytor på köl och roder nere i djupet. Jag flyttade båten till en låg brygga över ljus botten så att jag tydligt såg hela botten i det reflekterade ljuset och visst blev den ren till slut men det tog tid och mycket energi att försöka styra borsten rätt på nedre halvan av undervattenskroppen. Hade jag jobbat mellan Y-bommarna på min båtplats där sikten inte är lika bra hade det inte blivit rent. Med facit i hand hade jag nog sparat den där tusenlappen och badat istället. Ägare till mer flatbottnade motorbåtar blir nog mer nöjda.