Berra2

ok. då får jag väl fortsätta med min vattensäck då. eller efterhand köpa en rostfri tank. tack för bra upplysningar.

I min båt, en Conqubin 38, går aktre delen av ruffen ända ut mot skrovsidan. det ger stort utrymme men mindre plats för att stuva och bygga små paneler och sådant. har därför svårt hitta en självklar plats för en planerad landsströmscentral. finns det några prinicipiella invändningar mot att ha den högt placerad i stuvutrymmet i sittbrunnen? det blir ju en väldigt hög placering, så vatten är inget problem. dessutom är stuvutrymmet stort så det finns plats och det går också att hitta en plats där panelen skyddas mot saker som kan röra på sig i stuven. inser att panelen inte kommer bli lika lätt att se som inne i ruffen, men hur viktigt är det att ha koll på den hela tiden? och finns det någon annan nackdel, som jag inte tänkt på?

Köpte en ny vattensäck, den var mycket tätare än den gamla. men funderar ändå, vore inte en tank bättre. har tidigare varit inne på rostfritt men när jag inte kunde sova senaste natten kom jag att tänka på att plasta en själv. för att det kan bli billigare och dessutom litet mer som jag vill ha den. fungerar det? och gör man den i så fall bäst i epoxi? om man nu ska göra den i epoxi/plast, hur får man till den? en balja som man plastar fast ett lock på?

Jag tror, ännu mer nu än när jag skrev det för första gången i den här tråden, för ett års sedan, att detta är en del av framtiden. För en del ren eldrift, batteri - elmotor. Men för de flesta av oss en kombination av en förbränningsmotor som endera bara driver en generator som kan ladda batterierna/driva en elmotor, eller så kan förbränningsmotorn driva båten direkt, på propelleraxeln, när batterikraften är slut. Med stigande konsumentintresse pga av ökat miljömedvetenade, både lokalt och nationellt och stigande bränslepriser kan dessa olika sorters hybrider kanske bli billigare och bli en näst intill självklar del av motorinstallationen i en cruiser. Vi vinner långsiktig ekonomi, tyst gång - för många av oss seglare kan det kanske gå flera dagar utan att förbränningsmotorn startas, trots att vi flyttar båten och lukt/giftfri närmiljö. Det är väl inte så dumt?

Känns som Seawolf är väl negativ, väldigt många båtar som tillverkats de senaste 30 åren har ju sandwich-skrov och de allra flesta har ju klarat sig utan allvarligare skador. Dessutom tycker många, dock ej Sw, att luften i ruffen blir torrare med sandwich. Elan göra snabba moderna båtar. Deras 35-fotare har väl lys/srs-rekordet i den klassen med uppseendeväckande 1,32. Den har två rattar och öppen akter. ps. Crona, är det inte så att du just nyligen köpt en HR 352? börjar du redan kolla på nytt? ds.

kör liggunderlag och vinyl limmad på. massa träbitar väger bara och isolerar inte bättre och gör det dessutom mörkare.

kaskaden för ökad styrka kan också placeras mellan bommen och däcket. ofta dubbel. då slipper man använda winsch även på litet större båtar.

Vegan blev inte längre, men väl litet högre. Så här står det på Vegaklubbens hemsida om hur båten förändrades 1977: Nytt däck med grövre halkmönster, platta sargkanter. 70 mm högre sittbrunn och pentry.

Plotter är mycket skönt att ha, det är ju lång tid man inte se land och man känner sig litet tryggare då man ser den lilla pilen sakta men säkert ta sig fram över kortet. dessutom får man ju ett hum om när man är framme. vi har bara åkt dit på natten, kan vara skönt med små barn som kan sova men som tycker en dagresa blir för lång. dessutom så slipper man riskera att komma fram när det är mörkt om det blir stiltje. på nattresor är dock en plotter extra go att ha med.

tack för många bra råd och tips. min skotskena är lång men jag vill inte korta den, vill ha den lång för att det blir bättre storsegeltrim så. dessutom vil jag höja skenan av ett annat skäl än smutsen. det är så att skenan sitter på bridgedäck och ratten är mer än 1 1/2 meter bort. vill därför dra vagnsjusteringstamparna längre bak så att rorsman kan nå dem. den åtgärden underlättas om skenan är någon cm högre än nu. verkar som någon form av skärbrädesmaterial duger för den åtgärden. tack för det.

Tack för bra svar. Blir ju väldigt mycket mindre jobb med en skärbräda än en epoxilösning. Metallbrickor är uteslutet eftersom jag vill bygga litet höjd för att lättare kunna justera vagnen och dessutom har fästena för skenan läckt och läckagerisken blir mycket större med brickor.

Behöver höja skotskenan på vår båt. Både för att underlätta förflyttning av skotvagnen men också för att placeringen nu leder till att den låser in vatten, det blir som en liten avlång pöl framför skenan. Tänker mig därför små klotsar i plast under respektive skruv. Någon har, i ett annat ärende, skrivit att det i ett sådant läge kan fungerar med att jag skär ut bitar från en plastskärbräda. Blir ju i så fall billigt och lätt. Fungerar det? Min andra lösning, som innebär betydligt mer jobb, är att gjuta en lång stång i ren epoxi och skära av den i lämpligt långa bitar. Behöver jag vara så ambitiös eller fungerar skärbrädan?

Har själv haft en A-viggen som förstabåt och älskade den. Den var så vacker och seglade så balanserat att jag en gång från sörmlands skärgård till Arkösund kunde stå och hålla mig i förstaget och båten tuffade på i en timme! helt utan automatstyrning. Ändå rekommenderar jag dig att inte fundera på en något litet kvickare båt - det är kul när det rör på sig litet fortare. Dessutom är partialrigg, att förseglets övre fäste sitter en bit ned på masten, både betydligt roligare att lättare att segla med. Eftersom huvudparten av segelytan regleras av storskotet, som är lätt att hantera. Dominant t. ex? Sen håller jag i samma anda inte alls med om att inombordare är viktigt. Inombordare är på en liten båt väldigt, väldigt dyrt, tungt och bökigt. En snurra gör båten väldigt lätt att manövrera i trånga hamnar, min Viggen kunde verkigen vända på en femöring, och den är lätt att serva och reparera.

Man måste inte skämmas, men en del av oss gör nog det, det är ju vanligt med skam här i Norden ;-) men, man kan i alla fall känna tvekan inför att så stor del av familjebudgeten går till något som mest gynnar oss som skriver här, vi som drar i skoten och monterar värmare eller på vilket sätt vi nu förverkligar oss. när de möjligen kunde fördelas på ett sätt som fördelade förverkligandet mer jämställt i familjen.

Men kan ni inte ni som har familj känna att er hobby tar för mycket av de samlade resurserna i plånboken? Ett sting av dåligt samvete visavi de andra i familjen, som kanske inte tycker vinschsnurrning i regn är lika härligt som vi tycker? och kan ni inte också fundera litet runt att en båt sjunker raskt i värde medans ett landställe är rena sparbössan?

Det finns väl flera anledningar till att kommentaren om att man inte får igen satsade pengar dyrker upp. Samvetskval. Ofta är ju den som kommit på att familjen ska ha båt också den som är drivande för att göra olika investeringar och också den som uppskattar båtlivet mest. Ibland kan ju den personen, överlag en man, känna att pengarna kanske skulle göra mer familjenytta någon annan stans - ett sommarhus, hyra av hus i något annat land, semesterresor til Thailand eller liknande. Det gnager i många av oss känslan att vi är egoister, att vi styr familjen, då blir väl en utgift som man inte får igen värre än om man vet att alla i hela familjen står lika fast bakom investeringen. Det är ju så att en båt är ju inte bara en hobby, det är ju också ett nyttoredskap, ett sätt att tillbringa semestern, där jo ofta hela familjen deltar. och det kostar stora pengar. Sen är det ju hårda fakta visavi fritidshus. De kostar men man får nästan alltid tillbaks mer än vad man gav, ofta väldigt mycket mer. båtar bara sjunker i värde.och de löpande investeringarna kan vara lägre än för en båt. På så sätt blir arvet barnen kan få större, eller guldkanten man kan behöva när pensionen känns klen.

Taket på min båt ser inte bra ut. Skulle vilja bygga ett sådant som många har med plywoodskivor klädda med vinyl, skivor som hänger mellan teaklister. Undrar då hur man ska tänka på att få det så snyggt som möjligt. Min ruff är betydligt smalare framme vid huvudskottet än vid nedgången. Hur breda ska jag göra plywoodskivorna? Gör jag dem för smala kan det se plåttrigt ut, gör jag dem för breda kommer de yttersta se ut som trianglar. Hur blir det mest proportionellt och därmed vackrast? Finns det något mått man kan luta sig mot, något som brukar funka? Ska man ha en teaklist eller en skiva i mitten?

Väldigt kul tråd. Jag gjorde många fel när jag var nybörjare men även nuförtiden, efter drygt 20 år med egen båt, så blir det några varje år. En gång, tror det var första året jag hade båt, så skulle jag lägga till i Västervik, vi hade seglat från Arkösund. Först missade jag bojen tre gånger, sen när jag väl fick i tampen där så var den för kort, så vi nådde inte ända fram. Och fick börja om med längre tamp. Och missade bojen igen. Till slut, efter ungefär en halvtimme, lyckades jag/vi lägga till. Då hörs en applåd från akterdäck på en stor, stor dyr motorbåt i änden av bryggan. Året innan hyrde jag en Albin Express. Hade då aldrig styrt en kölbåt, knappt åkt med på någon heller men väl varit på seglarläger med jollar, 15 år tidigare. Hade fått för mig att riktiga seglare inte använde motorn. Åkter i Kymmendösundet, såg några båtar ligga till höger och sa till min tjej, som förståeligt nog verkade måttligt imponerad av mina seglingskunskaper att där lägger vi till. Vi styr mot styrbord men när vi närmar oss ser vi att det är ett varv, där kan man nog inte lägga till även om det är i början på september. Men vi är trötta och ser då den lilla småbåtshamnen på andra sidan viken. Styr åt babord men då med vinden i ryggen, ser en boj och ett hål mellan två båtar och tar sikte. Med vinden i ryggen. Inte bra, dånar mot bryggan, när vi kommer till bojen försöker jag ta fast den men det var omöjligt, som att försöka stoppa en långtradare, ledde bara till att jag höll på att ramla ur båten. Skriker då till in tjej: bär av! Tur att hon inte gjorde det. Båten for in i bryggan med ett rejält brak. Den var dock av lagomt gammalt virke och fjädrade så fören på vår hyrda båt klarade sig medans bryggan bara fick en mjuk liten inbuktning. När jag med klart stukat självförtroende ska försöka fästa tampen i bojen dyker det fram en man ur kapellet på den lilla båten om styrbord. Han har armen i gips men ser sig ändå föranledd att hjälpa mig. Jag presenterar mig och berättar att vi inte är så vana seglare. - Jag märker det, svarar han då.

Tycker du tänker helt rätt. Har själv haft en Scampi, som jag trivdes väldigt bra med f ö, och tänkte montera in en portlight men det blev aldrig av innan vi bytte till större båt. Stickkojen blir betydligt ljusare och ventialtionen klart förbättrad.

Det kan vara svårt att i den prisklass du siktar på hitta en båt där du kan stå rak under bommen. Billiga båtar är korta. Korta båtar har inte så hög bom.

Har en seglarvän som har en NF. Den tidigare ägaren flyttade storskotet från mitt i sittbrunnen fram till bridgedäcket. På så sätt kunde skenan bli längre och dessutom mer ur vägen. Det är ju inte riktigt som du vill men kanske bättre än nu? Om du vill gå vidare och sätta en skena på taket, framför sprayhooden så kan det nog fungera med bibehållen kontroll om du bygger om till så kallad tysk skotning. Det är ett system där skotet går dubbelt från ett block på skotskenan upp till ett dubbelblock på bommen, efter bommen fram till masten, vid ett block på var sida masten går respektive tamp ned till ett block på däcket, framme vid masten, vidare på var sin sida efter däcket bak till en vinsch på var sida. Detta är ett mycket bekvämt system, med vilket man kan sitta på sargen, hålla i roderkultsförlängaren och ha nära till att trimma skotet på vinschen.

29:an och 8:8:an är som skrivet två helt olika båtar. 29:an är trängre, 8:8:an rymlig, bland annat på grund av bred ruff som gör skarndäck smalt och svårt att gå på. 8:8 är en bra familjebåt, med bland annat för storleken ovanligt avskild toalett. Den är rymligare än den längre Scampi men en betydligt tråkigare och sämre seglare. Vackraste båten i den ålders- och storleksklassen tycker jag är Comfort 30 som är snabb och rolig seglare men med VÄLDIGT varierande kvalitet pga nästan enbart självbyggen. Albin Ballad är också vacker men trögare seglare och trängre inredning. bäst för två. När räntan är låg och båtpriserna ännu lägre rekommenderar jag dig att fundera på en sådan som t. ex. Maxi Fenix. Modernare med mer mer öppen planlösning och inte minst partialrigg. De andra har mastheadrigg som är slitig om man gillar segling mer än Nauticat-ägare. Å andra sidan kryssar man väl inte så mycket med två barn? Det gäller alltså att fundera på vilken sorts seglare du är.

Håller helt med en tidigare skribent. Dominantbåtarna verkar vara väldigt bra köp. De ger den som verkligen vill segla vad hon vill ha. Såklart inte på Elan 210-nivå - pengarna är ju helt andra, men ändå, kolla en Dominant 95, vilket LYS-tal, vilken däcks och sittbrunnslayout, som gjord för snabb segling och ändå rymd där inne för allt som behövs. Underskattade båtar.

Den här kan ju kanske vara något: http://www.blocket.se/stockholm/Comfort_26_39996750.htm?ca=11&w=3 Väldigt litet pengar för en snabb, rymlig och kul båt.

Som vanlig vill jag dra en lans för seglingsegenskaparen, speciellt på en liten båt, de blir ju av naturen mer trubbiga och seglar därmed sämre. Men det går att även för små pengar hitta schyssta seglare, speciellt för dig som seglat 2krona, laser m m så kan det nog kännas väl segt med de trubbnästa båtarna. Safir är ju ett spjut som seglar fantastiskt och är det någon gång man ska ha den är det nog när man är i din ålder, de är inte stora inuti. Men med en sådan blir fjärdarna mindre och segelglädjen stor. Med så liten plånbok och intressa för att fixa och trixa så kan ju träbåtar vara intressanta, M22 är snabb, oerhört vacker och inte så trång.