Thomas-1

Välkommen till forumet! Det är en 13 år gammal tråd. Kan inte se den som en guldgruva även om den fortfarande har de vanliga reservdelsskisserna. Bättre sajt för detta är boats.net kan jag tycka, de har dessutom bra "cross reference". (Alltså att när man klickar på ett visst reservdelsnummer får man upp en lista på alla motorer där den delen använts. Kan vara användbart ibland.) En verklig guldgruva är boatinfo.no. Det mesta på engelska. Hundratusentals sidor, verkstadsmanualer m.m. (Kräver pc! Paddor eller smartphones funkar inte.)

Hittade en översikt angående SidePowers "zinkanoder", de verkar f.ö. vara av aluminium på de flesta modellerna. Vissa modeller har anoden i propelleraxelns andra ände... Bildkälla: PDF sid 23/28

Är det inte enklare att skifta kablarna vid mastfoten eller inne i båten.... Haha, troligen! "Tänkte inte på det" som det brukar heta. Gör en pudel, bra att ni är på alerten! [Vad jag helt vagt hade i åtanke var situationen vid påmastning då kranens stege fortfarande erbjuder någorlunda enkelt labbande med trilskande* lampor i masttoppen.] Men som Bhemac påpekade ovan är lanternor avsedda för glödlampor inte längre godkända ifall man på eget bevåg byter till LED. Min tänkta "tulipanaros" har inget existensberättigande och finns därför inte heller? (*) Apropå trilskande mastlanternor och test direkt efter påmastning så är det ju rejält svårt att se dess sken i klart dagsljus/solsken. Tips, själv försöker jag inte ens, kollar bekvämt bara spänningsfallet på min inbyggda panel-voltmeter då olika lanternor slås på. Sjunker spänningen några tiondels volt så lyser lanternan, punkt slut! Man kan då tryggt lämna över mastkranen till nästa ivriga besökare. (Men med LED skulle knappast det trixet funka, drar ju så minimalt med ström att spänningsfallet blir nästan försumbart och förmodligen tvetydigt på voltmetern!?)

Välkommen till forumet! Vad är det för fabrikat och modellnummer? Den aktre propellern verkar vara 6-bladig och den främre 5-bladig, men men. Kan nog vara klokt att googla upp nån reservdelsskiss eller annan beskrivning innan du tar till våld.

Bhemac har redan svarat klart och tydligt BA15D, men möjligen kan den också heta B15D? [Haha, säg den fråga som inte jag klarar av att trassla till? (Eller att först röra till det med sällsynta problem-exempel, sedan utreda mer exakt om - man så vill? ;-).] BA eller B står för socklar utan gängor där istället BAjonett/BAyonet-fattning håller fast lampan. Siffran står för 15... vadå? Sockelns diameter/omkrets mätt i millimeter eller bråkdels tum? D står tydligen för "dual" istället S=single, och avser antalet kontakter i sockelns nedre ända enligt bilden... Oftast är väl glödlampans sockel-kropp en ledande part för plus/minus, som i överkryssade fallet"BA15s" i bilden. Innebär att det potentiellt kan finnas hela tre anslutningar till glödlampan, och att därmed två olika glödtrådar inuti lampan kan användas. [säg exempelvis två olika starka vita lanternor "i ett", kanske dubbel-glödlampa för dels starkt lyssken vid färd, dels svag strömsnål ankarlanterna? Ifall en sådan tulipanaros faktiskt existerar så blir det naturligtvis viktigt att vända glödlampan rätt vid lampbyte. Det finns - åtminstone för båtbruk - även glödlampor med "horisontellt olika pigghöjd" (typ skissens grönfärgade pigg A).] Till allt detta kommer LED-lampors ovilja att alls lysa vid fel polarititet, alltså förväxlad plus/minus som inte glödlamporna besväras av!? [Visst, det går att polvända LED som vägrar lysa p.g.a. omkastad plus/minus, den tar ingen skada. (Men hur kul är det att behöva klättra upp exempelvis i en segelbåtsmast två gånger bara för att lampjäkeln fått fel polaritet?)] Bildgooglade för övrigt "automotive light bulb socket guide" och fick hyfsad träffbild, finns ibland dessa sökträffar vissa mer ambitiösa guider. Gnäll; dock mer sälj- än konsumentvänliga, alltså utformade sådant att firmors egna produkter utbasuneras på bekostnad av översiktlighet och konkurrerande firmors produkter. (Haha, när kommer en global myndighet/standardiserings-norm att bringa rättvisande ordning även i denna lilla rätt exotiska djungel av olika standarder? Eller kort sagt: hur snart kan vi forumhäckare luta oss tillbaka och bekvämt länka en fullkomligt uttömmande länk där allting är lätt sökbart, tänker en sorts universalguide i ämnet som länkar nybörjare från A till Ö?

Verkar som att det aldrig har hetat "akterutseglad" på svenska. SAOB saknar visserligen även ordet "akterseglad" men hänvisar till SO (Svensk ordbok) enligt bilden där året 1949 anges. Tydligen ett hyfsat modernt uttryck som Arne skrev. Ruskpricken skrev #143: Annars apropå masonit....vet ni vad en glidledstång är? Hmm... kan det nåt att göra med att åka på en bit masonit utför en trappas ledstång? Låter livsfarligt, men men. :-)

Skall man verkligen vara petig är det nog snarast så att det kan heta både och. Eller har du andra belägg? Nix, kan numera bara heta "akterseglad" enligt SAOL. Testade `akterutseglad´ men fick svarsfrågan - Kan du ha menat akterseglad? [Men om vi alla istället börjar använda ordet akterutseglad så kommer akademien att notera detta detta statistiskt, kanske ändra i ordboken. De är alltså inga poliser utan sammanfattar bara ords frekvens i språket. Ibland kan de dock ha synpunkter men de är maktlösa, har ju inga pistoler i bältet. För övrigt alltid cirka 120.000 ord i SAOL, när nya tillkommer utrensas gamla.] Belägg...

P_Martinsson: Nördar ner mig litet i gängornas snåriga djungel. :-) Så här skriver wikipedia om National Pipe Thread (NPT). Lägg märke till att de kan vara både parallella och avsmalnande koniska (tapered), kombinationen avsmalnande hangänga i parallell hongänga ger tydligen sämre tätning än ifall bägge är avsmalnande? Förmodligen är blockets gänghål "parallella" eftersom tätningsmedel krävs? Lägg också märke till att motorblock av gjutjärn kan vara känsliga för sprickbildning, drag alltså åt gängan med försiktighet och använd tätningsmedel typ PTFE-band (wikipedias rekommendation, inte min). Fast... sjövatten innehåller massor av biologiskt klägg, skulle det smådroppa en liten smula vid första uppstart så brukar det självtäta ganska snart. Googlade det av Axmarin rekommenderade kitet 22-8M0053764 eftersom bild saknas i din ebay-länk (inlägg #12). Blänker som RF men är förmodligen bara förnicklad mässing. Betydelselöst, detta med förnicklat eller inte kan jag tycka. Inget sägs heller om ifall gängan faktiskt är avmalnande 3/4 tum per fot som wikipedia stipulerar. Eller hur vassa hangängornas toppar är. Men eftersom den inte har nån packning så måste den rimligen vara avsmalnande. Summa sumarum... blir nog bra! Dra inte åt för jäkla hårt bara med tanke på gjutgods sprickbenägenhet. Och om det skulle läcka pyttelitet så kan det självtäta av plankton etc.

PingePolar skrev: Företaget finns inte mer så där kan man inte fråga. Mja, ser ju litet konstigt ut? Men det tycks finnas ett nytt företag Alustrax startat av Dag Jansen 2011, enligt länken sonen till Johan T Hansen som startade Sørlandets AluminiumsProdukter (SAP) 1969. Förmodligen har han vuxit upp med SAP´s produkter sen barnsben, skulle därför chansat på ett mejl till Alustrax och Dag Jansen. Tänker att om delar faktiskt fattas i din stävstege så borde han genast kunna beskriva vad som fattas. Rent av skicka reservdelar från nåt gammalt lager/skrotlåda. Klart värt ett chans-mejl??

Jo, det har blivit lite slappt numera. På romartiden fanns det minsann riktiga ORDPOLISER värda namnet... Life of Brian, här slagords-klottraren.

"Minutrarna" illegalt. Lämpligen tre månaders fängelse. "Metrarna" helt legalt. Lämpligen bara ett lätt förhör i böjningsformer i förebyggande syfte. Saol: "Bananrarna", tja kanske nobelpris i litteratur ifall bara ord som börjar på B tillåts. Galenskaparnas eminenta sketch... "bara ben".

Rexmar verkar ha två mejladresser, den ena kanske är föråldrad? Bägge börjar med "info@rexmar" men efter det finns ".net" respektive ".it". Kanske har du redan testat bägge?

Tänker att du lite grann övervärderar betydelsen av sval batteriplacering? Alltså att en varm motornära placering bara är uppvärmt korta kör-perioder, och att temperaturen i genomsnitt därför ändå bli hyfsat låg? Värre blir det för båt/bil-ägare på varmare latituder, exempelvis i ökenklimat?? Ps. dubblerad länk i inlägget ovan så att klicka på bara den ena räcker gott.

Välkommen till forumet! Klok farfar du har, kan inte minnas att fuktabsorberande färg har varit uppe tidigare i forumet? Oftast rekommenderas bara nån matta som värmeisolerar, varm fuktig luft kondenserar ju bara på kalla ytor - typ imma på ett ölglas utsida. Rekommendationen blir vanligen 3 mm:s vinylmattor - eller för vinterkyla 10 mm:s "liggunderlag" - men dessa suger inte åt sig vatten. Den fuktabsorberande egenskapen gör förmodligen att färgen sväller upp litet på molekylnivå? Okej så länge den gryende dagens solstrålar förångar vattnet igen innan nästa natt??

TobiasA undrade: Kan man göra det själv eller skall man lämna in? Mja, vete katten men det ser ju i instruktionsfilmen nedan ut att kräva en del övning. Åtminstone foliering på starkt böjda ytor. De använder vid filmens världsmästerskap i denna ädla konst inte fusk med värmepistol, tydligen garanterar detta att folien inte någonstans blir "overstretched" vilket ger förlängd livslängd? YouTube (ca 25 min)

Välkommen till forumet! Skulle mejlat tillverkarna och frågat. Den verkar vara godkänd för max 20 hästar så de vet rimligtvis svaret. (Får du reda på det så lägg gärna in det svaret i ett nytt inlägg nedan.)

Hittade en artikel i sajten "hav.nu", inget som övertygar men ändå är bättre än TT:s artiklar. Vad jag vill veta är när dessa lokala punktutsläpp via gamla dumpade bomber kan förväntas kulminera? Kan man exempelvis tryggt börja äta bottenfångade fiskarter nära Måseskär redan år 2030 eftersom gifthalts-puckeln då passerat, typ så?? Vilket år förväntas alltså gifthaltspuckeln?

Vad är vad? Bra fråga, särskilt när det gäller skydd av båtbottnar. Många begrepp att som nybörjare försöka begripa sig på blir det! Du har med möda renslipat båtbotten ovanligt noggrant, kan jag impat tycka. Färg-rester återstår alltid men du har därmed möjlighet att börja på "ny kula", alltså välja en av många erkänt bra produkter. Ett gott råd kan nog vara att "helylle-satsa" på nån produktlinje hela vägen inifrån och ut? [Hempel, International, Whatever (i bokstavsordning, alltid känsligt detta att göra reklam för nån viss enskild firma.) För om du följer en viss firmas produktlinje-instruktioner så blir det dels oftast bra direkt, dels och kanske viktigare; du kan vid eventuellt misslyckande hävda "troget produktföljande" och slipper åtminstone tjafs med flera firmor som naturligtvis gärna skyller varann.)] Själv skulle jag i ditt fall använda mitt invanda Gelshield 200, en tvåkomponentsfärg som stryks på i fem lager. För att ha stenkoll på att varje nytt lager stryks på med god täckning så finns nyanserna grön respektive grå. Eftersom det är en tvåkomponentsfärg får inga enkomponents-färgrester finnas kvar, ett test kan vara att tejpa en indränkt trasa. Hehe, påbörjar en egen liten ordbok nedan, helt subjektiv och efter eget huvud. Så här tänker jag, fyll gärna i eller protestera!... :-) Bottenfärg: en färg som skyddar båtbotten emot beväxning/antifouling. Enkomponent: torkar med hjälp av luftens syre. Behöver inte blandas med härdare eller accelaratorer. (Nackdelen kan vara att sådana med åren torkar i sin burk vilket inte oblandad tvåkomponents gör.) Epoxi: tvåkomponents hårt lim. Typ "superepoxi" som enligt reklamen kan lyfta en hel bil? Gelcoat: Ett äggskals-tunt blankt ytskikt, tyvärr inte särskilt vattentätt. Kan drabbas av s.k. böldpest under vattenlinjen, men detta är i praktiken ytterst ovanligt. (Vid böldpest uppstår p.g.a. vatteninträngning blåsor, luktar ättika ifall man sticker hål på dem.) Enda anledningen att ö.h.t. måla undervattens-kölar är - förutom risk för beväxning/antifouling - tätning av den äggskalslika gelcoaten! Gelcoat kräver syrefri miljö för att härda, alltså sådan miljö som en gång uppstod inuti båttillverkarens släppvaxade båtform. (Går visserligen att i efterhand laga gelcoat-skador med gelcoat, att alltså tejpa över påkladdad gelcoat för att åstadkomma syrefri miljö. Men Topcoat härdar ändå, klart bekvämare vid lagning. Primer/bottenprimer: Ett bra underlag för giftfärg/antifouling, men mest ett tätande skikt eftersom gelcoat släpper in vatten till den underliggande glasarmerade strukturen? Den glasfibern läcker i sin tur som som ett såll, fibrerna suger in vatten, hela materialet kan svälla? Finns såväl en- som tvåkomponents prajmers. Topcoat: som gelcoat men stelnar i syre. Lämplig för lagning av skador. Tvåkomponents: kräver härdare/accelerator - men inget syre - för att härda. Oblandat kan produkten användas många år efter inköpet för lagning. Får absolut aldrig strykas ovanpå en enkomponent, blir i.s.f. sprickor och släpp. Ps. Thallatha (fd Toaen) här på forumet är mycket praktiskt erfaren vad gäller båtplaster mm! Till skillnad mot mig.

Hittade en engelskspråkig elektronik-forumtråd HÄR! Som visserligen gäller två Schottky-dioder förenade i en och samma TO220-kapsel. [Värmeavledningens utförande blir ju som sagt lätt kritisk eftersom ökad junktion-värme (läs PN-övergångars hetaste kärnor) för de bägge dioderna annars tenderar att ge strömrusning. (Men om dioderna värmer varandra hålls de på ungefär samma temperatur, detta utjämnar tempen och minskar därmed risken för "termisk rusning" hos endera diod. Något som nog annars ohjälpligt kan göra att den ena dioden pajar, överbelastad på grund av kompis-diodens allt högre resistans vid hög strömstyrka/värme).] I min länkade forumtråd ovan ges ungefär samma synpunkter som hos MG-tråden ovan. Alltså i grova drag, bara som jag tänker mig saken just nu?... 1. Parallellkoppling av dioder är i grunden ett litet tveksamt sätt att koppla, detta för att varje diod har sin smula av individuella egenskaper (U*I-kurvor från tillverkningen, förmodligen även individuella kurvor vad gäller värmeavledning under stress?) 1b. Till "avdelningen elektriska baskunskaper", bara så att alla får möjlighet att hänga med i resonemanget ovan... Detta med parallellkoppling ger naturligtvis samma spänning till alla de parallella komponenterna. (Däremot SERIE-kopplade komponenter i en elektrisk krets får av naturnödvändighet samma strömstyrka Ampere, i sådant fall finns ju ingen annan alternativ väg för elströmmen.) Viktigt att ha i åtanke gällande halvledar-dioders framriktning vars resistans (ohm-tal) ständigt förändras en smula, dels...bla bla bla. 2. Matchade dioder, alltså i tillverknings-processen där tusentals kontrollmätta dioder av samma typ liknande I/U-värden ansamlas via kategorisering, förmodligen nån sorts snabb mätrobot på löpande bandet som kastar ut dioder i olika korgar? 2b. Innehållet i dessa tänkta korgar har såpass lika elektriska egenskaper att de kan säljas litet extra dyrt under begreppet matchade. 2c. Men de termiska egenskaperna vid sådan matchning mäts knappast? (Tar nog flera sekunder att värma komponenten på ett realistiskt sätt, därefter kolla resistansen uppvärmd för vidare kategorisering i flera matchnings-korgar??) 3. Framtiden? Vad gäller mätteknik så är multimetern, alltså den klassiska Avo-metern (läs Ampere-volt-ohm), fortfarande billigast och bäst. Men IR-värmekameror blir allt billigare, se denna video där kretskorts enskilda komponenters värmeutveckling kan följas!? Rent Uber-djäkligt användbart för snabb felsökning i många sammanhang, inte bara elektronik??

Lyfter tråden för att jag i ett svagt ögonblick (inlägg #95) lovade att kolla ifall mitt översättnings-förslag (#90) i Google Translate ger nån ny förbättrad översättning. Svar: Nix! [sparade enligt löftet ner deras översättning och har nyss jämfört med den senaste, inte en bokstav tycks ha ändrats på tre månader.] Nå, litet trist men bra att veta. Går tydligen inte att påverka sökjättens översättning för enskilda texter via den förslagsrutan. [Knappast förvånande för datoralgoritmer begriper ju inte texters "budskap", de kan bara blixtsnabbt slå i lexikon och presentera resultatet snyggt. Gott så*, blir visserligen taffligt men ändå begripligt om man lägger manken till. :-)] Jonbeee: Våren närmar sig, några framsteg? (*) Ännu mer OffTopic men visst är översättningsprogram en fantastisk möjlighet, här en gammal MG-tråd där en rysk sajt översätts. [Handlar f.ö. om alubåtar och korrosion, möjligt fusk med metallers kvalitet och ISO-märkning. I inlägg #40 till 44 används översättning, och MG:s mycket erfarne alu-båtbyggare "alubatar" kan plötsligt förstå det annars totalt obegripliga ryska budskapet. Och åtminstone deras beskrivna arbetsmetoder vid båtbygge blir helt okejade i hans ögon. Rätt märkligt att ett översättningsprogram kan göra sån skillnad, eller hur?]

Möjligtvis finns det nåt samband, vem kan säkert säga hur alla webbläsare m.m. kommer att uppföra sig. Men på ditt spörsmål angående 400 sekunder i denna forumtråd gjorde jag nyss också ett test (Inlägg #16-20). Funkade som synes utmärkt att snabbt göra nya inlägg. Både med- och utan ADBLOCK för den delen. Har likt dig också Firefox, ingen omstart krävdes, det liksom bara rätt&slätt funkade. :-)

...kanske finns nån tidsspärr pga reklam?? Edit: Nix, tydligen inte.

Nytt test, denna gång utan ADBLOCK...

Va fan, gick ju alldeles utmärkt!? Åkte upp ett par pinnhål på Peter-skalan.

...med ett snabbt nytt inlägg. (också Firefox)