Gå till innehåll
torsdag 25 april 2024

Zwen

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    939
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    16

Allt postat av Zwen

  1. Limma tändstickor runt omkring hålen på lite smarta och oregelbundna sätt. Åk till en verkstadsskrot och tigg ett gammalt kullager. Såga isär lagret och ta ut en kula som rengörs noggrant. Ta med frun ner i båten och låt henne bestämma vem av er som ska gunga båten i längs- respektive tvärsled. Lägg kulan bland tändstickorna, räkna till tre och sätt igång. Så har ni gjort er ett Labyrintspel... Hej å hej med Farbror Frej.
  2. Håller på att se över virrvarret av rör o slangar på Penta 40:an. Jag har trångt på högersidan (värmeväxlarsidan)och motorn långt ner i båten som gör det extra svårt att se och komma åt. Rörmokarjobbet började med att jag i höstas upptäckte att oljeuppsugarröret som ansluter långt ner i bakre delen av motorn hade rappat loss. Såg också ut som att kylvattenröret från värmeväxlaren till backslaget inte verkade gå rätt väg eftersom det kom i spänn. Kan ev. vara det som tryckt loss oljesugröret. Det är ju en gammal motor som det säkert meckats o grejats en del med genom åren och allt kanske inte är rätt hopsatt. För att kunna lossa o vicka och testa hur saker o ting bäst borde sitta ihop fick jag lossa konsolen för expansionskärlet. I samband med detta rappade oljesticksröret ur också. Nu till min fråga... Både uppsugarröret och oljesticksröret är lite grövre längst ned, sista 2 cm ca. Skillnaden i diameter mellan nedersta delen och resten av röret är lite större på suggarröret. Dessa rör möter rör som sticker upp från motorn och där träs en gummimuff över skarven. Det som förvillar mig är att ytterdiametern på sug- o oljesticksrören är ungefär lika med innerdiametern på de rör de möter på motorn. Antog då först att dessa ska stickas ned i rören som sitter i motorn och sedan gummimuffen träs över. Passningen är dock såpass tveksam att de inte verkar kunna stickas ned utan våld.... oljerörets "ledningsdragningsväg" verkar heller inte bli helt rätt om röret tvingas ned. Börjar därför tro att de inte alls ska stickas ned trots att diametrarna ger sken av att det borde vara så. Är det så att rören bara skall mötas och gummimuffen ska hålla ihop skarven? (rören är ju även avlastade med klammer på andra ställen) Är nog inne på att de inte ska stickas ned i motorrören men har någon fipplat med dessa rör?
  3. Jag hade en liten yta som var på det där viset. Sitter kvar bakom det som tidigare var gamla pentryt nere i salongen. Hade hål efter kranen och lite svartbränd på kanten eftersom spisen stått framför. Ville inte ta bort den eftersom ytan passade bra in i nya inredningen. Jag köpte en bit tunn hård fanér, typ Perstorpsplatta, i lämplig kulör och limmade ovanpå.
  4. Då har du inte smakat norska Kvikk-Lunch... brädar lätt vår Kexchoklad😁
  5. Klart intressant🙂 Törs man fråga vad det är för inverter du köpt och varifrån? Verkar den vettig? Vad är det för effekt på din vattenkokare? Har sett att det varierar från allt mellan under 1000 till över 2000 W. Din ström 178 A tyder väl på att den är kring 2000 W eller
  6. Jo den där lösningen på filmen var riktigt elegant. Lät som att de pratade holländska eller nåt men såg ut som att en ryssfemme-dopad tysk ingenjör varit i farten....😁
  7. Jag har slutat att nitiskt ta bort allt gammalt. Skrapar bara bort det som skulle kunna ge synliga ojämnheter och om något sitter löst. Hittills har jag inte sett att det skulle bli sämre på nåt sätt. Gissar att det nya limmet löser upp och blandar sig med det gamla så blir det bara en enda limsmet igen.
  8. Ja Baystar och Seastar är bra grejor.
  9. Egentligen tycker jag detta är bra lösningar då propellern får mer tid i vattnet när det går sjö, mindre risk att den vispar i ytan när det gungar. Dessutom blir ju båten snyggare utan synlig aktersnurra, kanske enklare att ha en bättre badbrygga, om man vill det. På IF:arna, där många sätter segelegenskaperna först, vet jag dock att många plastat igen brunnarna för att förbättra seglingsegenskaperna samtidigt som de vill kunna hissa upp motorn helt.
  10. Du behöver ingen dyr alkohol att skölja med. Du kan suga ur dieseln o filtrera bort gojset med kaffefilter eller nylonstrumpa. Sedan kan du skölja med den. Sedan ser du bara till att den är tom innan du tankar i den nya dieseln. Lufta bränslesystemet måste du ju göra ändå nån gång. Du tänker väl byta filtren? Bra att lära sig det på land så kan du det sen om du sitter i sjön. Man ska ta seriöst på detta med dieselbränslesystem. Kan ställa till mycket om man inte har ordning på det🙂
  11. Om TS har en MD2020 antar jag att tanken kanske inte är speciellt stor. Går det inte att plocka ur den så den kan sköljas ordentligt, sitter den för dumt till?
  12. Listigt... Gäller bara att gå i tid. Om det börjar trycka på ordentligt finns det ju risk för stress o släpphänthet när man ska skruva bort motorn. Vore ju inte kul att tappa den i sjön med brallorna halvvägs nere så att säga...🤭
  13. Jo Origo är fina grejer. Majoriteten av mina båtar har faktiskt haft dem. Skulle tro att de flesta som inte lyckas så bra med dem har dem för oskyddade. De måste stå i lä för att t.ex. orka koka potatis inom rimlig tid. Sprit är min plan B. Men var har de tagit vägen?? Ingen av båtkedjorna verkar ju sälja dem längre, bara reservdelar. Vet att Dometic köpte upp det för ett par år sedan, är det de som "krånglar"? Kopian Cookmate 3100, som jag också haft, verkar ju inte finnas att köpa längre heller. Men jag lägger inte ner eltanken innan jag testat. Som jag skrev ska jag ju ändå köpa invertern o brygga kaffe. Då är det ju enkelt att testa kokplattorna också. Jag kan nog ganska snart komma fram till hur mycket minus det blir på elkontot och med ledning bef. laddning komma fram till ungefär hur mycket som fattas. Så bestämmer jag då hur jag vill gå vidare🙂
  14. Om jag t.v. går på era uppgifter om hur stor maxström panelerna ger vid optimala tillfällen, 7 A för 210 W resp. 9 A för 250 W så innebär det att laddeffekten är <50% av vad panelerna är märkta. Jag ifrågasätter givetvis inte detta men trodde nog att man fick ut en bra bit mer än hälften vid bra sol och vinkel. Nåväl... hamnar förmodligen i att köpa mer paneler då. Hursom ska jag ju ändå köpa en inverter (kaffebryggare o eltandborste lär iaf vara skottsäkert med bef resurser )och då är det lika bra att ta en rejäl inverter som kan klara det jag vill uppnå, om jag skulle uppnå det frampå. Vet inte i detalj vilken mätutrustning det blir. Jag jobbar ju inte längre men har en f.d. kollega som fortfarande är igång och är försedd med alla möjliga manicker så vi får se vad han har som kan passa🙂 Har inte följt med i utvecklingen på senare tid men vet att det finns väldigt smidiga grejor. Inte som 70-80 talets Brusch bläckstråleskrivare som man fick vara båddybillder för att släpa runt på och ha regnställ på när man bytte bläckpatroner...😁 Gubben Peukert lämnar jag nog bort. För blysyrabatterier brukar det väl variera 10-15% tror jag. Är ju skillnad på batteriernas ålder där också. För banken med nya batterier kanske det ligger runt 10% men för den andra med gamla dito lär det vara mer. Blir för krångligt med dessa osäkra variabler.
  15. Det krävdes ju inga motorombyggnader för detta.
  16. Visst går det.... Både Karlskrona Viggen och tidiga IF hade liknande lösningar. Dock inte med någon tätning mellan skrov o motorrigg. De satt i en motorbrunn liksom. Frågan är om det är värt besväret? Är det av estetiska skäl eller vill du eftersträva att propellern kommer bättre ner i vattnet så att säga?
  17. Jag tänkte mäta alla de olika strömmarna, tycker det är det bästa sättet att få reda på så mycket som möjligt. Förbrukarna är ju enklast. Sätter en shunt på matningen till invertern sedan är det ju bara att logga vad som händer när olika grejor används. Det var tråkigt... hade trott på mer. Då blir det lite bökigare🤔 Känns som att jag måste grotta ner mig mer i detta innan jag börjar byta ut spisen då. Men det kan jag börja med så fort presenningen åker av. Får skriva laddströmmen under längre tid och vid olika väder och panelvinklar. Men det är ok, har tillgång till sådan mätutrustning. Kan ganska enkelt öka panelytan om det behövs då jag har ganska gott om "takyta" som ändå inte kan användas till annat. Nuvarande panel är på doghousetaket men bakom detta är kapell över sittbrunnen som bärs upp av en fast rostfri rörram Vi tar aldrig bort kapellet utan rullar bara upp kanterna så vi kan lika gärna ha solceller ovanpå detta. Det är 2 m2 så det räcker till 3-400 W panel som i så fall skulle kopplas 24 V till MPPT för 12 V laddning, då borde det bli ganska effektivt. Hade budgeterat för ny gummibåt i år, men kan köpa en beg. istället så går det på ett ut🙂
  18. Nje... Jag är ju långt ifrån säker🙂 Men nyfiken.. Det jag känner mig mest osäker på är hur mycket jag verkligen får ut av solcellerna. Som sagt kommer det vara sammanlagt 190 W. 100 W med MPPT-reg till ena banken med nya batterier och 50 W med äldre regulator till andra banken med äldre batterier. Törs man räkna med att man kan snitta >500 Wh laddning per dygn en svensk sommar med denna resurs? De andra grejorna kan jag ju enkelt få skaplig uppfattning om när jag köpt invertern. Det är ju bara att gå ut och brygga kaffe o koka lite mat. Motorns generator lär jag väl inte kunna testa innan sjösättning men skulle den onödigt klen är jag nog inte främmande för att sätta in en till. Motorn har ungefär 80 hk för mycket så det finns ju kraft över. Vi har ju inte någon annan nämnvärd strömförbrukning än det jag räknade upp tidigare. Min bättre hälft behöver ladda eltandborste och mobil varje dag. Jag klarar mig med 1-2 ggr/vecka. Har ingen TV, radar eller plotter. Finns en surfplatta med Eniro på sjön och ett enkelt ekolod men det används väl mest bara om vi åker utanför prickade leder i okända vatten.
  19. Tackar🙂 Tycker det borde funka... Vi är nog ganska så enkla med matlagning på sjön. Det mest energikrävande är väl potatiskok men där använder vi sådana där goda delikatesspotatisar i glasburk som bara värms upp, eller om det är vanlig potatis skär dem i mindre bitar. Räknar med max 20-25 min för potatisbusinessen, ca lika för makaroner. Det blir ca 3-400 Wh. Steka på ett par köttbitar eller korvar kanske 250 Wh. Kött kan man ju med fördel grilla också. Tänkte förpassa gasflaskan till badbryggan och ha en liten portabel mysgasolgrill på akterrufftaket. Vi äter som regel bara lagad mat 1 g/dag (även hemmavid) så även om vi skulle gasolgrilla på kvällen som kanske kräver kokt potatis till så borde det stanna vid max ca 1 kWh/dygn. Vi dricker kaffe 2 koppar x 3 ggr/dygn. Med en 1000 W kaffebryggare borde det stanna vid 0,5 kWh. Alltså 1,5 kWh. Jag kommer ha drygt 7 kWh batterier som jag tar ut max 3,5 kWh ur. Solceller på sammanlagt 190 W maxeffekt. Vi ligger sällan mer än 2 dygn på ett ställe utan att kör minst ett par timmar och då får vi generatorladdning. Hur mycket generatorn på den gamla Penta 40:an laddar har jag dock aldrig kollat. Den verkar dock ganska pigg för spänningen över förbrukarbanken brukar sticka upp till 14,4 V ganska snabbt när jag kör, då har det iofs aldrig varit speciellt urladddat tidigare. Sedan kommer ju vanligt förbrukarkrafs till också förstås. Kompressorkylen är väl den största med ca 200 Wh/dygn, om specen talar sanning. All belysning är nu bytt till LED. Eltoan drar ju mer men det är ju så himla korta stunder. Bogpropellern ska ju också ha en del men det blir ju mer att den stjäl laddning de få sekunder den körs. Matlagning, kaffepimplande, kyl + annat borde stanna vid max 1,8 kWh. Hoppas få ut 0,5-1 kWh/dygn ur solcellerna om det inte är p*ssväder. Förflyttning av båt medelst motor borde kunna ge 0,6-0,7 kWh/dygn i snitt. Om vi inte har någon dag med längre körning blir det nog minus på kontot men det borde kunna hålla fram till någon långkörning inträffar eller att man kanske inte alls lagar mat i båten samtidigt som man ha tur med solstrålarna. Tror i all fall jag ska testa detta då jag redan har alla grejor som behövs.🙂 Alternativet är att investera och förbättra i bef. gasolinstallation och det känns mindre spännande. Rent elektriskt tänkte jag mata 24/230 V invertern från bogproppens 24 V batteri. Detta fylls på kontinuerligt via 12/24 dc/dc omvandlare från 2 separata 12 V banker där jag väljer vilken. Tycker som sagt det borde kunna gå.... Om inte kanske jag inte har någon bogprop på ett tag men det har jag aldrig haft i någon annan båt tidigare heller så det är väl inte hela världen. Mat o kaffevatten kan man väl i värsta fall få varmt på gasolgrillen. Det som inte får ske är ju att kylen lägger av eller att man inte kan få lätta sig på eldasset, så man får väl ha lite koll till en början😁 Påpeka gärna om jag gjort någon tankelapsus....
  20. Står lite i begrepp att investera i en rejäl inverter, slänga ut gasolen och köra all matlagning på el. Vanliga kokplattor verkar ju kunna ligga runt 1,2 kW/platta så jag tänkte mig en ren sinus omvandlare på 3-4 kW kontinuerligt. Har bland annat sett denna.... Men vad menas med Felkod 2 ?? I vilket läge kan manicken ha hamnat då? Någon som begriper?
  21. Varför inte skippa 12 V och enbart bygga för 24 V? Hängde inte med på om alla dina ankarspel o propellrar var 24 V, men om inte går det antagligen att byta en motor till 24 V. Annat småkrafs som måste ha 12 V kan man ju klara med en dc/dc omvandlare.
  22. Det finns ganska många aspekter på detta och en del bottnar också i tycke o smak. Om man ska försöka vara objektiv tror jag ändå att det är en del grundläggande skillnader som jag tror de flesta kan skriva under på. Vad gäller manöveregenskaper finns för- o nackdelar med båda. Vid manövrering i hamn kan man med drevbåt efter viss träning få båten att manövrera bra i.o.m. att man styr med propellern. Men det krävs att man lägger bort "respekten" så man blir lite tuff med gas, fram/back och rattvevande. En del har detta naturligt i sig och en del måste öva men kanske aldrig blir vän med det. Båttypen driver dock ofta lätt i sidled och har obefintlig styrning med enbart rattutslag så det krävs att man lär sig ovanstående. I alla fall om det blåser lite grann. Duoprop är här bättre än singelprop eftersom man får ungefär samma kraft åt båda hållen. Manövrera drevbåt är väldigt likt aktersnurra. Roderbåt med rak axel är lite tvärtom. Deras roder gör att man kan styra en del även när båten glider fram sakta. Dessutom har de ofta en liten tillstymmelse till köl som gör att de inte brukar driva lika mycket i sidled. De brukar dock oftast inte lyda roder när man backar. Framåt lyder de dock bra eftersom rodret då styr propellerströmmen så om aktern drar iväg åt fel håll vid back kan man ge en kort kraftig dutt framåt med omlagt roder så båten vrider sig "rätt", sedan backar man på nytt. Idag har ju många båtar bogpropeller och det är ju till stor hjälp vid ovanstående på alla båtar.🙂 När man är ute o åker lite saktare brukar drevbåtar slingra sig en del medan roderbåtar som regel går rakt och stadigt. I planande farter är drev mer effektiva eftersom propellerns vinkel blir mer gynnsam. Underhåll är ju en annan sak... Drevet behöver tas av, tror de flesta är överens om att 3 år är lagom, för att byta bälgar. Särskilt knutbälgen är ju viktigt att den är tät. Många känner sig tvingade att ta av dem årligen pga stöldrisken. Moderna drev är mycket stöldbegärliga. Det kan ju så klart bli andra fel på dem också, t.ex. trimkolvar med slangar, bussningar, drivknutar, samt regelrätta ras i drev och lager. En del tycker hantering av drev är tungt o krångligt. Andra kan nog tycka det är kul att mecka med dessa saker. Säkrast är nog ändå att räkna med ett drevras av någon sort någon gång. Vill minnas att Penta föreskriver 1000 h livslängd. Sedan ska det renoveras eller bytas. Rak axel med backslag anses av många mer robust. Backslag kan givetvis också haverera, dock är livslängden generellt sett längre och underhållet, som oftast inskränker sig till oljebyte med en ganska billig olja, är billigare. Rakaxelbåt har dock propelleraxeltätning och cutlesslager som behöver vara i bra skick. Dessa grejor är dock billiga jämfört med drevreparationer och som regel något man bara behöver byta en gång, eller kanske aldrig. Många tätningar skall dock smörjas eller oljas någon gång eller kanske efterdras. Dock ofta okomplicerat och relativt billigt. Så.... vad gäller körbarhet är det nog mest tycke o smak vad som passar. Underhållet däremot tror jag nog de flesta är överens om att det generellt är mer krångel och större utgifter med drev, i alla fall om människan ifråga utsätts för genomsnittliga doser av tur respektive otur i livet.
  23. Det kan också vara bra att sätta sig in i vad det innebär att ha drevbåt jämfört med rakaxel och backslag. Drev är ju vanligast bland dessa båttyper men det går även att hitta några liknande med backslag.
  24. Nej. Det var ju om han skulle spara ström och bara ha en runtomlysande högst upp. Då måste han ta fram sågen🙂
×
×
  • Skapa nytt...