Gå till innehåll
tisdag 29 juli 2025

bhemac

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    17 491
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    165

Allt postat av bhemac

  1. Tuta på en segelbåt är en känslig fråga.... På min satt det ett litet signalhorn precis framför vindrutan. Det fungerar men att ha oljudet på masten känns bättre. Min VHF är en Standard Horizon GX3000 Matrix som utgång för PA-högtalare så att man kan ge order till fördäcksgastarna. Men också möjlighet att både tuta och ge mistsignal inkl skeppsklocka. Precis som Lintott, högtalaren på masten strax nedanför spridarna med en däcksstrålkastare precis under. I dimma är man ju skyldig att avge mistsignal. Något undantag från denna regle finns inte. Kan ju vara bra at vara laglydig. -- Köper man en vanlig tuta så ger den långa högre ljud men den är också väldigt riktad och man förlorar en del om de riktas nedåt.
  2. bhemac

    Val av solpanel

    28 cm blir för brett? https://solarlab.se/solpanel2/solceller-50w-monokristallin-small.html/
  3. Det funkar nog ganska bra men jag konstaterade att det var ett himla projekt att montera spottar så de lyser snett framåt. Sen funkar det ju bara på kvällen/natten. En kamera skulle vara bättre, testade lite och visst skulle det vara kul men samma där, besvärlig montering. Så lösningen fick bli ett framåtseende ekolod och det verkar fungera väldigt bra det lila jag hunnit testa.
  4. Kolla vinterplatser på sommaren, det brukar stå kvar ett antal båtar. Åk runt på småvägar, det står båtar lite här och där. En gissning är att de flesta båtar som övergets är lite mindre. Jag har en båtgranne med en Maxi 95 som stått i flera år. Helt komplett med rigg, ankare och hästskolivboj. Han betalar några tusen varje år för platsen. Han tittad till båten i somras, kom med nöd och näppe upp för stegen. Om möjligt, prata med ev fruar, då kan det bli en riktigt bra affär!
  5. Lägg en vattenfylld plastpåse mot skrovet och prova med givarn mot denna.
  6. Ganska mycket marginal skulle jag säga. Tex om man kolliderar med ett isberg och halva stäven försvinner. Ska man verkligen göra båten osänkbar så fyll ett tomt skrov med polyuretanskum och karva ut ett litet utrymme att sova iv.
  7. Mekaniska firmor som skär med laser eller vatten kan göra paneler från dwg-ritningar. De flesta skyltmakare kan göra men en del har bara kniv i sin skärmaskin.
  8. Går det att bryna? Till trä använder jag stålskär och så får man bryna ofta men då är det vasst.
  9. Det är bra, jag har kollat en hel del och eftersom jag är snål vill jag inte lägga ut mer pengar än nödvändigt. Någon vettigare lösning än CPM har jag inte hittat men det kan kanske finnas. De viktigaste funktionerna tycker jag är: Stänga av uttag och/eller laddning när en eller flera celler ligger utanför sitt arbetsområde. Stänga av. i två steg tex först oviktig last och sedan resten. Visa spänningen för den mest resp minst laddade cellen.
  10. Gör man det så har man större nytta av en fjärrstyrd däcksstrålkastare som lyser upp både båt och brygga. Samma i fören och ännu vettigare när man ska gå ombord från hala klippor.
  11. Frågan är bara hur bra det håller och hur enkelt det är att montera ny text i efterskott. Jag sätter dit knappar för saker som inte finns och ibland aldrig kommer att finnas. I mitt system sitter alla säkringar för sig sen har jag brytare på flera separata paneler. En sitter vid köket för fläkt, inverter, gasol och avlopp. Varken fläkt eller gasolavstängning finns ännu. Två paneler sitter centralt vid nedgången, pumpar, värmare mm. En panel för all "navigation" VHF, lanternor, plotter mm. Slutligen en liten panel vid styrplatsen för motorrumsfläkt, motor/segellanternor mm. Några saker som kyl, belysning får man slå av på säkringarna. Men de brukar alltid vara på.
  12. Intressant men kanske inte så billigt, kostar ca 1600 kr + ev moms/frakt.
  13. Eller så lägger man vinylen på baksidan så får man lite djup i glansen. Lite längre innanför sätter man ett par lysdioder. Sen är ju frågan hur man gör den dagen man behöver byta text, jag tror det är hopplöst att att få dit en ny vinyl på en borrad panel. Jag gjorde en panel med vinylen på baksidan men valde att borra efter att vinylen var monterad. Använde polykarbonat för kunna borra nära kanterna.
  14. Om jag blev så mycket klokare vet jag inte. Men, tittar jag på mina drönarbatterier (LiPO) så finns ett klart behov av att balansera. Men man plågar de ganska ordentligt. Båtens LiFePO4 har mycket liten skillnad i cellspänning. Det är ju enkelt att kolla, mät varje cell för sig. -- Har en batteripack med fyra LiFePO4, 20Ah till div projekt. Nu mätte jag dem, 3,34V i alla celler. Aldig balanserat och laddas med en enkel Biltema laddaree.
  15. Eller hur, det är snart ett nytt år
  16. Den där väckte ett vill-ha begär. Det blir en sådan nästa gånga jag ska gipsa hemma! -- En bra grej när man ska slipa med maskin är ett balansblock och en skena man hänger i mantåget, man blir inte alls lika rött i armarna.
  17. Att en konstruktör skulle kunna placera masten rätt är i min värld ganska enkelt, det krävs ingen högre matematik för det. Men visst, det kan finnas undantag. Så istället för att konstruera om båten kanske man ska lära sig segla rätt? Känns som jag har en del att jobba på där....
  18. Som jag fattat det, ja. Man ställer CPM för 3,5V, blir laddningen högre så stängs den av. Med 3,5V per cell så får laddas batterierna till mer än 95%. När det finns att balansera (det ser man på voltmetrarna) så stänger man av CPM och kopplar till en annan spänningskälla, typ den på bilden nedan, den har inställbar spänning och ström. Man kan parallellkoppla fler CBM1 för att kunna balanser med högre ström men det lär inte bli aktuellt. CBM1 har jag inte köpt ännu men de kommer nog sitta separat utan låda. Nackdelen med denna lösning med att balanser med en relativt låg ström är att man inte kan ladda hårt, typ laddström är lika stor som batteriets kapacitet. Den laddning jag kan få till är knappt 90A dvs en ganska säker laddning. Bussar har behov att kunna ladda vid hållplatser, men det behovet har inte jag. Så här tror jag det är: BMS123 är en bra lösning men den kostar ca 4300kr inkl nödiga relän. Det är ganska dyrt. Alltså skapar man ett eget system med CBM1 och CPM, total kostnad 1800kr. Behovet att kunna balansera är i de flesta fall väldigt litet, jag har inte sett något behov. Däremot vill jag ha en bra övervakning av cellerna och det får man med CPM. Det finns tydligen möjlighet att kunna koppla in en Arduino el likn för att få en mycket sofistikerad övervakning. Om man nu har tid med sådant.
  19. Ja men skrapa bort allt löst först. Nästa år kommer det troligen att bli löst att skarpa.
  20. Jag läste också fel. Balanseringsmodulen CBM1 saknar manual. Funktionen är ganska enkel: Kortsluter när spänningen går över 3,60V. Brinner upp när strömmen blir mer än 1,7A.
  21. Finns pdf-manual under "Documents"
  22. En lite omarbetad version där huvudkomponenten är GWL Cell Performance Monitor. Denna enhet håller koll på varje cell och kopplar bort laddning resp uttag om någon cell gär över eller under inställd spänning. De två voltmetrarna visar lägst resp högst cellspänning. Huvudreläna är bistabila dvs drar bara ström vid till eller frånslag. HÄR! Om CPM ser att någon cell har för låg spänning kopplar relät "Kraft" ifrån. Har inte spänningen stigit inom 30 sek så kopplas "Last" bort och då är all belastning bortkopplad. Laddningen kopplas bort på liknande sätt, först "Sterling" (Motor&Vind), sen solladdningen. Victron Battery Protect är ev lite overkill men jag hade den lite extra säkerhet är aldrig fel. Dessutom fungerar den som huvudbrytare. Här finns ingen balansering inritad men DENNA. Det är en enkel och billig balansering, nackdelen är att den barar balanserar med max 1,7A. Så för att balansera måste batteriet tas "ur drift" och matas, antingen med en nätdel 1,7A@14,6V eller så har man en DC/DC-omvandlare som matas från startbatteriet. Balanseringen tar några timmar. Enligt min erfarenhet så räcker det mer än väl att balansera ett par gånger per år.
  23. Tänk om båten var dubbelt så stor, vad gott om plats det skulle bli. Och antagligen fyra gånge så många prylar. Vissa vill inte ha en massa prylar, de har glädje av båten 10 veckor per år. Vi som gillar prylar har kul ytterligare 42 veckor om året!
  24. Man brukar skilja på givare (som ska ge signal till en mätare) och en vakt som en on/off signal till ett larm. Biltemas är en givare och IngemarE's är vakt. Jag hade en temp.vakt på avgaskröken parallellkopplad med motorns temp.vakt. Quick&Dirty!
×
×
  • Skapa nytt...