SeaManiac

Miljö handlar om så mycket mer än om de uttjatade frågorna om CO2 utsläpp och koppar i bottenfärg. Jag är s.k. klimatskeptiker, vilket betyder att jag inte ser någon annan anledning än den rent ekonomiska att begränsa mina utsläpp. Eftersom jag ännu inte sett något hållbart bevis för att koppar i bottenfärger skulle vara miljöskadligt minimerar jag bränslekostnaderna genom att hålla botten ren. Jag flyger också till Thailand varje år utan att känna ett uns av dåligt samvete. Men jag värnar miljön på mitt sätt. Jag är extremt noga med att inte skräpa ner i vår vackra skärgårdsnatur. Jag tömmer min toatank på öppet vatten, långt från bebyggelse och badvikar. Jag går aldrig i land på fågelskyddsområden. Jag försöker köra vår motorbåt så att den stör människor och djur så lite som möjligt med buller och svall. Jag stör aldrig med (fylles-)skrål eller annat oljud i naturhamnar. Tomgångsladdning är tabu. Jag köper inte heller rödlistad fisk eftersom jag anser utfiskningen av världshaven vara ett stort miljöproblem. Mvh/Sea Maniac

Oj, har inte kopparfärg alltid varit OK i Östersjön? Det hade jag ingen aaning om! Sea Maniac

Spikarna går att arrangera så att det behövs tyngden av en bil för att orsaka punka. De behöver inte heller vara så vassa att de ger någon skada om någon skulle trampa på dem. Avsikten var inte heller att skada slöddret utan att immobilisera deras bil. På så sätt skulle polisen eventuellt kunna fånga dem. Om den nu mot förmodan skulle rycka ut. Men nu verkarju problemet vara löst på annat och säkert lika bra sätt. Sea Maniac

Spikmatta! Ordentligt med upprättstående spikar väl dolda under lera o löv. Kombinera med larm som tjuter, tänder lampor och ev. fotograferar när man kör över givaren. En bild på en totalpunkad bil där registreringsskyltarna syns är ju inte helt fel att lämna över till polisen. Glöm för f.. bara inte att ta bort grejerna när du ska flytta båten. Sea Maniac

Känner väl igen det där med förruttnelseprocesser i inloppsslangen. I vår förra båt luktade det för dj.. av svavelväte så fort man spolade när båten legat stilla ett tag. Konstigt nog luktar det inte i den nuvarande. Man kan ju undra vad det beror på. Min gissning är att ett gäng anaeroba bakterier hade slagit sig ner i slangen och bröt ner alger och andra näringsämnen i vattnet. I slangen på den nuvarande båten bor det tydligen ännu så länge inga bakterier med magbesvär. Om det börjar lukta igen skulle jag prova med att desinficera hela slangsystemet med t.ex. utspädd Klorin. Sker enklast när båten ligger uppe. Ett skott i mörkret, ja, men enkelt att testa. Mvh/Sea Maniac

Tackar och bugar! Har Svenska Akademins Ordlista från 2005 och där finns inte ordet, konstigt nog. Tänkte ungefär i de banor som du beskriver när jag trodde att det heter beväxning. Känns lite bra att det var rätt! Mvh/Sea Maniac

Tackar och bugar! Har Svenska Akademins Ordlista från 2005 och där finns inte ordet, konstigt nog. Tänkte ungefär i de banor som du beskriver när jag trodde att det heter beväxning. Känns lite bra att det var rätt! Mvh/Sea Maniac

Har alltid strävat efter att uttrycka mig och stava rätt. I alla tider har jag skrivit beväxning och tyckt att beväxtning, som många skriver här, låter fel. Nu har jag kollat i SAO och där finns ordet överhuvudtaget inte. OK då försöker vi med påväxt tänkte jag, men det fanns inte heller. Någon som vet? Finns det något alternativt godkänt ord? Skitsamma tänker du kanske? Inte för mig! Mvh/Sea Maniac

Intressant det där med tusch mot beväxnig. Problemet är att den svarta färgen i tusch består av en blandning av olika färgämnen och det finns säkert lika många blandningar som det finns fabrikat av olika sorters tusch och tuschpennor. Vissa kanske fungerar, andra inte. Skulle vara intressant att veta vilken sorts tusch (-penna?) farbrodern använt. Kanske finns där någon ingrediens som skulle kunna användas mot beväxning, inte bara på propellrar. Ska vi starta en firma? Mvh/Sea Maniac

0,2 är ribban jag försöker komma över när jag dricker alkohol. Lyckas bra för det mesta! Mvh/Sea Maniac

Beväxning på skrovet borde bara påverka maxfarten, inte maxvarvet. Beväxning på propellern påverkar däremot båda. Om försäljaren är intresserad av att sälja borde han gå med på att lyfta båten, kolla och ev. rengöra propellern och sedan bjuda på en ny provtur. Om varvet fortfarande är lågt skulle jag inte köpa den båten förrän felet är åtgärdat och det finns en godtagbar förklaring. Mvh/Sea Maniac Senast ändrad av SeaManiac | 21 augusti 2011 | 08:55

Hamnar nog någonstans i samma härad, fast med lite annorlunda kostnadsfördelning. Min fru, som jobbat med ekonomi och inte riktigt kan hålla fingrarna borta räknade en gång ut timkostnaden vid användning av båten. Hon har lovat att inte göra om det! Mvh/Sea Maniac

Lysande! Hade själv planerat ett inlägg i samma anda, men det behövs inte nu. Du har träffat huvudet på spiken. Skulle dock vilja vilja lägga till ytterligare en Bror Duktig-typ Miljöfanatiker som vill hindra andra från att flyga på semester, köra bil och åka båt. Mvh/Sea Maniac

Intressant! Det där hade jag aldrig hört talas om. Om 0,02% vatten halverar lagrens livslängd enligt SKF, vet du i så fall vilken total livslängd de räknar med? Vid vilken arbetstemperatur gjordes försöket? Sedan måste man skilja på drev och motorer. Den heta oljan i en motor destillerar bort allt vatten ganska omedelbart. Så är det ju inte med drevet, men frågan är om man kan jämföra med en bakaxel eller ej. En bakaxel snurrar ju runt, ibland i regn och vattensprut, och tätningen sker, precis som med drevet, med hjälp av simmerringar, Å andra sidan arbeter ju drevet helt under vatten, men å tredje sidan under jämnare temperaturförhållanden. Den kraftiga avkylningen av bakaxeln under vintern borde ju ge större undertryck och därmed större risk att minimala mängder vatten sugs förbi axeltätningarna när axeln roterar. Jag har har inga svar, bara drågor. Någon? Mvh/Sea Maniac Senast ändrad av SeaManiac | 15 augusti 2011 | 17:24

Att den fuktiga luften i saltvattenmiljö skulle vara surare och mer saltrik är nog ett typiskt påstående från en båtmek, som egentligen inte vet, men måste ha svar på alla frågor. Den luftfuktighet och ev dimma kommer från saltvatten skiljer sig inte från den som kommer från sötvatten. Fuktbildningen och kondensationen är ju en process jämförbar med destillation, vilket som bekant ger fullständigt saltfritt vatten. Att skruvar etc. rostar mera beror ju på stänk och översköljning. Båtmekarfaktorn gäller nog inverkan av förbrännningsrester också. Alla kemiska processer går fortare vid högre temperatur. Man brukar räkna med att hastigheten dubblas vid var tionde grads temperaturökning. Det skulle alltså vara mycket större risk att ha oren olja i motorn under sommaren. Som tur är innehåller oljan riikligt med neutraliserande och korrosionshämmande ämnen, annars skulle den behöva bytas efter varje skön sommartur. Den innehåller faktiskt så mycket skyddande ämnen att den i vissa bilmotorer bara behöver bytas var 3000-e mil. Om man lägger till ordentlig säkerhetsmaginal och räknar med 1000 mil och 70 km/h hamnar man runt 140 timmar. Med tanke på ev. kondens är det antagligen en god ide´ att avsluta säsongen med en ordentlig varmkörning. Detta säger Sea Maniac som själv byter varje år, även efter somrar när motorn körts kortare tider än så. Ren vidskeplighet! I sommar verkar det tyvärr bli betydligt kortare tid och jag tänker för första gången försöka hålla fingrarna borta från oljetömmaren. Mvh/Sea Maniac

Hej! Jag köpte en 2 hk Side Power från Hjertmans och monterade den själv i min båt som är 8,7 m inkl badbrygga och väger ungefär som din. En del monteringsbeskrivningar följde med och jag kompletterade med lite Googling. Vill minnas att Praktiskt Båtägande senare hade en artikelserie om montering av bogpropeller. Det går att köpa deras artiklar genom hemsidan. det finns ockå ett företag som är specialiserat på montering av bogproppar, men det kostar. Google igen! Lite jobbigt att installera den var det. Man behöver vana vid plastarbeten och en smidig kropp. Framför allt var det trångt och j.....t att stå på huvudet och plasta inifrån i ett litet svåråkomligt utrymme längst ner i förpiken. Det blev ju inte enklare av att jag fick hitta på en lösning för att klara vattentanken som fanns/finns i samma utrymme. Men det var värt allt besvär. Jag har haft stor nytta och glädje av min bogpropeller. Möjligen skulle jag valt ett nummer större. Jag har aldrig hittills tyckt att den är för klen, men jag kan tänka mig att den inte orkar i riktigt hårda sidvindar, men vet inte om någon annan gör det heller. Det var i första hand utrymmet som var den begränsade faktorn. Mvh/Sea Maniac

Bra, då vet jag. Vi har ungefär samma viktförhållanden. Jag saknar kättinng, men så har man ju förstås en finbruce. Allvarligt talat tror jag inte den skillnaden betyder så mycket, Däremot utgör min motorbåt ett större vindfång. Ville bara få en känsla för om jag ligger rätt till Mvh/Sea Manicc

Har också goda erfarenheter. Skulle vara kul att veta vikten på båt o ankare. Mvh/Sea Maniac

Jag försöker leva med omsorg om miljön. För att klara detta på bästa sätt skaffar jag mig så mycket kunskap om tekniska och kemiska detaljer som möjligt. Det betyder att jag, så långt möjligt, fattar beslut om hur jag skall förhålla mig i olika miljöfrågor utifrån kunskap. Det mer idealistiska förhållningssättet som du representerar blir i längden ohållbart. Om jag okritiskt skulle tillämpa försiktighetsprincipen på alla miljövarningar som poppar upp nästan dagligen skulle jag snart inte kunna göra någonting. Vet inte ens om det år hållbart att sitta overksam. Bäst att hänga sig kanske, men då har vi miljöbelastningen från repproduktionen, koldioxid från ambulanstransporten och inte minst koldioxidutsläppen från krematoriet. Bäst att tänka på försiktihetsprincipen och hänga kvar overksam ett tag till. Men, hemska tanke, det kommer att öka min miljöbelastning. Jag måste ju, trots allt, äta, hålla varmt inomhus och köpa lite kläder då och då. Suck! Som jag förstod saken var även det inledande inlägget fokuserat på tekniska detaljer, nämligen effekt av olika bottenfärger på beväxning. Mvh/Sea Maniac Senast ändrad av SeaManiac | 10 augusti 2011 | 09:25

Mätt strömmen från solcellen före eller efter regulatorn? Mvh/Sea Maniac

Har haft Biltemas oslimmade i två år. Den funkar bra, men började låta väl mycket efter ca ett år. Har aldrig haft problem med vatteninträngning, men heller aldrig råkat ut för översköljning. (Motorbåt, högt belägen på rufftaket) Är övertygad om att ingen ventil som saknar avstängning klarar översköljning utan att läcka in vatten. Mvh/Sea Maniac

Jag har ju inte forskat på detta och har alltså inte några verifierade kunskaper men efter ett långt yrkesliv som forskande kemist vågar jag ändå komma med en kvalificerad gissning. Koppar löses ut i vattnet i form av kopparjoner. Koncentrationen är relativt hög intill skrovet och sjunker sedan kraftigt med avståndet. I vattnet finns ligerande ämnen ämnen som kan bilda komplex med kopparjoner, men inte med metallisk koppar. Koncentrationen av ligander är låg relativt kopparjonkoncentrationen och räcker inte till för att binda alla kopparjoner intill skrovytan. Dessutom tar komplexbildningen en viss tid. När sedan kopparjonerna vandrar längre ut späs lösningen ut och koncentrationen sjunker. Då räcker mängden av ligander och alla kopparjoner kan till slut bindas. Den koppar som sitter på skrovet finns inte i jonform och kan då inte reagera - och inaktiveras - med några ligander. Hoppas dettta gör att du kan få ihop resonemanget. Mvh/Sea Maniac

Kopparjonerna som kommer ut i vattnet binds till olika organiska ämnen, s.k. ligander, och det bildas mer eller mindre stabila komplex. Dessa hamnar troligen till slut i bottensedimentet, men där ligger de kvar, otillgängliga för djur och växter. Om själva bottenfloran, t.ex. tång och sjögräs i båthamnar påverkas råder det delade meningar om. I de flesta hamnar finns rester från gamla tennbaserade bottenfärger som är betydligt giftigare för vattenlevande organismer, så det är ganska svårt att få en uppfattning om eventuella effekter. Sedan kan man ju fråga sig om det spelar någon större roll? Båthamnarna utgör ju en minimal del av den totala kustarean. Som en jämförelse är det få som bekymrar sig över att asfalten på parkeringsplatser hindrar tillväxt av olika växter och insekter. Mvh/Sea Maniac

Kopparjonerna får en hög koncenratiion alldeles vid skrovytan, när de löses upp. Sedan avtar koncentrationen mycket snabbt genom utspädning. Precis som många andra ämnen börjar giftigheten vid en viss koncentration. Jämför med vanligt vanligt koksalt, som är mycket giftigt om man får i sig för mycket, men t.o.m. livsnödvändigt i mindre mängder. Mvh/Sea Maniac

Instämmer med föregående talare: värme hjälper. Har själv tagit bort fastoxiderade mantågsstöttor bara genom att värma upp bultarna, som satt gängade ner i ett aluminiumfäste. Någon svetsning behövdes inte i det fallet. Om man värmer lånsamt kan man se hur aluminiumhydroxiden plötsligt fräser till och krymper ihop. Det beror troligen på att den lämnar ifrån sig vatten och bildar aluminiumoxid, som har lägre volym och klibbar mindre. Problemet kan vara att omgivande plast ligger för nära och inte tål den höga värmen. Ett tjuvknep i så fall kan vara att låta bultarna sitta och borra upp några nya bulthål i närheten. Det gäller föstås att hitta lämpliga hålavstånd, så att det hela ser någorlunda snyggt ut. Mvh/Sea Maniac