Stan

En dagsetapp norrut från Gävle ligger resturang Axmarbrygga. God mat, brygga med bojar, egen hemsida för exakt position. Kryssarklubben har givit ut en bok med i stort sett varenda tillgänglig tilläggningsplats längs norrlandskusten. Den kom för något år sen och heter Norrlandskust har jag för mig. Jag skulle inte åka utan den.

Kanske någon ska tipsa lagrådet om detta. utan att vara säker så tror jag att det finns en sån instans i Sverige. De brukar skicka tillbaks knasiga lagförslag som tjänstemän och okunniga politiker mejslat fram i alttför stor hast. Men även lagrådet kan ju kanske missa en sån här sak om ingen tipsar dem. Det kanske finns någon juridiskt kunnig på forumet som vet om jag är ute och cyklar eller inte.

Norge den sista Sovjetstaten, sa en känd svensk minister och tillika seglare för några år sen. Enligt orginalartikeln i GefleDagblad från i fredags så började nya tull och momsregler gälla i Norge den 1/1-2009, dvs flera månader efter båten blev upplagd för vinterförvaring. Men vill inte Norge ha några turister i sitt land så kan man ju skita i att åka dit.

Om vi nu inte ska blanda ihop äpplen med päron så gäller följande i Sverige. Det finns ingen skatt på lös egendom i detta land varken båtar, bilar, smycken, dyra tavlor eller något annat. Det som ibland kallas bilskatt vet jag inte riktigt vad det är. Jag har då inte betalt någon sådan nån gång. Det finns något som kallas vägtrafikskatt som fordonsägare av olika sort betalar för att kunna nyttja de vägar som Trafikverket har placerat ut här och var i naturen. Något motsvarande har dock inte sjöfartsverket byggt upp med undantag av vissa slussar och kanaler. Det finns visst en akvedukt i Dalsland också, vet inte om sjöfartsverket är inblandat på något sätt.

Var ska du göra hål ? Är det för en avlastare som sitter skyddad under sprayhooden eller är det nya bryblock som sitter oskyddat på taket vid sidan av masten, eller är det någon konstruktion som leder fallen genom rufftaket med stora hål där vatten kan rinna in? I det sistnämda fallet är nog vattentätheten mycket viktig. I första fallet kanske det räcker med att täta med Sika eller nåt liknande.

Jag har en ventil av nämda typ med solcell och batteribackup. Den är så tyst att det inte är några problem att sova i båten. Den har suttit där i ca:10 år. Kåpan är rostfri vilket kanske gör ett högre inköpspris men den ser å andra sidan helt fräsch ut fortfarande. funktionen är klockren. Bra ventilation, tyst och undrhållsfri.

Man putsar och polerar på sin båt för att den ska se snygg och proper ut. Jag efterlyser också ett mindre märke som visar att man stöder sjöräddningen, det nuvarande är ju stort som en ishockeypuck. Den enorma klisterdekal som visar årtal skulle jag aldrig drömma om att klistra på min båt, den får ligga i ruffen och plockas fram vid eventuellt nödläge.

Jag har tipsat om denna bok tidigare, Plastbåtsvård av Peter Behrens. Den brukar finnas på biblioteket. Där får man detaljerade tips och instruktioner på olika typer av lagningar bland annat detta problem tas upp. Skrapa ur sprickorna med något vasst och fyll i med gelcoat i rätt färg, sen är det bara att slipa och rubba. Gelcoaten i din båt kan flexa men bara till en viss gräns sen spricker det. Troligen kommer samma sak att hända igen om du inte förstärker runt winschen underifrån, en större och kraftigare utlastning eller med epoxi i sandwischlaminatet.

www.wally.com Där hittar du nog den båt du tänkt dig.

För 10 dagar sen startade jag denna tråd för att jag blev inte klok på om det var någon kvalitetsskillnand mellan olika Brucekopior i rostfritt stål, priserna varierar ju kraftigt. Eftera att ha läst alla inlägg de senaste dagarna kan man kanske dra slutsatsen att många av er tycker att kopiorna är rätt värdelösa. Nya plogankare av typen Delta eller Rocna verkar vara ett bättre köp. En ny fråga infinner sig dock. hur kan dessa RF Brucekopior ha en så totalt dominerande ställning hos kvalitetsvarv som exempelvis Linjett, Malö varvet och nästan alla andra svenska och europeiska varv. Det finns knappt en båtbroschyr där nya båtar i milijonklassen och uppåt inte har dessa ankare i aktern. HallbergRassy båtarna har visserligen Delta ankare i fören på båtmässorna har jag sett, men de tillhör undantagen.

Detta med ankare verkar vara en djungel, och alla har nån test som de är bäst i. Vem i Sverige säljer Rocna ankaret?

Har själv seglat en Fenix och kompisen hade en Cumulus. Ganska lika båtar tycker jag, Saab eller Volvo, Aftonbladet eller Expressen. Det finns dock skillnader. Självslående fockskena på fenixen är standard. Har någon av båtarna rulle på förseglet furlex eller liknande så underlättar det att segla själv. En stor skillnad är dock platsen nere vid matbordet. De flesta fenixar, även min var en dinett dvs bordet på tvärsen. detta gör att med den båt i Fenixens storlek så ryms det 4 pers runt bordet, Det är max. Ett barn till och du får problem. En Cumulus med en lång soffa på varje sida så går det att trängas lite och få plats med tre på varje sida.

Jag har en vagga i aktern som ett Bruce ankare, orginal eller kopia passar perfekt i. Jag har nu ett orginal Bruce på 10 kg, men ska nu montera ett ankarspel i aktern och tänkte då gå upp till ett 15 kg ankare. Bruce orginal finns ju inte kvar i små storlekar längre så då får det bli en rotsfri kopia tänkte jag. Det blir enbart akterförtöjning mot land med detta ankare. Jag slås dock av de märkliga prisskillnaderna på denna förhållandevis enkla produkt. Jag har sett priser på mellan 2800 och 5000 kr på dessa kopior. Frågan är om det är befogat på något sätt.

Jag har skurit upp den ändlösa linan, det funkar mycket smidigare då. En lång ändlös lina bara vrider och tvinnar sig.

Tänkte köpa ett 15 kg rostfritt ankare, en Brucekopia var tanken. Priserna verkar variera flera tusen upp eller ner, frågan är om kvaliteten också gör det? Breeze (Hjertmans) Maxankare (Watski) Engbo B (Marinsystem), Rorsman (Byggplast och båtprylar) samt ett flertal andra. Ar det någon kvalitetsskillnad ? Samtliga är ju kopior av Bruce orginal.

Mastervolt elverk sitter i många Orustbyggen typ Hallberg Rassy. Jag tror modellerna heter Wishper och finns i olika storlekar. Se mastervolt.se. Dessa verk har nog alla fördelar du kan tänka dig jämfört med ett bensinverk från Honda eller dess kopior, alla fördelar utom ett. Du kan säkert räkna ut vilket.

Ursäkta Ingmae E. Det var ju Gunnar som skrev detta.

Ingemar E säger att varvtalet har betydelse samt att remskivornas olika diameter ger generatorn högre varvtal än motorn. Det man ser från tid till annan är att båtar ligger vid bryggan eller naturhamn med motorn på tomgång i syfte att ladda batteribanken. Frågan är om detta är fullständigt meningslöst för att varvtalet är för lågt eller om batteribanken får full laddning?

Ursäkta en liten sidovinkling av frågan, men har motorns varvtal något att göra med hur mycket generatorn laddar till batterierna? Att batterierna laddas vid marschfart har jag ju självklart märkt men hur blir det om man ligger och puttrar på tomgång?

Att plocka isär den utan att ta bort den från taket kanske går men att lyckas få ihop den igen utan att ta loss den skulle ha varit omöjligt för mig. Min satt hårt bultad i rufftaket. Varmvatten, diskmedel piprensare och tandborste kanske är värt ett försök först om den är svår att skruva loss.

Jag plockade isär en Easylock Midi singel i höstas med liknande problem. Det var rätt enkelt och felet var för mycket invändig smuts. Ta en bild med telefonen eller digitalkameran när du har lyft på överdelen, det är ett antal brickor och sprintar som måste tillbaks på rätt ställe.

Storskotet på bilden är med utväxling 3 ggr eller 6 ggr. Dra i båda haländarna samtidigt så blir det 3 ggr utväxling eller dra i den ena änden så blir det 6 ggr utväxling. Jar har haft detta i en par år på ett storsegel på 40 kvm. Kullagrade block fungerar perfekt utom i ett avseende, det är när belastningen är stenhård på kryss då går ett kullagrat block trögare än ett glidlagrat. Men vid lätt till normal belastning har det kullagrade alla fördelar. att det är dubbel utväxling fungerar perfekt.

Vi båtåkare har sedan barnsben fått itutat att alltid använda flytväst på sjön. Så här års när det är fler än Jesus som kan gå på vattnet, ställer man sig frågan? Varför har jag inte flytväst när jag är ute på det frysta vattnet i skärgården med mina långfärdsskridskor? Att falla i vattnet förefaller otroligt mycket troligare på en skärgårdsis än från min segelbåt. Trots detta har jag aldrig sett en skridskoåkare med flytväst. Skulle det ”ofattbara” trots allt hända, att jag faller i vattnet, badar jag hellre i plus 18 än i plus 1 grader.

Den bästa internetsida på svenska som jag har sett gällande detta är www.thepolishman.se/ Det handlar mest om bilar men du hittar också specifika svar om båtpolering om du letar lite. En regäl rondellmaskin med en skiva och lågt varvtal, ner till 600 varv eller nåt, och bra medel kommer att göra livet lättare för dig i vår. Senast ändrad av Stan | 15 januari 2010 | 14:17

Jag håller med om att ett solblekt och vindpinat UV-skydd gör att seglen ser lite sjabbigare ut, så börjar det se ut på min båt trots att UV-skyddet är samma färg som seglet. Det kanske är det som avgör ändå? Går man ner i en båthamnen en dag när det blåser kuling så är det alltid några båtägare som inte har snörat ihop sina rullsegelkapell ordentligt. Jag tror att det är ett vanligare problem än att hela genuan blåser ut med segelhaveri som följd. Några timmar med ett osnörat kapell smattrande i vinden nöter snabbt hål både här och där.