raol

Men så är det inte överallt, och därför är det inget gott råd. Jag skulle vilja se ett tydligt förbud mot det, och att Kustbevakningen får rätt att göra en vända då och då med en "harv" för att fånga upp alla som ligger i farleder. En gång i veckan under hummerfiskeperioden vore lagom. Jag tror idioterna som lägger i farlederna snabbt hade lärt sig då.

Problemet är ju, som redan påpekats i tråden, att folk lägger dem kors och tvärs i farleder också. Så "att hålla sig till farlederna" är inget bra tips.

Det blir i alla fall enklast så. Annars måste man ju hissa upp nån, eller sig själv, för att kunna se... Tja, vår båt når 6.8 knop med nånstans mellan 19 och 20 hk (propellern är för tung så vi når bara ca 2800 varv av 3600, och effektkurvan säger att det motsvarar ca 19-20 hk). Visst är en Boström 37 större och tyngre, men vattenlinjeslängden är också nästan 20 % längre. Jag tycker inte att det borde krävas mer än ca 30-35 hk för 7 knop, vilket är alldeles lagom för 45 hk motor.

Man får nog vara ganska opportunistisk och se vad som dyker upp på marknaden, snabbt utvärdera egenskaperna och priset, och antingen köpa eller avstå. Snarare än att rikta in sig på en eller två särskilda modeller som kanske sällan dyker upp, eller gör det men till fel pris eller väldigt fel plats. När vi köpte vår nuvarande båt hade vi gjort en lista med de egenskaper vi ville ha. En del måste-grejer och en del önske-grejer. Helt plötsligt dök det upp en båt på Blocket som matchade vår lista nästan perfekt, och några dagar senare hade vi köpt den. Vad gäller farten så är jag skeptisk till det du skriver. Vi har en 31-fotare med 23-hästare i och en för tung propeller, och når 6.8 knop, trots att vi saknar 750-800 varv till max. Att en Boström 37 inte skulle klara mer med en 45-hästare låter helt osannolikt. Om vi hade haft en 30-hästare och en perfekt propeller hade vi kunnat ånga runt i ca 7 knop utan att motorn hade fått jobbba ihjäl sig, med en mindre båt. När det gäller segel finns det olika åsikter. Jag räknar kallt med att de som tycker annorlunda också skriver här inom kort. Min åsikt är att om man inte har höga krav på fart och höjdtagning, så funkar vilka segel som helst bra, så länge de är hela. Ja, det lutar lite mer om det blåser hårt, men man kan reva tidigare. Offra fart för komfort. Vår första båt hade oerhört gamla segel, men det var ändå väldigt kul att segla och fort gick det. Faktum är att maxfarten jag noterade i vår lilla Seacat för 8-9 år sen är en halv knop högre än maxfarten jag uppnått för segel i vår nuvarande Beason 311. En ny uppsättning segel, försegel och storsegel, för en Boström 37 eller annan i samma storlek, kostar från 80 000 kr och uppåt. Man kan fråga sig om det är värt det för att det ska luta lite mindre i hårdare vind, och att få lite högre fart i vissa situationer. Riggen är viktig att kolla, men det kan vara svårt att göra om masten står. Kolla alla vant och stag så att vajrarna är hela, inga lösa trådar, ingen allvarlig rost (lite tunn rost på ytan får man alltid räkna med). Kolla att spridarna är hela och raka, och att spridarfästena är hela. Att det inte finns sprickor eller uttöjningar där vant och stag fäster i masten. Att det inte är sprickor eller andra skador på mastfot, masttopp som ofta är gjutna aluminiumstycken. Löpande rigg, alltså linorna, är enklare att byta men bra att kolla ändå. Att de är hela och inte verkar ha skavskador på olika ställen. Med genomgående mast gäller det att kolla att det är tätt. Går säkert att undersöka innertaket runt hålet och området nertill där mastfoten vilar för att se om det har varit mycket vatten där. Köl och kölbultar är nog svårt att kolla mer än att se skicket, men om båten är på land kan man kolla att det inte är nån glipa mellan skrov och köl. Just Boström 37 har blyköl så där är det ingen rostrisk...

Norskar också, men inte med 16 hk...

Nä, och en del är huvudlösa nog att lägga ut BLÅ kulor! Med några decimeter våghöjd är det nästan omöjligt att se en sån.

Vad har du för maxvarv på motorn (eller vad är det för modell, om du inte själv vet maxvarv)? Jag tycker att det låter som en för "tung" propeller för 16 hk.

En snabb koll på de tre verksamma ingredienser som räknas upp på dunken säger att det är tre ämnen som är "snälla", dvs har låg giftighet och finns på listan för "snällare kemikalier" som den amerikanska översynsmyndigheten för kemikalier rekommenderar i stället för farligare, skadligare ämnen som används. Och de är lösningsmedel. Om blandningen löser bottenfärg effektivt vet jag inte, men det ser ut att kunna funka. Betydligt snällare än att blanda till en lösning med natriumhydroxid i alla fall. Uppsamlingen löser man nog enkelt med en billig presenning under som de avskrapade färgresterna kan få ramla ner på. Skrapa torrt ger ett extremt ettrigt damm som tar sig in överallt, och är mycket svårt att samla upp fullständigt. Då är det nog bättre med våta färgrester. Men drygt två lakan för en dunk är rätt extremt. En burk natriumhydroxid kostar 60 spänn på Biltema. Även om man kanske behöver några burkar är det ändå väldigt mycket billigare...

Om den inte är fylld och vattnet kan expandera fritt uppåt lär den inte frostsprängas.

Reglerna har jag läst. Men regler och vad som görs i verkligheten behöver inte stämma överens, tyvärr... Med tanke på att det ligger hundratals, kanske tusentals, hummertinor som minspärrlinjer över farleder i september/oktober, så har jag inte så särskilt stort förtroende för fritidsfiskares förmåga att följa regler. Fiskarens bedömning av "överseglingsbart" kanske baseras på en öppen plastbåt med utombordare, djupgående en dryg halvmeter...? För mig betyder "överseglingsbart" minst sex meter fritt vatten vid normalvattenstånd. Jag vet inte riktigt hur djupet i sjökortet ska ge mig nån ledtråd. Jo, om det är mindre 3-4 m djupt så får jag utgå från att det inte finns plats, men jag vet ju inte hur höga näten är upp från botten. 10 m? 20 m? 30 m? Har absolut ingen aning.

Ja, så här på hösten när de flesta har fått upp sina båtar och det fortfarande är långt kvar till våren och förberedelserna för sjösättning tänkte jag starta en tråd för att diskutera hur fiskeredskap märks ut på ytan. Jag är själv väldigt okunnig, och hoppas på bra diskussion och bra svar. Mardrömmen är att få en lina från nåt fiskeredskap som fastnar på köl, roder eller propeller, i synnerhet när propellern drivs av motorn, men också när den roterar fritt av vattenflödet. Möjligen var det det jag råkade ut för i våras, när jag fick dras ut från land av en passerande båt och sen blev hembogserad av SSRS. Men jag vet inte, och lär aldrig få veta, för inget satt kvar. Några vanliga scenarion är: 1. Flagga, ensam (möjligen oupptäckt kula). 2. Flagga och sen en bra bit därifrån ytterligare en flagga. 3. Flagga och sen en bra bit därifrån, på linje, en eller flera stora kulor, oftast orangea. Ibland med kulor ut i två riktningar från flaggan. 4. Tre eller fler kulor på (skenbar) linje ganska nära varandra. 5. Ensamma kulor eller välen (två kulor bildar så klart alltid en linje, men det ser inte lika misstänkt ut som 3-4 på tydlig linje). Eftersom jag inte vet vad dessa betyder agerar jag som följer: 1. Jag håller väl tilltaget avstånd, hundratals meter, helst i lä. 2. Jag ser till att inte passera mellan flaggorna. 3. Jag ser till att inte passera mellan flaggan och nån av kulorna på linjen. 4. Jag ser till att inte passera mellan kulorna på linjen. 5. Om jag misstänker att det rör sig om en fristående kula/väle för att markera en tina, ser jag till att styra i lä om den, om linan mot förmodan skulle vara för lång och ligga delvis vid ytan. Är detta onödigt? Finns det redskap där linan går på mindre än några meters djup mellan två markeringar på ytan? Hur ska man egentligen tolka de olika markeringarna? Hur mycket kan man lita på att fiskare följer reglerna? Tidigare hade vi båt med utombordare. Då är detta inget större bekymmer om man upptäcker det snabbt, eftersom man kan snurra för att få loss saker från köl eller roder (det har jag gjort några gånger) eller lyfta upp utombordaren för att få bort linan ur propellern. Men med inombordare och drev, där propellern sitter djupt under båten, helt oåtkomlig för mig som absolut inte kan ta mig ner i vattnet (av flera orsaker, tänker inte räkna upp dem här), så är det helt förödande med en lina in där. Tacksam för funderingar och svar. Har jag missat nån förekommande typ av markering, fyll gärna på!

Ska slangen bytas ut, eller ska samma slang återmonteras? Om slangen ska bytas är det enkelt: ta en kniv och skär ett snitt längs med, så den släpper.

Dioder har en lägsta spänning för att tända, medan glödlampor bara lyser svagare. Det kan vara för stort spänningsfall (korrosion, smuts i kontakten) fram till själva lampan, men mät du spänningen så du vet säkert.

Klart att det går att räkna på, men ärligt talat är det inte nån vettig båt för den resan. Min ena bror pluggade ett halvår i USA. Under tiden där behövde han en bil, så han köpte en begagnad och sålde den sen för ungefär samma pengar när han skulle flytta hem igen. Vill man vara ett tag i USA och ha båt där, måste det bli billigast och säkrast, och enklast, att köpa en där och sen sälja när man är klar med den. Om det är själva resan, och inte målet, som är det som lockar, så är det nog ändå så att en annan båt är vettigare. Här är de sträckor där det är öppet hav. Sen tillkommer förstås en massa sträcka längs kusterna, som gör resan totalt mycket längre. Norge - Shetlandsöarna ca 350 km. Shetlandsöarna - Färöarna ca 370 km. Färöarna - Island ca 470 km. Island - Grönland ca 660 km. Grönland - Kanada ca 950 km. Jag mäter upp ca 6500 km totalt med en rutt nära kusterna och sen rakt över mellan närmaste punkterna där det krävs havsöverfarter. Räknar man med två liter per sjömil (tungt lastad, vind och vågor) så krävs det minimum ca 1000 liter bensin för den längsta havsöverfarten på sträckan, den mellan Grönland och Kanada. Men med marginal för oförutsett väder, mekaniska problem, brist på bränsletillgång, så skulle jag räkna med det dubbla ombord. Enbart den bränslemängden och tank för det väger lika mycket som hela båten tom. Lägg till två vuxna, packning och mat, så är det nog närmare ett ton till. Båten lär inte tåla så mycket vikt utan att bli extremt rank, och det är ingen bra egenskap ute på oceanerna.

Visst är det så, men när det brantar till blir det en ond cirkel av att farten sjunker, och då måste man använda en lägre växel, men då ökar risken för sämre grepp pga däckspinn och när varvtalet sjunker lågt minskar både vridmoment och effekt, så man kan hamna i en "dödsspiral" där det går långsammare och trögare. Man kanske inte tänker på det så mycket i bil, men det blir väldigt påtagligt om man cyklar uppför riktigt branta backar.

Kan kanske vara vettigt att ta en kvast och sopa rent från sand och grus i backen, i alla fall där däcken förväntas vara, och åtminstone där det är tajt så farten kanske sjunker.

Högst troligt har den här lilla flärpen lägre eller högre densitet än bränslet, och kommer alltså antingen sjunka eller flyta. Jag tror inte risken är särskilt stor att sugröret i tanken ska täppas till om det inte är svår sjögång den där sjömilen till upptagningsplatsen. Sen får du väl komma på nåt bra sätt att fiska upp den. Om tanken har nån inspektionslucka kanske du kan kika in där och försöka fånga den med en träpinne eller liknande.

Låter som samma motor som mina föräldrar har. Den har obefintlig styrka på låga varv, så jag skulle nog se till att köra på ettan upp.

Ja, det glömde jag skriva. En söm löste upp sig, så dragkedjan som håller fast främre bågen släppte helt.

Det man bör veta är att Shipshape är ett klorbaserat tvättmedel. Allt kommer att stinka klor när man använder det och ett bra tag efteråt. Använd det bara utomhus där det är välventilerat. Och använd nitrilhandskar när du hanterar det, för att slippa den värsta stanken som annars sitter kvar i huden i dagar. Jag gjorde inte rätt när jag använder det, eftersom jag trodde att det var ett vanligt tvättmedel... Jag tyckte inte heller att resultatet var nåt vidare. Jag använde det på sprayhooden, som var smutsig och hade en hel del små svarta prickar. Kanske försvann 20-30 procent, men det mesta såg ut som innan.

Helt bisarra regler. Men så blir det när lagstiftarna lyssnar på lata poliser. Naturligtvis är reglerna som de är för att polisen inte ska behöva kontrollera mer än regnummer och behörighet. Att använda vett och sunt förnuft, och i extremfall komplettera med en vägning, verkar man helt strunta i. Men, har man körkort från före 1996, utan att ha varit av med det, så är detta inget problem. Då räknas det i stället på det rimliga viset, att det är släpets faktiska vikt som avgör. Då är ett tomt släp fullt tillåtet. Jag hade personligen kört ändå, för risken för att bli stoppad i det läget lär vara så nära noll man kan komma, och jag tvivlar starkt på att polisen lägger tid på att stoppa nån som drar ett tomt släp. Det är ett offerlöst brott. Men, var och en får göra en egen bedömning.

Motorn är plan i förhållande till båten. Båten lutar en kvarts grad bakåt - ca fyra centimeter på hela vattenlinjeslängden som är knappt åtta meter. Det är helt försumbart. Det motsvarar några tiondels millimeter i sumpen.

Båten ligger i princip helt plant i vattnet.

Oljefiltret har vi inte rört just nu (byter till våren), så den volymen kan vi bortse från. Sen ser jag nu att jag läst på fel rad. 2.4 liter eller 3.8 liter är det som gäller för modellen. Finns med två olika oljesumpar, och jag vet inte vilken vi har. Hur som helst är det då i stället nästan hälften eller mer än 2/3 som vi inte får ut. Jag vet inte om vi skulle kunna hitta en så smal slang så att den går ner i oljestickans rör. Kanske 5-6 mm ytterdiameter på slangen i så fall. Nå, vi får se till våren om vi kanske blir tvungna att skruva loss nippeln på sumpen och tömma direkt till ett tråg, om vi kan få in ett under motorn. Motorn har inte gått mycket denna säsongen, och vi har fyllt på ett par liter färsk olja, så det är nog inga problem att vänta. Men irriterande att inte veta vad som är fel...

Ena brorsan och jag var vid båten i går och skulle byta olja inför vintern. Motorn, en Lombardini LDW 903, har en medföljande oljetömningspump som sitter monterad på ena sidan av motorn, med en slang som går ner till oljesumpen. När vi pumpade ut nu kom det bara lite över en liter innan pumpen började suga luft, och totalt fick vi väl ut runt 1.5 liter. Normal oljemängd är 3.2 liter för motorn. Vi fyllde på med ny olja tills det var rätt nivå på oljestickan, och fick i ungefär samma volym som hade pumpats ut. Med andra ord är det närmare två liter, 2/3, av oljan i sumpen som vi inte kommer åt. Jag begriper inte riktigt hur det är möjligt, för rimligtvis sitter oljepumpens slang vid avtappningshålet för sumpen, i botten. Vi lät den påfyllda oljan sjunka ner ordentligt och pumpade sen ut allt som gick igen, och fyllde på ny olja till rätt nivå. Samma förhållande och mängd som förra gången, så det verkar inte vara nåt stopp i slangen eller så. Bilden visar en lite mindre modell i samma motorserie, men här ser man tydligt pumpen på sidan och vart slangen går. Jag kan inte förstå varför vi inte får ut all olja...