raol

Jo, jag har också kikat på såna lösningar, men det ska ju in i en Raymarine-plotter, inte i en icke-existerande dator. Ja, åtminstone har Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar AIS. Ser dem ofta på MarineTraffic. Jag kan tänka mig att KBV:s spaningsflyg har möjlighet att aktivera det vid behov. Kanske var det ett av dem som flög över dig?

AIS:en drabbas inte nämnvärt, men VHF:en kan påverkas betydligt. Där vill man inte kompromissa med räckvidd eller känslighet, och splittern bryter ju VHF:ens antennkoppling helt när AIS:en sänder, så man får hela tiden små avbrott. Om det gör att ett inkommande eller utgående DSC-meddelande missas eller störs vet jag inte, men jag tycker inte det är värt risken.

Vattnet som stänkte var ljusbrunt och luktade bajsvatten, så det var helt klart bajsvatten... Hela pumpen stank nåt djävulskt av skit, vilket var det primära skälet till att vi slängde den. Den fick "lukta av sig" på en brygga ett år först, innan det kändes ok att ta in den i en bil... Den vi har är inte en original-Jabsco, utan en kopia för mindre än hälften av det priset. Men jag tror som sagt inte längre att felet är där, eller var där. Däremot har den säkert frostsprängts fullkomligt nu, eftersom det inte gick att få in glykol där pga stoppet. Om vi byter till en ny (än en gång en billigare kopia i så fall) eller om vi tills vidare monterar bort hela skålen också och använder kemtoan som nu är inklämd i toarummet, det får vi se. Har vi en oändlig tur har den överlevt och kan användas efter att rören rensats. Ingen sil, och jag kan inte se hur man skulle kunna montera en sil utan att behöva göra om genomföringen, så det kommer inte ske...

Jo, mycket har ökat vansinnigt i pris senaste åren. Den där Camino-108S kostade runt 3600 kr för bara några år sen. Nu rejält över 8000 kr. Men nej, absolut inte VHF och AIS på samma antenn. Mycket dålig lösning av många skäl! Separata antenner, även separerade rejält fysiskt, är det enda vettiga.

Jo, men billig var den då inte... Enbart enheten kostar mer än den dyraste totalen i de två varianter jag räknat upp.

Nu är allt genomfruset, räknar jag med, så det är inte aktuellt att pilla med detta förrän kanske mars eller början av april, lite beroende på temperaturer då. Högst sannolikt har en eller flera delar frostsprängts under senaste veckornas arktiska klimat, så jag tror inte att det finns nåt att rädda, utan det blir nog till att köpa en ny pump/kvarn-del och installera. Förhoppningsvis har inte röret från toaskålen och "ut" sprängts, för annars får vi montera bort allt. Den manuella finns inte kvar. Den läckte illa så man fick bajsvatten på sig när man pumpade, för det skvätte/sprutade i springan mellan pumphandtagets "stam" och pumphöljet. Skrotad.

Båda ena brorsan och jag har varit sugna på att skaffa en AIS-transponder i många år. Förmodligen är budgeten för tajt i år, men jag vill i alla fall fundera kring alternativen och gärna få synpunkter från andra som använt den ena eller andra lösningen. Grundförutsättningarna är en AIS-transponder med egen antenn. Tanken är att montera antennen på en båge i aktern, ca 2.5 m över havsytan. Jag är av åsikten att en AIS-antenn bör monteras förhållandevis lågt, eller att det i alla fall inte är sämre än att ha en högt upp, för räckvidden blir ändå minst ca 10 sjömil (oftast mycket mer) till alla kommersiella fartyg och minst 5-7 för små fritidsbåtar utan direkt mast. En sån antennplacering ger också möjligheten att koppla VHF:en till den som en nödantenn, även om det scenariot är oerhört långsökt. Med separat antenn slipper man också alla potentiella bekymmer som antennsplitter medför. AIS-informationen ska sen in i den primära plottern, en Raymarine Axiom 9, som vill ha in det via SeaTalk NG (STNG), Raymarines marinanpassade version av NMEA 2000 (N2K). I stort sett ser jag det som att det finns två alternativ. Antennkabel finns redan och en antenn för ca 800 kr, samt ett "startpaket" för STNG för ca 1700 kr tillkommer oavsett alternativ. 1. En AMEC Camino-108S som "pratar" N2K direkt, för ca 8500 kr. Utöver det krävs en N2K-STNG-adapter (av rätt "kön") för ca 500 kr. Fördelen är att den snackar rätt språk direkt, är förhoppningsvis rätt modern och har bra kvalitetskontroll. Den har också en "tyst"-funktion, om man vill ha enheten aktiv för mottagning men tillfälligt inte sända ut den egna positionen. Inget jag själv är intresserad av, men ena brorsan har nämnt att han vill ha den funktionen. Nackdelen är att den är, relativt sett, dyr. Totalkostnaden för en färdig installation hamnar på ca 11 500 kr. 2. En Matsutec HA-102, för ca 3400 kr. Den snackar NMEA 0183 (N183) och kräver därför en omvandlare. Brittiska Quark-Elec har en nisch med allehanda omvandlare för olika situationer. Allt från en enkel, envägs för en anslutning för runt 1500 kr till komplexa multiplex-enheter med flera ingångar och utgångar för de olika "språken", men som kostar 3000 kr och uppåt. En sån multiplexer är nog mer önskvärt för det skulle kunna medge att vi får in vinddata (N183) i plottern, och kan skicka styrsignaler från plottern till autopiloten (som vill ha N183). Fördelen är att det blir billigare, från ca 8000 kr för den enklaste lösningen till kanske 10 500 kr för den mest önskvärda. HA-102 medger också ändring av MMSI-nummer, vilket jag anser borde vara möjligt på alla AIS-enheter (missbruksargumentet är bara dumt eftersom en ny enhet kan ges vilket nummer som helst, och vill man förhindra att man bara för en kort stund visar ett annat nummer kan man begränsa så att det tar ett dygn för ändringen att få effekt, eller att man bara kan göra ett byte i månaden eller liknande), så man kan sälja enheten vidare om det skulle önskas, utan att man måste byta radio på samma gång (eftersom den inte heller kan ändra MMSI). Nackdelen är att det är en förhållandevis billig pryl, med förmodat gammal teknik (även om man kan se på den som den "black box" den är och bara se till den externa funktionen, som bör vara identisk eller likvärdig med den dyrare i alternativ 1) och säkert knepig eller obefintlig möjlighet till teknisk support eller vettig reklamations/garantihantering. Och "tyst"-funktion saknas. Dessutom krävs beställning av vissa delar från UK, som är ett mindre helsike nu sen puckona (de som röstade för, inte de stackare som röstade emot) lämnade EU. Många har helt slutat leverera till EU (jag förstår dem), men för de som ändå levererar är det så förbannat krångligt och dyrt. Med moms och tullavgifter (nån tull i strikt mening verkar det inte bli, om jag lyckats navigera rätt bland de sjuttielva kvintiljoner varukategorier Tullverket har i deras icke sökbara lista över tullsatser, men med tullavgift menar jag det som Postmord tar ut för att de befattar sig med ett paket från utanför EU, trots att de redan fått betalt för frakten) blir det runt 1000 kr mer för den som kostar ca 2600 kr, eller ca 3000 kr med frakten inräknad. Det blir ju dubbel moms sen brittjävlarna drog sig ur. Så totalt ca 4000 kr för den prylen, och säkert 3-4 veckor liggetid hos tullsektionen på Postmord, bara för att de ska kunna motivera tullavgiften de tar ut. Jag har egentligen lovat mig själv att aldrig i hela mitt liv beställa från utanför EU mer, men just nischad båtelektronik finns det i princip inget inom EU. Nästan allt vettigt är brittiskt, av nån obegriplig anledning. Jag antar att NMEA tar duktigt betalt för att släppa in folk i N2K-systemet, och att det är därför det inte finns billiga produkter med N2K. Åsikter?

Externt och externt, men den sitter inte precis vid toaskålen. Modell vet jag inte, för det är brorsan som köpte den för några år sen. Den är gjord för att vara en "drop-in"-ersättare för en manuell toapump. Ungefär som denna, men förmodligen inte Jabsco utan nån kopia. Än en gång - jag är inte säker. Brorsan köpte och installerade, förutom att jag kopplade in den elektriskt.

Nu är båten sen ett bra tag på land och toastoppet lyckades vi inte lösa under sommaren eller hösten, men det var inte mycket tid som avsattes för det heller. Men jag fick precis en idé... Det är ett ganska smalt rör från botten av skålen bort till där pump och kvarn sitter. Jag tror att det är där det blivit stopp, av det alltför hårda toapappret. Säkert är det som stod kvar i toan genomfruset nu. Vi försökte hälla i glykol men hur mycket som blandat sig genom hela vägen är oklart. Kanske har allt spruckit, men om inte så kanske det är så enkelt som att antingen med en sugpropp eller ett avloppsrensarband få loss proppen i mellanröret?

I Sverige finns det företag som riktar in sig på att se till och sköta om hus som inte används året runt. Jag kommer från en ort, och ett område, där väldigt många hus ägs av personer som inte bor där utan bara kommer på lite helger och några veckor under sommaren. Resten av tiden är husen stängda och nersläckta. Men gräs växer, snö kan behöva skottas, värmen kan behöva kollas, osv. Företagen sköter det, mot en avgift. Rimligtvis finns det liknande verksamheter fast för båtar som ägs av personer som bara använder båten några veckor eller månader om året, kanske som en delverksamhet i en marina, kanske som fristående verksamhet. I alla fall på större orter där det är populärt att ha båtar så. En tidigare chef jag haft samägde en segelbåt i Kroatien med jämnåriga "gubbar", om jag fattat det rätt. Hur de skötte det när de inte var där vet jag inte, men nog måste det varit genom nån sån verksamhet jag beskriver. Kanske vet folk inom SXK mer? Där lär det väl finnas en hel del som antingen själva har båtar så, eller känner folk som har det och kan ta reda på mer.

Gummi släpper igenom rätt mycket luft. En cykelslang tappar ungefär 5-10 % av trycket per vecka, så det dröjer inte mer än några månader innan det är mer eller mindre tryckutjämnat.

Annars kan du ju ställa dig vid pantautomaterna i en större butik och be att få köpa flaskor av de som ska panta.

Jo. Men om man antar att de låter varje bränslevariant bära sina egna kostnader, stämmer resonemanget. Det kan ju se olika ut från företag till företag. Man lägger nog hellre merkostnaden på blankdiesel eftersom den är eftertraktad, snarare än att blanda ut övriga mer, om det inte är så att biodieseldelen är billigare!

Nja, jag räknade ju på 100 liter med en prisskillnad på knappa kronan per liter.

Prisskillnaden, i alla fall den som är direkt orsakad av regelverket, motsvarar ungefär en pizza i kostnad.

En variant kan ju vara att skaffa en lättdriven deplacementsbåt. Låt säga 10x3 m. Bygger man ett platt tak över större delen av båten får man plats med ca 4 kW solpaneler. En solig dag skulle man alltså kunna få ett kontinuerligt tillskott av effekt motsvarande kanske 3-4 hk, och bitvis runt 5. Det ger strax över fyra knop (stilla vatten) för vår segelbåt, som är 9.4x3.2 m. Om vi skulle lägga till batterikapacitet på 50 kWh (motsvarande ett elbilsbatteri för en mindre bil) och vill få en marschfart på 5.5 knop med lite vind och vågor, kanske det går 8 kW i snitt, så om nästan hälften av det kommer från solpaneler räcker batteriet i över elva timmar. Men även med bara batteridrift räcker det runt halva tiden, eller uppåt sex timmar. Inte så illa.

Reduktionspliktsavgiften är 4 kr per kg fossil koldioxid som kommer från den andel av bränslet som ska vara koldioxidneutralt. För diesel kan man räkna med 2.6 kg koldioxid per liter bränsle när det förbränns. 30.5 procent av det blir ca 0.8 kg, som motsvarar ca 3 kr och 20 öre i reduktionspliktsavgift. Med moms på det blir det ungefär fyra kronor jämnt som blankdiesel borde kosta mer än fullt reduktionspliktsanpassad diesel enligt förra årets nivåer. Från årsskiftet borde det i stället bara bli en fördyring med ca 78 öre per liter.

Absolut, men viktuppgiften kanske är lite opålitlig och den faktiska densiteten för materialet båten är byggd av är inte känd, utan man kan gissa inom ett intervall. I bästa fall kanske så lite som 100 kg lyftkraft behövs.

Sen gäller det också att fördela lyftelementen hyfsat jämnt i längsled, så båten håller sig mer eller mindre horisontell även om den skulle vara helt vattenfylld. Ett alternativ som kanske är billigare är plastdunkar. Biltema säljer t ex 20-litersdunkar som kostar 90 kr/st. Då behövs det bara 11 för att matcha båtens vikt, och det blir runt 1000 kr. Vattendunk, 20 liter - 88-421

I en tråd intill finns svaret på den frågan. Alla tofter och sånt verkar vara bortsågade...

Räknade lite på det med 25 mm tjocka skivor. Varje sån skiva har en lyftkraft på ca 6.3 kg, så ca 36 kr/kg. Det ger ca 8000 kr för runt 220 kg båt, om man ska matcha hela båten.

Tja alltså, det beror ju på vad syftet är. Men om båten ska hålla sig flytande med hela skrovet vattenfyllt, så behövs lika mycket flytkraft som skrovet väger och lite till.

Vad är det för båt? En öppen plastmotorbåt? En större bobåt? Segeljolle? Själva idén med en båt är ju att skrovformen ska hålla båten flytande. Flytelement är som extra säkerhet om skrovet inte håller tätt. Hur mycket flytkraft som behövs beror förstås på hur båten är konstruerad, men om hela båtens vikt ska klaras behövs ungefär samma antal liter luft (om du skulle använda täta, luftfyllda flaskor) som båtens vikt i kg. Eller ca 1.2 liter flytskum per båtvikt i kg. Skum riskerar väl att suga upp fukt med tiden och göra båten permanent tyngre och kanske mögla eller ruttna.

Vätgas är förstås mycket mindre dåligt än ammoniak, som är halsbrytande galet att ens fundera på att stoppa in i ett fordon! Men lösningen är inte vätgas i fordon, utan att skapa syntetiska kolväten av koldioxid och vätgas för att få flytande bränslen som är lätta att transportera och använda, även i existerande motorer.

Det är inte fullt lika genomkorkat i strikt kommersiella situationer, där man kan ha bättre kontroller och inspektioner. Men det är ett EXTREMT slösaktigt sätt att använda vätgas. Det är oerhört mycket bättre att antingen lagra och återgenerera till el lokalt vid kraftverksområdet, eller att transportera till en anläggning som tar in koldioxid från en koldioxidutsläppande verksamhet, och kombinerar med vätgas för att få syntetiska kolväten i flytande form som sen kan transporteras i normalt lufttryck och normal temperatur i vanliga plåttankar, och förbrännas i vanliga motorer. Vätgas som fordonsbränsle har bara en verklig fördel, och det är att de lokala utsläppen blir vattenånga. I övrigt är det sämre på alla sätt man kan tänka sig.