Lintott

Hur reagerar delrinet i kulan på olika sorters smörja? Är det bäst med vanlig sprayolja eller ska det vara teflonspray?

Å passa på att krafsa rent inne i impellerutrymmet när du byter. Du måste dra in givaren i båten för att komma åt det rostfria stiftet. CR är ingjutet (inte graverat) i rör o krandelar som är avzinkningshärdiga. Sen finns det färgskillnader på olika metallkvalitet. För att lära dig skillnaden så rekommenderar jag att du googlar och jämför färger

Det finns ett lim som heter PL400 som efter härdning bildar en hård kaka som nog skulle passa att fylla ut med. Kleta dit limmet och montera fästena utan att dra åt så hårt att allt pöser ut. Efter att limmet härdat drar du åt ordentligt (eventuellt lossar o tätar med sika innan slutmontering).

CR på en mässingsdetalj innebär att den är avzinkningshärdig. Då blir den inte skör som en "ren mässingsdetalj" som blir skör och spröd efter några år i vattnet. Det finns synlig märkning på en del av dina bilder där det finns CR-märkning. Dessa ska inte behöva bytas. En del rörkrökar verkar vara väldigt mörkt gods och är sannolikt bronsdelar. Dessa är tåligare än alla andra material och behöver inte bytas (det du ersätter med kommer att vara sämre...). Rostfria kranar behöver inte bytas om de fungerar som kranar så prova att vrida på dem. Kolla även att kulan inne i kranen följer med så att de verkligen stängs... Beroende på hur högt över vattenlinjen genomföringar sitter så finns det någon regel på om det behövs avstängning eller inte. Finns det kranar sedan tidigare så sitter genomföringarna troligen för lågt och då ska kranarna fungera så byt de ej fungerande. Du hade även en bild på loggivaren som verkar rätt påväxt av snäckor mm. Det finns lösa impellar att byta med. Bara att dra ut en rostfri sprint och sätta in en ny impeller.

Jag tänker precis som dig. Start av motorn tar mycket effekt men under kort tid. Belastningen på startbatteriet är hög så det krävs ett batteri som tål många ampere i uttag. Tiden är kort så det är obetydligt med Ah som tas ur batteriet. Återladdningstiden från generatorn efter en start är väldigt kort. Förbrukningsbatterierna belastas normalt med låga uttag av ström men under lång tid. Tåligheten mot belastning kan vara rätt måttlig. Antalet uttagna Ah vid stillaliggande blir rätt avsevärt under semesterperioden. Förbrukningsbatteriet mår därför bra av att kontinuerligt fyllas på av en solcell. Dessutom mår blybatterier bra av att bli fulladdade av solcellerna när båten ligger i hamn. Jag har aldrig haft solcellerna anslutna mot startbatteriet förutom på den tiden när jag bara hade ett enda batteri i båten som fick fungera för både motorstart och förbrukare. Då var motorn så liten att det gick att starta med handkraft (vilket hände men det var innan jag installerat solcell...)

Den kartan var bra. Innehåller även vindstyrkor o AIS-båtar.

Om du bara har en RayNet-ingång till plottern så heter lösningen RNS-5 och kostar ca 4.500 - 5.000 kr. Sedan har du utkik både över och under ytan.

Jag funderar själv att segla österut i sommar. Jag har bläddrat i "Sjöscouternas hamnguide" https://satamakirja-fi.translate.goog/info/?_x_tr_sl=auto&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp och där finns många naturhamnar att välja bland med betydligt bättre djupinformation än de finska sjökorten. Det finns även en publikation med sjökort över en del områden som inte är hamnvikar. Jag tror att t.ex. "Sjöbjörnsleden" söder om Sommarön till Kökar finns med bland de sjökorten. Boken över Åland har svensk text. Övriga har bara finska och engelska.

Detta ser ut som "privata sjömätningar" som laddats upp via Navionics community. Det finns ingen som kvalitetskontrollerar den typen av mätningar och därför ingen leverantör som vill eller kan ta ansvar för tillförlitligheten. Det kan t.ex. finnas ej upptäckta grund inom områden där det inte passerats med ekolodet. Hydrographica ritar sina sjökort efter flygfoton och har därför bättre koll på små grund som oftast syns på deras flygfotounderlag. Trots det så friskriver de sig att det kan finnas fel i deras sjökort (det gör även Sjöfartsverket så därvidlag är det ingen skillnad). Jag fick bottenkänning på väg in i en vik utanför Figeholm för några år sedan. Det fanns ett sjökort i en äldre hamnguiden men grundet fanns inte redovisat där. Jag var osäker på vilken sida om grundet jag skulle gå på vägen ut så jag rodde ut med jollen och kände mig fram med en lång båtshake. Grundet bestod av ett antal stenar med en utsträckning av ett par meter (fantastiskt att jag hade lyckats pricka mitt på stenröset) och var ca 1,80 djupt. Jag visste att Hydrographica höll på att uppdatera hamnkorten inom området så jag mailade dem om grundet jag upptäckt. Fick svar att de redan hittat det på sina foton och undrade vilket djup jag uppmätt. Det visade sig att de på sina flygfoton från 1000 m höjd upptäckt och mätt djupet till samma resultat som jag med min lodning. Imponerade!

Ön ligger rätt strategiskt i kanten av Öresund mitt emellan Malmö och Köpenhamn. Det är nog viktigare att det inte är någon rysk oligark som köper ön för Putins behov.... Mette är ju rätt tuff så hon kommer nog att lägga in veto om någon rysk bulvan försöker köpa den. Svenskarna har ju varit rätt aningslösa och låtit en ryss köpa en tomt på Muskö med finfin utsikt över örlogsbasen och infarterna till ubåtstunnlarna. (Det var visserligen innan Putin invaderade Ukraina men det fanns varningsklockor redan när ryssen anföll Georgien 2007.)

Om du med mppt avser solcellsregulatorn så är svaret Ja. Å var noga med vilka inställningar du gör i solcellsregulatorn för att inte förstöra batterierna genom för hög spänning ( @IngemarE har redogjort för detta på ett bra sätt ovan). DC-DC-laddaren har ungefär samma funktionalitet som solcellsregulatorn och ska ha motsvarande inställningar. Skillnaden är att DC-DC-laddaren ger betydligt fler ampere än solcellsregulatorn när motorn är igång. Oftast finns det en bra "standardinställning" för den aktuella batteritypen i både solcellsregulator och DC-DC-omvandlare. På en del av dessa produkter går det sedan att justera de förvalda värdena för att t.ex. sänka laddspänningen någon tiondels volt. Leta upp batteritillverkarens specifikation över laddspänning mm och följ den. Olika fabrikat av AGM-batterier har t.ex. olika värden på laddspänningen.

Om du talar om vilken sjö det gäller så kommer säkert någon att kunna kolla hur det ser ut i just din sjö. Hydrographica har sjömätt en del sjöar - dock inte alla. Det finns båtåkare som med eget lod loggat och laddat upp djupkurvor för en del sjöar men det är väldigt olika var detta skett. För insjöar så är det ok för gps-tillverkarna att låta ladda upp o tillhandahålla sådan privatmätningar. I havet är det inte tillåtet, där spärras denna möjlighet av Sjöfartsverket med hänvisning till sekretessen för sjömätningar. Navionics sjökort (där jag tror det är ett Hydrographicakort) ser t.ex. ut så här: https://maps.garmin.com/sv-SE/marine?maps=another-brand&overlay=false&key=9z1fmr1ux877 (Du kan leta runt i deras ChartViewer för att kolla din sjö)

Jo, jag har i alla fall en annan åsikt. En DC-DC-laddare mellan generatorn och batteriet kommer att vara bra för ditt blybatteri, oberoende av vilken typ av blybatteri du har. En vanlig laddningskrets för en motor består av en generator med en laddningsregulator. Det är laddningsregulatorn som är problemet. "Vanliga laddningsregulatorer" är rätt dumma komponenter (det finns klokare typer men de är rätt sällsynta på standardmotorer men om det finns en sådan så är den rätt lik en DC-DC-laddare). En modern DC-DC-laddare laddar batteriet i flera steg. Laddningen styrs till optimal spänning och laddningsström i de olika stegen. Denna laddningsstyrning gör att batteriet laddas snabbare utan att laddas sönder av för höga spänningar. För ca 15 år sedan installerade jag en Sterling AB1280 laddningsstyrare till min nya 300Ah AGM-batteribank. Den var inte lika intelligent och gick inte att ställa in som dagens Victron Orion XS men det var det mest effektiva jag hittade då. Med den så fungerade min batteribank väl under elva säsonger och jag hade aldrig brist på ström i batterierna. Det var inte "utmattning" som tvingade mig till batteribyte utan det var en kortslutning i en cell i ett av batterierna som fick mig att lyfta ur dem. Och då blev det LFP för min del. Sterling styrde genom att "lura generatorn" att ge en korrekt spänning för att effektivisera batteriladdningen genom val av lämplig laddningsalgoritm (det fanns åtta olika batterivarianter att välja på). Orion styrs genom att konfigurera de olika laddningsfaserna till tid, ström och varaktighet för att optimera. Det finns ett antal standardinställningar för olika batterityper och sedan kan man själv justera dessa inställningar. Att installera t.ex. en Victron Orion XS 50A till en blybatteribank ger enligt min uppfattning längre livslängd och effektivare laddning. XS 50A är ett bättre val än 30A-varianten. Den har lägre förluster (blir inte lika varm) och har bättre inställningsmöjligheter. Å så har man redan en av de viktigaste säkerhetkomponenterna när det blir dags att installera en LFP-bank.... Läs gärna avsnitt "4.5.3. Laddarläge - Batteriinställningar" i manualen för Orion där det framgår inställningsmöjligheterna. https://www.victronenergy.com/media/pg/Orion_XS_12-12-50A_DC-DC_battery_charger/sv/index-sv.html

Lokala småfirmor som jobbar med skomakeri o skrädderi är inte att förakta för att få hjälp med sprayhood o kapell. För ett par år sedan fick jag bytt samtliga fönster i sprayhooden för ett anständigt pris (jag hade pratat med en kapellmakare som tyckte jag skulle beställa en ny sprayhood av honom istället för att byta rutorna...). Samma skomakarfirma har även bytt det långa blixtlåset i fockkapellet. Det kan så klart vara olika kvalitet hos "skomakarna" precis som hos "kapellmakarna". Det viktiga är att de har en stark symaskin, tillgång till bra material/reservdelar och lite erfarenhet av kapell.

Nej, jag uttryckte mig kanske lite slarvigt. Slangklämmor är försäkringskrav. Sika är för att slippa oroa sig för läckagerisk med konskvensen - slagvatten och odör. Läckande slangar eller t.o.m. slangar som lossnar från rörstosen kan kännas avlägset. Jag kom själv i en situation att assistera en nybliven båtägare med detta problem mitt ute på en fjärd för några år sedan. Under hemkörning med en helt nyinköpt begagnad motorbåt (relativt ny modell) så upptäckte de att båten tog in vatten i motorrummet (den låg rätt djupt i vattnet). De stoppade naturligtvis och började leta efter var vattnet kom in. Då båten var nyinköpt så var det inte så enkelt att hitta runt nere i det vattenfyllda motorrummet. Dessutom lyckades den uppstressade hustrun inte larma via mobil och 112. Vi passerade under segel och noterade att det gavs tecken upp-o-ner med armarna och seglade närmare. Hon ropade till oss om vatteninträngningen och ville ha hjälp att larma sjöräddningen. Vattnet kom in fortare än vad länspumpen klarade av att pumpa ut. Jag ropade upp på VHF och de drog stort larm direkt och satte fart på både Kustbevakningen och Vaxholmsbåt mot haveristen. Sedan bärgade vi seglen (vi gick för gennaker så det var inte bara att vända o kryssa tillbaka) och vände tillbaka till haveristen. Väl där fick vi lite mer klarhet i situationen och vidarebefordrade till sjöräddningen. Vi hann snurra ett antal varv runt båten innan ägaren lyckades hitta en genomföring utan slang där det sprutade in vatten och fick den stängd (tack o lov så fungerade kranen..). När sjöräddningen fick den informationen så övergick ärendet till ett Trossenuppdrag då det inte längre var fara för liv och Kustbevakning m.fl. avlarmades. Då stod vattnet en bra bit upp över vitala motorkomponenter (startmotor o generator) så de vågade inte prova att köra därifrån själva. Vi låg kvar som en trygghet vid haveristen tills SSRS kom och då hissade vi segel och fortsatte vår avbrutna resa.