Lintott

Det är nog lite svårt att ge generella råd om kvalitetsskillnader, de flesta köper nog en ventilator och så får den sitta där... Mina kommentarer handlar om NICO night and day-ventilatorer av ett par olika versioner. Ingen av dessa finns att köpa längre. NICO verkar ha tagits över av Marinco som har en liknade ventilator (i den högre prisklassen) men där tekniken inne i ventilatorn verkar ha modifierats. Kanske av de skäl jag anger nedan för varför jag tröttnade på min senaste ventilator o bytte innehållet. Marincos nya version är kanske bättre med "fasta fläktblad" och större batteri som byts underifrån utan att behöva skruva sönder ventilatorn. På förra båten bytte jag från passiv Elektroluxventilator till solcellsventilator för att få mindre fukt i båten. NICO-ventilatorn hade två fläktblad för ut/in, jag använde bara den för utblås. Den gick inte att stänga av så ville jag "behålla värmen" när jag körde värmaren så fick jag plocka ur fläktbladet och stoppa en liggunderlagsskiva i hålet. Det gick inte heller att stänga mot överbrytande sjö (oftast inget problem då den satt mitt på rufftaket bakom masten), ville jag stänga helt så gick det att lyfta ur hela ventilatorn och stoppa i en tät platta. Batteriet var uppladdningsbart storlek C som fungerade i väldigt många år. Enkelt att byta när det väl tog slut, det satt i en invändig batterihållare med en skruv. Vid båtbyte så blev det en ny NICO. Denna gång med strömbrytare så fläkten kunde stoppas samt en ring som kunde skjutas upp så det blev tätt. Denna ventilator sitter framför masten så den är lite mer utsatt för eventuell sjö, har dock aldrig upplevt att det stänkt in. Däremot är det bra att kunna stänga för att behålla värmen när värmaren går. Batteriet är ett ynkligt i AA-storlek och tröttnar efter 2-3 år. För att byta så måste solcellen skruvas loss för att ovanifrån komma åt batteribytet. Injustering av fläktbladet så det går tyst har varit pilligt. I våras när batteriet tröttnat så tröttnade även jag på tekniken i ventilatorn. Jag köpte en liten datorfläkt för drygt en hundralapp. Den har PWM-styrning så fläkthastigheten kan styras med elektronik som jag hittade på nätet. Datorfläktar är fyrkantiga och ventilatorer har runt hål så jag fick trimma till fläkten så den passade i hålet. Sedan plockade jag ut fläktmotorn ur gamla ventilatorn och stoppade upp datorfläkten underifrån. Drog en fyrledare för PWM-styrning o ström runt kanten och upp ovanför innertaket. Drog kabeln vidare i lite vindlingar och in i garderoben. Monterade styrkortet i en liten plastbox som är åtkomlig från kojen (alltsammans sitter i förpiken) och anslöt el genom skottet till styrkortet. Nu strömförsörjs fläkten från båtens förbrukarbatteri som laddas av stora solceller på rufftaket. Fläktvarvet kan styras med ett vred och även stängas av helt. Fläkten är extremt tyst. Ventilatorn kan stängas med tidigare anordning så det blir luft o vattentätt. Efter ombyggnaden så har jag varit helt nöjd med funktionerna. Fläkten går tyst. Ventilatorn går att stänga. Eltillgången är oändlig för att driva en liten fläkt. Jag kommer aldrig att behöva byta ventilatorbatteri fler gånger. En förutsättning för ombyggnaden var att tidigare ventilator var i storlek fyra tum så det fick plats en liten datorfläkt i hålet. Så även om gamla fläkten hade sina brister så blev den en viktig detalj som stomme i ombyggnaden.

Jag har en sådan här Raymarine Triducer (logg lod temp)/Airmar DST800. Jag målar årligen både paddelhjulet och den lilla ytan för ekolodet. Jag har kvar en skvätt gammal VC17 som jag använder efter att ha dragit in givaren i båten. Det fungerar bra, jag har inga havstulpaner och har inte noterat några dämpningar av djupmätningen.

Vad i Torkel Stillefors Youtube-video är det som han gör fel? Han jobbar professionellt med glasfiberrepararationer i eget företag och enligt mig så har han god koll på hur det går till (han använder t.ex. polyester och inte epoxy vilket jag tycker är ett bra val i de flesta fall). Sen finns det mycket lögner o trams i båda kanalerna men att kategoriskt döma ut allt är inte OK enligt mig.

En bild säger mer än hundra ord... Här är en rätt instruktiv video om hur det lagas ett hål i en skrovsida. På denna båt är det ett sandwichskrov (dubbelt skrov med distansmaterial emellan) så han börjar med att fylla ut gropen som blivit i distansmaterialet. Om det är enkelskrov så lägg en skiva med släppvax över hålet att plasta emot. Att börja bygga på insidan eller utsidan är en smaksak beroende på hur skadan ser ut och åtkomligheten för att jobba.

Kolla först om avfuktaren går att fjärrstarta genom att slå strömmen av/på (stoppa i och dra ur sladden - det motsvarar en fjärrströmbrytare). Jag har en Woods avfuktare i garaget och den tror jag bara går att starta med knapparna på panelen (kör min på tretimmars timer som räcker för att torka upp). Fjärrströmbrytaren du länkat till kräver wifi för att kunna styras (jag har den brytaren till utebelysning men det är inom wifi-räckvidd). Har du tillgång till det på uppläggningsplatsen? Brytaren går även att programmera med timerinställningar men om timern fungerar utanför wifi-räckvidd har jag inte kollat. Den måste ha tidsinställning som den hämtar från datanätet för att hålla koll på inställningstiderna... Annars får du nog leta efter brytare som SMS-styrs. (Samla upp dräneringsvattnet från avfuktaren så har du rent mineralfritt vatten att blanda med glykol för att slå i motorn. Å vi har aldrig behövt avkalka ångstrykjärnet sedan vi började använda avfuktarvatten i det.)

För några år sedan kikade jag en del på Jet thruster/Bow thruster. Holländska firmor (de har gått omkull och återstartats..). Hur status är idag för produkten vet jag inte och har inget intresse av längre. Orsaken är att efter kontakt med Svenska generalagenten så blev jag hänvisad till en båtbyggare som installerats deras system. Generalagenten hade nog inte koll på deras uppfattning om produkten. De sa "aldrig mer". Trycket i systemet var så högt att det var hopplöst att få det tätt och rätt klen effekt. Andra användare som installerat systemet har uppgett att de elektriskt styrda ventilerna som ändrar flödet och riktningen på jetstrålen beckar ihop redan första säsongen p.g.a. snäckor o annat. Avråder bestämt från produkten. Men idén o tanken var det nog inget fel på.... Å det var rätt dyrt redan när jag kikade på systemet. För att få en effektiv bogpropeller som inte stör vattenströmningen på en välseglande segelbåt så är det nog utfällbar bogpropeller som är "state of the art" idag. Motorbåtar har så lite annorlunda förutsättningar genom att propellertunneln lyft ur vattnet vid planingsfart.

De genomföringar jag bytt så har jag använt Sika i hålet. Det tränger upp tillräckligt mycket runt muttern för att den ska låsa fast.

Garmins trollingmotorer fälls upp/ner med ett knapptryck. Sen kan du med fjärrkontroll styra och "putta runt" båten i önskad riktning. Fäste monteras uppe på fördäck och du behöver inte riskera att elmotordrevet ligger i vattnet när du kör ute på fjärden.

Om det blir en snödriva i sittbrunnen så brukar den töa rätt långsamt så den hinner rinna ut genom självlänsen. Det brukar vara lite högre temperatur under sittbrunn än ute i det fria så risken att det ska frysa så det frostspränger är minimal. För att det ska bli sprängverkan så måste slangen vara helt fylld med vatten. Du kommer ju snart att täcka båten och sedan smälter allt och rinner ur. Drar det ut på tiden med täckningen så gör som någon föreslog och lägg en presenning över sittbrunn. Det behövs ingen superpresenning för den korta tid den kommer att ligga där. Lägg en regel från ruffluckan till aktersargen så kommer vattnet att rinna av.

Borra ett hål som är något större än rörgängan (det ska bli lite plats för sika runt gängan), sedan får du fräsa/fila bort lite för änden längst ner på gängan. Jag brukar säga använd Dremeln o har du ingen så köp en... En liten fräs eller sliprulle på en Dremel fixar avverkningen på ett par minuter. Dremeln kommer du att ha nytta av många gånger. Innan du sågar av gängan så ska du skruva dit muttern så du kan skruva ut o rensa gängorna när du fått av genomföringen. Det är riskfritt att dra fast genomföringen i ett skruvstäd i yttre delen av gängan när du ska såga, den delen ska i alla fall kastas när du är klar....

Om den är upptagen och du har självlänsar som mynnar ut i botten/sidan av båten så lär eventuellt smältvatten rinna ut i det fria så du behöver inte föra något överhuvudtaget med de länshålen.

Är båten upptagen eller ligger den i sjön?

Nej, jag använder lampolja från olika fabrikat (inte miljövarianten). Min lampa lyser klart o fint med den och obefintlig sotning om vekhöjden ställs på rätt nivå. Lampolja har högre raffineringsgrad än fotogen och luktar mindre, därför använder vi det i stället för fotogen. Det är långt mellan trimningarna av veken så brännaren verkar trivas med valet av bränsle. Travlerlampan med ringbrännare är trevlig, den ger både härligt sken och mycket värme. Det ska vara väldigt kallt för att vi ska behöva starta värmaren, fotogenlampan räcker oftast. Ett tips för dem som har fotogenlampa hängande i båten. När vi ska kasta loss så "hissar vi upp" lampan och fäster bygeln direkt i kroken i taket, å så hänger vi en handduk på brännarvredet som luftbroms mot att lampan ska pendla så vansinnigt. (Vid användning så hänger lampan i en mässingskedja på ca 20cm mellan lampbygeln o upphängningskroken.)

Att lågan brinner bättre när du tar av lyktglaset tyder väl på att det är dålig syretillförsel när lampglaset sitter på? Kolla nere runt brännaren så det inte ligger en massa skräp som hindrar lufttillförseln. Jag har en Travlerlampa med ringbrännare. När jag tänt veken på den så kan det brinna lite försiktigt i ena kanten men när lyktglaset sätts på så ökar lågan påtagligt. Jag tror att dessa brännare och lyktglas är anpassade för att det ska bli ett bra luftflöde förbi brännaren och upp i lyktglaset. Lyktglaset är nog inte bara till för att lågan inte ska blåsas ut av misstag.

Nu har det skrivits mycket om fästringen/hästskon som sitter inne i tanken. Så här ser den ut så kan det bli enklare för TS att förstå hur han ska lossa givaren och pillra ut fästringen: Just den här fästsatsen verkar ha alla skruvar lika långa. När jag skruvade loss en givare (VDO med flottör) så fanns den en längre skruv som hästskon hängde kvar i. Om TS givare sitter med lika långa skruvar så byt en av skruvarna till en längre och använd den vid genomgången i hästskon när du skruvar dit givaren igen. Å märk ut på något sätt så du slipper leta vilken skruv som är den långa nästa gång du ska in i tanken.