Nybliven ägare till Bayliner 285

[Bayliner285MB 0]

Efter att i 3 säsonger letat ”vår båt” nådde vi ii sommar målet och bytte upp oss till Bayliner 285-05. Såld ny i Norge med en Steyr diesel på 550 timmar. Nu tar jag vintern till att lära känna båten lite mer. Hade besiktningsman med mig vid köpet som kollade grundläggande standard på framför allt maskinen, genomföringar, skrov. Tar forumet till hjälp för att höra med rutinerade ägare av båttypen för att lära mig och observera ”rätt saker”

Börjar med att ställa frågan om ni som haft samma båttyp observerat känsliga punkter att hålla extra koll på.

Hela funktionen med maceratorn är ny för mig.Ser på forumet att vissa haft problem. Något extra att tänka på med den?

Tar tacksamt emot alla möjlig råd oavsett vad det är.

[Mercury_44XS 412]

Hej

 

Lite udda motor men inga problem om man sköter motorn.

De flesta Bayliner 285 levererades från fabrik med Mercruiser 350 Magnum MPI alternativt 377 Magnum under 2005 och är lite osäker om man kunde få med dieselmotor från fabrik.

Är denna motor monterad som utbytes i efterhand? 550 timmar låter lite för en 20 år gammal motor men är ju inte helt otänkbart.

 

Vad är det för drev? Bravo I, Bravo II eller Bravo III?

 

Har du instruktionsböcker?

 

Mvh

Pär

 

[Bayliner285MB 0]

Hej Pär!

tack för ditt svar. Ja motorn är inte vanlig. Lade ner mycket undersökningsarbete på den. Har de bästa rekommendationer om motorn sköts rätt. De sitter på räddningsbåtar i Sverige i stor utsträckning där de jobbar hårt och mycket. Dyra om det går fel. Rekommenderades denna i jämförelse med VP d4 som också fanns på marknaden.  Besiktiningsmannen var i kontakt med steyrfabriken innan beslutet togs.

I Norge är de betydligt vanligare. Båten är intagen till Norge utan motor. Motorn är 06 och isatt där. Togs från Norge till Värmland 2016. Inte varit i sjön sen 2020 förrän den blev till salu i våras.  VI har njutit hela sommaren problemfritt😉.

Säljaren hade flera båtar där denna var i hans mellanklass och därför överflödig. Mycket bra dokumentation på historien.

Ja Bayliners 50sidiga instruktionsbok finns med i original ihop med 115sidig på motorn.

99% att det är Bravo III med duopropeller. (Besiktningsmannen hade inga erinringar)

 

Det jag observerat nu när den är lyft är att anoderna på cylindrarna till drevet har angripits hårt. Har dåligt minne av statusen på dem när jag fick den levererad i somras. 
 

Har haft mercruiser 4.3 med bravodrev innan med samma anod. På den båten angreps de inte så hårt.

 

som sagt håller nu på och lär mig mer om båten i lugn o ro. Därför tacksam för råd från de som har erfarenhet av den.

Maceratorns funktioner har jag inte fått kläm på. Hittar ingen bra info om den i bruksanvisningen.

[Mercury_44XS 412]

Angående anoderna på drevet.

 

Ligger du i salt-, brack- eller sötvatten?

 

//Pär

[Bayliner285MB 0]

Karlskrona skärgård. Samma klubb sedan 2016 med andra båten.

[Bayliner285MB 0]

Hela svaret kom inte med…

 

säljaren var i Värmland och båten gick i Dalslands kanal och sjöarna runt där.

[Mercury_44XS 412]

2 minuter sedan skrev Bayliner285MB:

Karlskrona skärgård. Samma klubb sedan 2016 med andra båten.

 

1 minut sedan skrev Bayliner285MB:

Hela svaret kom inte med…

 

säljaren var i Värmland och båten gick i Dalslands kanal och sjöarna runt där.

Då kan det sitta magnesiumanoder på drevet som endast är avsedda för sötvatten.

 

Köp original Mercruiser aluminiumanoder som är för brackvatten och saltvatten.

Finns en viss risk med att köpa eftermarknadsanoder då dessa kan vara tillverkade av div. aluminiumskrot som kan innehålla höga halter av koppar och järn vilket ökar galvanisk korrosion då dessa kan bli katod isf anod.

 

Bravo III drevet har två stora rostfria propellrar och lite annat i rostfritt som ökar galvanisk korrosion och kan vara känsliga för galvanisk korrosion om de har fel anoder eller om det är fel på MerCathode systemet.

 

Din närmsta auktoriserade Mercruiser återförsäljare/service verkstad är Marinkompaniet i Karlshamn 0454-18015, de kan säkert kontrollmäta funktionen för din MerCathode men detta kan endast göras i vatten.

 

Vilken färg har du på MerCathode boxen?

 

Har du landström inkopplat till båten?

 

//Pär

[Bayliner285MB 0]

Hej!

Det stämmer sannolikt med det du säger om fel anoder.

jag är vid båten nu. Det är bravo 3.

 

Boxen skickar jag bild på.

 

jag har landström på just nu eftersom jag hålller på med båten. Den står uppställd och anslutes i omgångar.

 

Denna båten är för stor för att ta till service då min gamla service på Sturkö inte tar den….. så jag får lära och hitta hjälp på olika sätt.

En utmaning men ganska kul😊.

tack för ditt engagemang🙏

[Mercury_44XS 412]

Ser genast en skarvning på en av kablarna, bör inte skarvas och speciellt inte med den typen av kabelskor/skarvhylsor som kan glappa.

Det är mycket viktigt att MerCathode är korrekt inkopplad, se nedan

 

Måste vara ansluten direkt till batteriet, inte över huvudströmbrytare eller annan källa.

Måste vara jordad direkt i batteriet.

Följ den gula kabeln som är "hemmadragen" vart den tar vägen, den måste dras direkt till batteriet.

Alla jordkablar skall vara svarta på Mercruiser elsystem.

 

Använd helst oisolerade kabelskor och sätt krympslang på dessa. Trä krympslangen på kabeln först, sedan kabelskon och pressa ihop denna och sedan dram man fram krympslangen och värmer den så den krymper.

De med plast över är enligt mig helt värdelösa och blir dåligt pressade p.g.a. den hårda plasten och billiga kabelskotänger.

 

Så här ser mina kabelskor med krympslang ut:

Jag tycker detta är mycket smidigare och tar ingen plats om det trångt samt är "idiotsäkra" och glappfria.

 

//Pär

 

[Georg_Ohm 5 107]

4 timmar sedan skrev Mercury_44XS:

Ser genast en skarvning på en av kablarna, bör inte skarvas och speciellt inte med den typen av kabelskor/skarvhylsor som kan glappa.

Det är mycket viktigt att MerCathode är korrekt inkopplad, se nedan

 

Måste vara ansluten direkt till batteriet, inte över huvudströmbrytare eller annan källa.

Måste vara jordad direkt i batteriet.

Följ den gula kabeln som är "hemmadragen" vart den tar vägen, den måste dras direkt till batteriet.

Alla jordkablar skall vara svarta på Mercruiser elsystem.

 

Använd helst oisolerade kabelskor och sätt krympslang på dessa. Trä krympslangen på kabeln först, sedan kabelskon och pressa ihop denna och sedan dram man fram krympslangen och värmer den så den krymper.

De med plast över är enligt mig helt värdelösa och blir dåligt pressade p.g.a. den hårda plasten och billiga kabelskotänger.

 

Så här ser mina kabelskor med krympslang ut:

Jag tycker detta är mycket smidigare och tar ingen plats om det trångt samt är "idiotsäkra" och glappfria.

 

//Pär

 

Det blir säkert väldigt bra!

 

Men batterier har ingen ”jord”! Där finns batteriminus och batteriplus, numera ihopskrivet.

Ordet ”jord” i betydelsen ”minus” håller på att fasas ut i fordonselektriska sammanhang. På bilar börjar man mer och mer använda ordet ”chassiminus” då batteriminus är anslutet till chassie och andra bärande strukturer. På båtar funkar ju inte det, men det är å andra sidan vanligt att batteriminus är anslutet till motorblocket och därmed till generator, startmotor, backslag, propelleraxel eller drevet.

Vad andra och undertecknad ser här på forumet är att ordet ”jord” i betydelsen minus bara skapar en del missförstånd, särskilt då man i samma diskussion även nämner det som i landströmssystemet egentligen heter ”skyddsjord” samma som i eluttaget hemma.

Sedan förekommer det ju även ”signaljord” oftast i skärmen i diverse antennkablar ombord, men det är en annan sak.

Men jag vet, ”alla” pratar ju om ”jord” ändå, och de gamla på Hisingen benämner fortfarande Hisingens raffinaderier för ”Koppartrans” och ”BP”… det är väl snart 50 år sedan Koppartrans blev till Shell… 

Det tar ju lång tid för människorna att justera sitt språk, så lång tid att man valde att döpa den nya bron till Hisingen till det namnet den gamla brin inte hade men, men det som den kallades för: ”Hisingsbron”.

-Ja det var en högst lokal jämförelse.

Annars skall man ju ha jord i blomkruker, men att ha krukväxter (=trän på götebosska) ombord sägs ju bringa otur, så det skall man då undvika.

Det är ju praktiskt att använda svarta kablar till minus, men där Bosch varit med i konstruktionsarbetet förekommer även bruna minuskablar, men elektronerna som skall passera genom kabeln ger blanka f_n i vilken färg kabelisoleringen har.

 

😀😇

[Bayliner285MB 0]

Tack för all info och hjälp. Ska fortsätta imorgon med lite inlärning. Du undrade om jag hade Landström nu. Blev inte klok på varför det var viktigt. Har den förvarad på båtklubbens hamnplan där jag har möjlighet till el nu fram till att vinterarbetet är klart. Därefter har jag tänkt att plocka batterierna och ta in dem i värmen.

Medför det något annat?

en annan fråga om switcahrna på styrpanelem. Finns 2 med ”Accy” som jag inte fått fram vad de är till. Vet du vad det är?

[pismo 12]

Hej.

Är det inte bra att anoderna är angripna, det är väl meningen och betyder att de fungerar ?

Jag hade själv tidigare zink i sötvatten, anoderna såg ut som nya varje gång jag tog upp båten, däremot var drevet angripet.

Bytte till magnesium som blir kraftigt angripna som får bytas varje eller varannat år, däremot är syns det inget på varken drev eller propeller.

 

// Peter

[Bayliner285MB 0]

Hej. Jo absolut är det bra att de blir angripna. I mitt fall var det några som var i princip helt borta på mindre än 3 månader. Båten kom i mitten på juli. Tyvärr har jag inte exakt minne av statusen på dem. Vill bara försöka analysera om det finns annan anledning. Perioden sept till 10/10 hade jag landström i hamnen vilket även det kan ha påverkat.

Vissa anoder har jag tidigare bytt varje år. Vissa vartannat.

[Rascal 1 072]

1 timme sedan skrev Bayliner285MB:

Därefter har jag tänkt att plocka batterierna och ta in dem i värmen.

Att ta in batterierna i värmen är onödigt (dumt) då det snabbar på självurladdningen.

Ladda upp batterierna, koppla bort kablarna och låt dom stå kvar i båten.

[Georg_Ohm 5 107]

15 timmar sedan skrev Rascal:

Att ta in batterierna i värmen är onödigt (dumt) då det snabbar på självurladdningen.

Ladda upp batterierna, koppla bort kablarna och låt dom stå kvar i båten.

Bra om du kan ladda en del ibland under vintervilan, så att du kompenserar för batteriernas självurladdning. Själv har jag kopplat mina laddare över timer, som får ladda några timmar per natt.

[Rascal 1 072]

5 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Bra om du kan ladda en del ibland under vintervilan, så att du kompenserar för batteriernas självurladdning. Själv har jag kopplat mina laddare över timer, som får ladda några timmar per natt.

Självurladdningen och behovet av laddning under vintern överdrivs väldigt ofta.

Själv har jag under många år (45) gjort så att jag sett till att mina batterier varit fulladdade på hösten, därefter har jag tagit loss batterikablarna och gått hem.

När våren sen kommer sätter jag tillbaks kablarna, sjösätter och startar motorn. Det funkar varje vår. Ibland kontrollmäter jag innan inkopplingen men det visar varje gång på väldigt låg självurladdning både i procent och i volt. Batterierna brukar ha en livslängd på 8-10 år och det tycker jag är godkänt.

[ChristerN 2 706]

16 minuter sedan skrev Rascal:

Självurladdningen och behovet av laddning under vintern överdrivs väldigt ofta.

Själv har jag under många år (45) gjort så att jag sett till att mina batterier varit fulladdade på hösten, därefter har jag tagit loss batterikablarna och gått hem.

När våren sen kommer sätter jag tillbaks kablarna, sjösätter och startar motorn. Det funkar varje vår. Ibland kontrollmäter jag innan inkopplingen men det visar varje gång på väldigt låg självurladdning både i procent och i volt. Batterierna brukar ha en livslängd på 8-10 år och det tycker jag är godkänt.

Att batterierna mår bäst av att stödladdas några gånger under vintern torde vara en väl underbyggd sanning. Sen kan många batterier klara sig utan att få dessa stödladdningar men ofta med reducerad kapacitet i banken. Men har man små behov och en hyfsat stor batteribank så är det klart att man kan klara sig.

[Rascal 1 072]

19 minuter sedan skrev ChristerN:

Sen kan många batterier klara sig utan att få dessa stödladdningar men ofta med reducerad kapacitet i banken

Vet inte vad du menar med "reducerad kapacitet" när motorn startar lätt efter vintern och batterierna inte behöver bytas oftare än vart 8/10 år. Jag gör likadant i mina gammelbilar med samma goda resultat. Men det är viktigt att batterierna/båten/bilen förvaras utomhus i vinterkyla, i mitt fall Stockholmsvintrar. Värme ökar självurladdningen.

[Georg_Ohm 5 107]

Om nu ingen redan skrivit det, så är det ju iallafall viktigt att batterierna är fulladdade innan dom lämnas över vintern. Svalt med absolut frostfritt, eller dom skall ju klara minusgrader också, om dom då är i gått skick och fulladdade.

[Lintott 2 111]

Blybatterier/AGM-batterier som långtidsförvaras ska alltid vara fulladdade.

Dåligt laddade batterier åldras snabbare. Detta gäller även under användningsperioden sommartid.

 

Ett friskt fulladdat batteri tål förvaring i minusgrader (fundera på hur bilbatterier hanteras i Norrland under vintern...). Ett urladdat batteri fryser sönder och spricker.

 

Ett batteri som förvaras i kyla har lägre självurladdning än om det förvaras i rumstemperatur.

 

Jag har precis som någon skrev ovan alltid förvarat mina båtbatterier fulladdade ombord under vinteruppläggningen. Senaste omgången byttes efter 11 säsonger (det var inte p.g.a. successivt minskad kapacitet utan det hade blivit kortis i en cell i ett av batterierna).

[Rascal 1 072]

2 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Om nu ingen redan skrivit det, så är det ju iallafall viktigt att batterierna är fulladdade innan dom lämnas över vintern. Svalt med absolut frostfritt, eller dom skall ju klara minusgrader också, om dom då är i gått skick och fulladdade.

Ett fulladdat batteri fryser vid minus 67 grader Celsius !

Ett 80% laddat batteri fryser vid minus 45 grader Celsius!

Vid dom temperaturerna har vi nog annat att tänka på och bekymra oss om än båtbatterier😠. Våra vinterklimat är bra för batterierna och minskar självurladdningen.