Jump to content
Tuesday 07 February 2023
Terri

Dyr eljour

Recommended Posts

Vi fick strömavbrott i lägenheten en söndag, och den styrelsemedlem som ansvarar för elrummet klantade till det och misskötte sitt uppdrag. Han var tvärsäker på att det inte fanns något fel i elrummet, och nekade dessutom mig att själv få gå ner och titta. Han gav oss istället telefonnummer till Svenska Eljouren, och sa att det var det enda som återstod att göra. Det kom en eltekniker som konstaterade att endast en propp hade gått i elrummet, vilket han också talade om för den skamsne styrelsemedlemmen. Besöket varade inte mer än 10 minuter. Kostnaden blev över 7000 kr före ROT! Vi betalade in drygt 5000 kr. Styrelsemedlemmen ville inte kännas vid något ansvar, och låtsas nu som det regnar när vi stöter på honom. Vad gör man med en sån? Visserligen överklagade jag beloppet till Allmänna Reklamationsnämnden, och fick delvis rätt, så det slutliga beloppet landade istället på 3600 kr. Men ändå. 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Låter lite väl dyrt. Men jour är jour och kommer alltid med extremt mycket högre kostnader. På min arbetsplats är t.ex. en utryckning alltid minst 1 timme (ersättning som arbetstagare) och då till dryga 100% högre timlön, samt en fast ersättning för att ha jour. Sen tillkommer ju reskostnader som kan bli höga då en jour kanske har betydligt större aktionsområde än en vanlig elektriker. Så summa summarum bör man nog förvänta kanske minst 3 gånger dyrare räkning (min gissning, har ingen erfarenhet av elektriker att jämföra med). Beror ju såklart när på dygnet också, på min arbetsplats är det inte jourpriser under normal arbetstid.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad är det för folk, som inte kan vända sig till andra i föreningen för göra en basic kontroll av elanläggningen?

Är ni bara två i föreningen, kan det ju bli kärvt så klart.

 

Känner ingen i min närhet som har tummen mitt i, när det gäller att typ kolla säkringar. T o m sambon och mina barn fixar detta.

 

Men det är klart... Känner man ingen i föreningen ö h t ....

 

Det gäller att välja medlemmar till styrelsen med lite omsorg, kan man tycka.

Kan medlemmen använda en multimeter är väl första frågan.

Edited by Hybro

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 minuter sedan skrev Hybro:

Vad nu detta hade med maringuiden att göra?

Som alla forum har även Maringuiden en "OffTopic"-avdelning, där man kan posta sådant som just inte har direkt koppling till vårt marina intresse.

 

Detta inlägg är - helt riktigt - postat där.

 

Vill man bara läsa sådant som har med marinlivet att göra har man därför möjlighet att låta bli att läsa inläggen postade i denna avdelning 😉

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ska se om jag inte kommer på nåt riktigt off att skriva där.

Håll utkik😇

  • Haha 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Några saker…

 

Är det frågan om en styrelse i en BRF, vilket det låter som, så ska man komma ihåg att personerna är vanliga människor med egna jobb osv och att det är föreningen (dvs du och dina grannar) som valt dem. Det brukar inte vara lätt att få folk att ställa upp på styrelsejobben, bla för att det krävs mycket tid och oftast till ringa/ingen ersättning. De är därför inga proffs på något som har med styrelsens arbete, vanligtvis.

 

Fortsatt under förutsättning att det är en BRF det handlar om så är det föreningens ansvar med allt som kommer utanför och leds till lägenheten, rör, stammar etc.

Om du har ringt på en jour-elektriker efter att, som jag förstår, ha haft kontakt med styrelsen som hänvisat till jourfirman, är det alltså föreningen som ska betala utryckningen.

 

(fd styrelsemedlem i BRF)

 

Edited by ChristerN
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Synes bli onödigt dyrt att inte nyttja basala kunskaper i föreningen om sådan finnes.

 

Eller tänker man kanske så här...

- Vi är ju ett antal, så utspritt blir inte kostnaden särskilt stor på var och en.

Så varför ens överklaga?

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ja, det är en BRF. 

 

Den styrelsemedlemmen som ansvarar för elrummet håller fast i nyckeln dit, och han klargjorde för mig att endast han och den ordinarie fastighetsskötaren har tillträde dit. Detta poängterande var väldigt viktigt för honom. Han är gammal företagare och trivs med att uppträda som stolt "chef" över alla boende i huset, och har väl fått förtroende utav de andra i Styrelsen. Ledningen är nu ett sammansvetsat kompisgäng som detaljstyr de boende. Med andra suspekta episoder i huset, så är rättshaverister ett ord som ligger nära till hands. Tidigare ordföranden avgick i vredesmod, för att han tyckte de drev igenom onödiga saker. 

 

Utöver alla större projekt som de boende tvingas anpassa sig till, så borde ju även en så enkel och grundläggande sak som att byta en propp fungera, utan att man skall behöva betala tusentals kronor för det. Men jag förstår vad du säger ChristerN.

 

Är det någon mening med att vända sig till den ordinarie fastighetsskötaren som är på  vardagar och berätta vad som hänt?

 

Annars för vi vända oss till hela styrelsen och berätta vad som hänt. I värsta fall kanske skriva ett brev till alla de boende i huset.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
45 minuter sedan skrev Terri:

- - -

Han är gammal företagare och trivs med att uppträda som stolt "chef" över alla boende i huset, och har väl fått förtroende utav de andra i Styrelsen. Ledningen är nu ett sammansvetsat kompisgäng som detaljstyr de boende. Med andra suspekta episoder i huset, så är rättshaverister ett ord som ligger nära till hands. Tidigare ordföranden avgick i vredesmod, för att han tyckte de drev igenom onödiga saker.

- - -

Annars för vi vända oss till hela styrelsen och berätta vad som hänt. I värsta fall kanske skriva ett brev till alla de boende i huset.

Det är möjligt att han fått förtroendet av de andra i styrelsen för något specifikt ansvarsområde, Men hela styrelsen inklusive elrumsgubben har fått sina förtroenden av medlemmarna i brf-en. De är väl valda på en årsstämma där medlemmarna deltagit mangrant?

 

Om man inte är nöjd med det arbete en styrelse utför så finns det en enkel lösning. Prata samman dig med övriga medlemmar, kom överens om vilka som är beredda att axla styrelseposter, deltag i kommande årsstämma och kom med era egna förslag på styrelseledamöter. Sen är det bara att ta över ansvaret och lägga erforderlig tid på att sköta förvaltningen av föreningen och dess fastigheter.

 

Att vara missnöjd och stå på gården och ha synpunkter ger sällan någon förändring.

 

Men det kräver så klart att det finns några som är beredda att ta jobbet och ansvaret.

  • Like 1
  • Thanks 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jo, jo.... Så styrs också vårat land Sverige. Bara ett konstaterande, inget annat.

 

Inte helt ovanligt att någon på andras bekostnad och utan egen kompetens fattar felaktiga beslut.

 

Hur många här är det som inte kan byta en säkring eller återställa en automatsäkring?

 

Vad skrev TS att det kostade

p g a blundern, 8000 kr - rabatt?

 

Kan utveckla sig och bli ordentligt kostsamt för föreningen.

Gäller förmodligen att bromsa i tid.

 

 

Edited by Hybro

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Lintott said:

...

Men det kräver så klart att det finns några som är beredda att ta jobbet och ansvaret.

Ja det krävs naturligtvis. Varje BRF har sin unika sammansättning av människor. I det här fallet rör det sig mycket dominanta individer i Styrelsen, som njuter av sin maktposition, och använder den i viss grad för rena egenintressen under föreställningen att det gagnar alla. Mycket slughet involverad. Övriga i huset är mer tillbakadragna och lågmälda, och orkar eller vågar inte opponera sig.

 

Tack för alla svar. Nu vet jag vad som gäller angående räkningen iallafall. Det känns bra.

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 minuter sedan skrev Hybro:

Jo, jo.... Så styrs vårat land Sverige.

Nja, nu handlar detta om en BRF vilket är en bit från landet Sverige i storlek.

Men representativ demokrati är rätt bra om man betänker alternativen…

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 minuter sedan skrev Terri:

I det här fallet rör det sig mycket dominanta individer i Styrelsen, som njuter av sin maktposition, och använder den i viss grad för rena egenintressen under föreställningen att det gagnar alla. Mycket slughet involverad. Övriga i huset är mer tillbakadragna och lågmälda, och orkar eller vågar inte opponera sig.

Men som jag ser det så krävs det av en styrelse att medlemmarna i den ”kliver fram” då man måste ta ett antal beslut och ta ansvar för dem.

Alternativet du/ni har är att rösta bort dem på nästa stämma, vilket redan nämnts. Det är faktiskt ganska lärorikt att sitta i en sån styrelse och jag tycker alla i föreningen ska prova på det.

 

Är det så att (medlemmarna i) styrelsen beslutar sådant som inte är till gagn för föreningen som sådan så kan man faktiskt lagföra styrelsen. Men DET är en jobbig process!

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
28 minuter sedan skrev per_62:

Det blev tydligen en dyrbar kontroll i fastighetens proppskåp.

Vad som gäller om man bor i bostadsrätt är alltid bra att ha koll på, stadgar etc.

Vad som gäller för elanläggning i bostadsrätter beskivs i denna länk: 

https://www.elsakerhetsverket.se/privatpersoner/du-ar-ansvarig-for-elen/sa-tar-du-ditt-ansvar-for-elen/bostadsratt/

Tvisten lär ju handla om ansvarsgränsen mellan brf o lägenhetsinnehavare går före eller efter huvudsäkringen. Det är lägenhetsinnehavarens utrustning som kan förorsaka att huvudsäkringen löser ut har brf-en något ansvar för det? Detta är lite otydligt i elsäkerhetsverkets skrift.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Många är de gånger vanliga Diazed-säkringar gått sönder utan överbelastning.

Möjligen av ålder.

 

Vem blir då ersättningsskyldig för felsökning mm.

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Lintott:

Tvisten lär ju handla om ansvarsgränsen mellan brf o lägenhetsinnehavare går före eller efter huvudsäkringen. Det är lägenhetsinnehavarens utrustning som kan förorsaka att huvudsäkringen löser ut har brf-en något ansvar för det? Detta är lite otydligt i elsäkerhetsverkets skrift.

Men om huvudsäkringen löser ut, hur vet man då vilken hyresgäst det är som förorsakat problemet?

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 minuter sedan skrev excel319:

Men om huvudsäkringen löser ut, hur vet man då vilken hyresgäst det är som förorsakat problemet?

Det är nog huvudsäkringen för den enskilda lägenheten som avses.

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev raol:

Det är nog huvudsäkringen för den enskilda lägenheten som avses.

Precis vad jag avsåg.

Om en av fastighetens huvudsäkringar löser ut så slocknar det delvis i hela fastigheten (i äldre fastigheter med enfasmatning till lägenheterna så slocknar det helt i ungefär en tredjedel av lägenheterna).

 

Sen finns det en eller tre huvudsäkringar/lägenhet beroende på om det är enfas eller trefas matning till lägenheterna. Med enfas så slocknar hela lägenheten. Med trefas så slocknar en del funktioner i den enskilda lägenheten, bl.a. så kan trefasanslutna spisar uppvisa konstiga uppvärmningsbegränsningar.

 

Om fastighetens huvudsäkring löser ut så är det definitivt föreningens ansvar.

Ett elfel i en lägenhet påverkar väldigt sällan fastighetens säkringar. Lägenhetssäkringarna löser ut långt före fastighetens.

 

I huset där jag bor så har fastighetssäkringen löst ut vid ett tillfälle under tiden vi bott här. Då var det elfel i kabeln på väg in i fastigheten. Även nätägarens säkring på matningen löste ut. Då var det nätägarens ansvar att ta kostnaden för både akututryckningen och reparationen av den skadade kabeln (isolationsfel i en gammal skarv som fick grävas upp så det blev provisorisk kabel tills grävjobbet genomförts) eftersom felet låg utanför fastighetens anslutningspunkt.

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Lintott:

Precis vad jag avsåg.

Om en av fastighetens huvudsäkringar löser ut så slocknar det delvis i hela fastigheten (i äldre fastigheter med enfasmatning till lägenheterna så slocknar det helt i ungefär en tredjedel av lägenheterna).

 

Sen finns det en eller tre huvudsäkringar/lägenhet beroende på om det är enfas eller trefas matning till lägenheterna. Med enfas så slocknar hela lägenheten. Med trefas så slocknar en del funktioner i den enskilda lägenheten, bl.a. så kan trefasanslutna spisar uppvisa konstiga uppvärmningsbegränsningar.

 

Om fastighetens huvudsäkring löser ut så är det definitivt föreningens ansvar.

Ett elfel i en lägenhet påverkar väldigt sällan fastighetens säkringar. Lägenhetssäkringarna löser ut långt före fastighetens.

 

I huset där jag bor så har fastighetssäkringen löst ut vid ett tillfälle under tiden vi bott här. Då var det elfel i kabeln på väg in i fastigheten. Även nätägarens säkring på matningen löste ut. Då var det nätägarens ansvar att ta kostnaden för både akututryckningen och reparationen av den skadade kabeln (isolationsfel i en gammal skarv som fick grävas upp så det blev provisorisk kabel tills grävjobbet genomförts) eftersom felet låg utanför fastighetens anslutningspunkt.

I min värld är en huvudsäkring en säkring som matar en undercentrtal. I en flerfamiljshus matar huvudsäkringarna flera undercentraler som sitter i respektive lägenhet. Men där kan jag ha fel.

Share this post


Link to post
Share on other sites
17 minuter sedan skrev excel319:

I min värld är en huvudsäkring en säkring som matar en undercentrtal. I en flerfamiljshus matar huvudsäkringarna flera undercentraler som sitter i respektive lägenhet. Men där kan jag ha fel.

Där jag bor nu har varje lägenhet en uppsättning huvudsäkringar i ett skåp i trappuppgången på entréplan. De kommer jag inte åt, annat än genom föreningens styrelse.

Nu är det tröga proppar på 25 A per fas, så jag tror inte att jag kommer att lyckas bränna dem...


Just här tror jag inte det finns en "huvudhuvudsäkring" på 1.2 kA för att täcka alla lägenheter i föreningen... :D

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev excel319:

I min värld är en huvudsäkring en säkring som matar en undercentrtal. I en flerfamiljshus matar huvudsäkringarna flera undercentraler som sitter i respektive lägenhet. Men där kan jag ha fel.

Huvudsäkring är nog mer ett debiteringsbegrepp från elnätsägarna än ett rent tekniskt begrepp. Elnätägarna använder huvudsäkring som ett begrepp för avsäkringsnivån för olika abonnenter. Om sen avsäkringspunkten är en fastighet/hus eller en lägenhet i en fastighet verkar inte elnätsbolagen göra skillnad på. Det ger nätägarna möjlighet att debitera abonnenten för en varierad grundavgift beroende på storlek på "huvudsäkringen".

Att ha en för stor huvudsäkring kostar abonnemangsavgift helt i onödan.

Att ha en för liten huvudsäkring riskerar att säkringen löses ut med den irritation det innebär.

 

Sen ska man vara medveten om att en säkring tål överlast under rätt lång tid utan att utlösas. Senast vi bytte spis så noterade jag att bruksanvisningen angav 16A säkring. Hela vår lägenhet matas över 3x16A huvudsäkring och gamla spisen hade 3x10A säkring. Jag tog kontakt med en tekniker som jobbade med starkströmsinstallationer och frågade om råd. Det var han som beskrev trögheten och tåligheten i säkringar, Med en lånad tångamperemeter kunde jag konstatera att lasten självklart varierade beroende på vilka spisfunktioner som användes. Med normalanvänding av spisen så kändes belastningen rätt OK. Med allt påslaget så förbrukades över 20A. Teknikern lugnade mig med att det skulle nog fungera i alla fall. Efter många års drift så har varken 10A spissäkringar eller 16A huvudsäkringarna löst ut av överbelastning vid spisanvändning.

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 minut sedan skrev Lintott:

Huvudsäkring är nog mer ett debiteringsbegrepp från elnätsägarna än ett rent tekniskt begrepp. Elnätägarna använder huvudsäkring som ett begrepp för avsäkringsnivån för olika abonnenter. Om sen avsäkringspunkten är en fastighet/hus eller en lägenhet i en fastighet verkar inte elnätsbolagen göra skillnad på. Det ger nätägarna möjlighet att debitera abonnenten för en varierad grundavgift beroende på storlek på "huvudsäkringen".

Att ha en för stor huvudsäkring kostar abonnemangsavgift helt i onödan.

Att ha en för liten huvudsäkring riskerar att säkringen löses ut med den irritation det innebär.

 

Sen ska man vara medveten om att en säkring tål överlast under rätt lång tid utan att utlösas. Senast vi bytte spis så noterade jag att bruksanvisningen angav 16A säkring. Hela vår lägenhet matas över 3x16A huvudsäkring och gamla spisen hade 3x10A säkring. Jag tog kontakt med en tekniker som jobbade med starkströmsinstallationer och frågade om råd. Det var han som beskrev trögheten och tåligheten i säkringar, Med en lånad tångamperemeter kunde jag konstatera att lasten självklart varierade beroende på vilka spisfunktioner som användes. Med normalanvänding av spisen så kändes belastningen rätt OK. Med allt påslaget så förbrukades över 20A. Teknikern lugnade mig med att det skulle nog fungera i alla fall. Efter många års drift så har varken 10A spissäkringar eller 16A huvudsäkringarna löst ut av överbelastning vid spisanvändning.

Inne i min lägenhet sitter såna där moderna automatbrytare med triggerfunktion. De har ingen nämnvärd tröghet i sig, utan klickar av direkt när det blir överlast. Brukar bara ta runt en sekund. Det har t ex hänt när jag startat mikro och en elvärmefläkt samtidigt, och de väl råkade ligga på samma brytare. Det var ca 3300 W, dvs ca 14 A, och det är 10 A på brytarna där.

Så jag är inte särskilt orolig för att propparna ute i trappuppgången ska bränna av så som min förbrukning ser ut.

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev raol:

Där jag bor nu har varje lägenhet en uppsättning huvudsäkringar i ett skåp i trappuppgången på entréplan. De kommer jag inte åt, annat än genom föreningens styrelse.

Nu är det tröga proppar på 25 A per fas, så jag tror inte att jag kommer att lyckas bränna dem...

- - -

Om du inte har ofantligt strömslukande utrustning i din lägenhet så är 25A säkring bara kostsamt för dig. Vår lägenhet är avsäkrad med 16A utan att vi har några belastningsproblem. Om du tittar på din nätägares hemsida vad de olka abonnemangsnivåerna kostar i grundavgift så kan du se hur mycket du sparar genom att säkra ner (jag lägger hellre pengarna på båtkontot än ger dem till de glupska nätägarföretagen).

 

Vi har gått ett steg längre i vår bostadsrättsförening genom att föreningen installerade egna elmätare till varje lägenhet samt uppgraderade föreningens abonnemang så de skulle täcka fastighetens förbrukning. Lägenhetsabonnemang är fruktansvärt överprissatta. Kostnaden för att föreningen installerade egna mätare motsvarade 1½ års abonnemangsavgift för lägenhetsabonnemangen, sedan var investeringen betald och alla lägenhetsägare går med plus. Istället för att nätägaren mäter förbrukningen för nästan 2000 kr/år så köper vi en mättjänst för 100 kr/mätare och så delas föreningens abonnemangskostnad för det större abonnemanget upp mellan oss. Totalkostnaden för det blir avsevärt lägre. Förbrukningssiffrorna skickas till förvaltningsföretaget som redovisar elförbrukning o kostnad på hyresavin. Ett gott tecken på att nätägaren skulle få minskade intäkter efter ombyggnaden var att de drog i det längsta på att godkänna ombyggnaden...

 

En ytterligare fördel med ombyggnaden av mätmodellen är att de solceller vi installerat på taken är inkopplade mellan nätägarens mätare och våra lägenhetsmätare så alla kan dra nytta av solelproduktionen för att sänka totalkostnaden för vår el (å så kan vi avsätta lite mer pengar på båtkontot...).

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 minuter sedan skrev Lintott:

Om du inte har ofantligt strömslukande utrustning i din lägenhet så är 25A säkring bara kostsamt för dig. Vår lägenhet är avsäkrad med 16A utan att vi har några belastningsproblem. Om du tittar på din nätägares hemsida vad de olka abonnemangsnivåerna kostar i grundavgift så kan du se hur mycket du sparar genom att säkra ner (jag lägger hellre pengarna på båtkontot än ger dem till de glupska nätägarföretagen).

Jag betalar 99 kr/mån för abonnemanget. Det tycker inte jag är så värst farligt.

Så här skriver elnätsbolaget, kommunala Göteborg Energi:
"På Göteborg Energi har vi samma elnätsavgift upp till säkringsstorleken 63 A. Om du byter huvudsäkring tar vi ut en avgift för uppsäkring. Det kostar dock ingenting om du väljer att säkra ner. Vi har valt att inte ta ut någon extra kostnad baserad på storleken på din säkring, utan du betalar lika mycket upp till 63 A huvudsäkring."
 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev raol:

- - -
Just här tror jag inte det finns en "huvudhuvudsäkring" på 1.2 kA för att täcka alla lägenheter i föreningen... :D

Det finns garanterat inte 1200A fastighetssäkringar i huset där du bor.

 

Belastningen från de samlade förbrukarna fördelas så totala belastningen är långt ifrån summan av samtliga lägenheter abonnemangsnivå. Du kan själv räkna och se att summan av samtliga dina säkringar i lägenheten är betydligt högre än de 25A du har i huvudsäkringen.

 

I vårt hus med 43 lägenheter med 16A säkringar (där ca 3/4 är enfas lägenheter samt ca 1/4 trefasinstallationer), en värmecentral med rejäla pumpar för att förse 180 lägenheter med värme, ett antal bilvärmaruttag, ett halvstort företagskontor, ett mindre företag samt en rätt rejäl mobilbasstation på taket så är fastighetens säkringar 3x100A. Högsta belastning under senaste veckan (mobilbasen ligger utanför vår mätpunkt men allt övrigt summeras) var 37,5A så det finns god marginal till säkringsnivån på 100A.

 

 

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
14 minuter sedan skrev raol:

Jag betalar 99 kr/mån för abonnemanget. Det tycker inte jag är så värst farligt.

Så här skriver elnätsbolaget, kommunala Göteborg Energi:
"På Göteborg Energi har vi samma elnätsavgift upp till säkringsstorleken 63 A. Om du byter huvudsäkring tar vi ut en avgift för uppsäkring. Det kostar dock ingenting om du väljer att säkra ner. Vi har valt att inte ta ut någon extra kostnad baserad på storleken på din säkring, utan du betalar lika mycket upp till 63 A huvudsäkring."

Det är bara att gratulera till att inte behöva krångla med säkringsnivån,

 

Dessvärre såldes vårt kommunala elnätsbolag (det var nog några kommuner häromkring som samägde det) ut för rätt många år sedan. Elnätet har sedan bytt ägare några gånger och ägs nu av Vattenfall. De är definitivt inte så generösa med abonnemangsavgifterna.

Share this post


Link to post
Share on other sites
10 minuter sedan skrev Lintott:

Belastningen från de samlade förbrukarna fördelas så totala belastningen är långt ifrån summan av samtliga lägenheter abonnemangsnivå. Du kan själv räkna och se att summan av samtliga dina säkringar i lägenheten är betydligt högre än de 25A du har i huvudsäkringen.

Självklart är det så.

Fas ett har totalt 52 A säkring anslutet inne i min lägenhet, de andra två har 46 A var. Men då är det samtidigt så att av de 52 A som ligger under fas ett, så utgörs 16 A av en grupp där bara min mikro finns, och den maxar ca 5 A, så redan där är det nere på maximalt 41 A.
Sen ligger även kyl/frys på en 10 A-grupp på samma fas, men undantaget startström (som är irrelevant för en trög säkring) så lär den inte dra mer än runt 0.3-0.5 A när kompressorn arbetar. Ytterligare minst 9 A bort, så 32 A.
Nästa grupp är för spishäll (en av dess två inkopplade faser), och den skulle då kunna dra drygt 3.7 kW på 16 A säkring, vilket den kanske gör på fullt blås. Såna verkar ligga runt 6-7 kW.
Sista gruppen på fas ett är belysning och vägguttag, ca hälften av de som finns i lägenheten. Om spishäll, kyl/frys och mikro alla går på max, är det ca 21-22 A, så det lämnar 3-4 A till belysning (kan nog inte nå ens 1 A hos mig med allt tänt) och vägguttag.
 

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 timmar sedan skrev raol:

Inne i min lägenhet sitter såna där moderna automatbrytare med triggerfunktion. De har ingen nämnvärd tröghet i sig, utan klickar av direkt när det blir överlast. Brukar bara ta runt en sekund.

Även dessa finns - liksom gamla porslinssäkringar - i olika tröghet. Trögheten avser tiden det tar för säkringen att lösa vid en viss överlast, inte att säkringen alltid skulle ha en viss "marginal". Främst är de tröga till för att inte lösa på startströmmar som alltid blir på induktiva laster (t ex motorer som kompressorer i kylskåp, äldre dammsugare, vissa maskiner o.s.v.).

 

Vanligen sitter "normaltröga" säkringar i hemmacentralen (märkta "C", t ex C10 för en "trög 10A"), men jag kan tänka mig att det kan förekomma att man sätter snabbare ("B") i lägenhetscentral för att få bättre selektivitet. Dvs att säkringen inne i lägenheten skall hinna lösa före lägenhetens huvudsäkring (som oftast finns på mer oåtkomlig plats) vid överlast och fel.

 

image.png.914407c1f30f94281f265f994bf5eec0.png

 

 

Edited by IngemarE
  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...