robert99

Har du inloppet till toatanken på tankens ovansida, behöver du bara en ventil och det är bottenventilen. Detta då toans inbyggda backventil bör hålla emot det som finns i slangen upp till tanken. Läcker toans backventil så är volymen i slangen normalt så liten att mängden som rinner tillbaka knappast översvämmar toastolen.

Propellern snurrar 1,66 saktare än motorn, dvs vid 2000 varv på motorn snurrar propellern 2000/1,66=1205 v/m. Orkar din motor verkligen varva 2500 med en 16X11 propp? Varför jag undrar är att innan jag bytte drev på Maxi 108:an hade jag, om jag kommer ihåg rätt, en original 15X9 foldingpropp, men fick byta till en original folding till MD-17C på 16x11 för att få ut nyttan av nya drevet med utväxlingen 2,15-1

Kan ej tas som garanterat. Med ett S-drev borde man i alla fall behålla rotationsriktningen; i mitt fall (Kubota Beta 10) var det så. Alla småmotorer snurrar åt samma håll. Om den skulle gå åt andra hållet skulle inte drevet fungera alls. Konan skulle inte greppa. Att propelleraxeln snurrar åt andra hållet, på nyare motorer, beror på att backslagen har "Drop center", vilket betyder att propelleraxelflänsen sitter under vevaxelcentrum. OT kanske men 110S-drevet fungerar sannolikt även om motorn skulle snurra åt "fel håll", då övre växeln är mekaniskt "liksidig" på båda sidorna av konan.. Och då kan man välja propellerrotationen efter befintlig propeller genom att skifta läget på reglagekabeln.

Har ett Engbo 40 (?) sedan 10 år med 16 mm blyad lina i aktern på segelbåten. Båten väger runt 9 ton och finns i Stockholm. Det var inte billigt då och är säkert lika dyrt relativt andra märken idag, men det har fungerat helt utan problem alla åren. Beträffande ankarvikt så har vi ett på 15 kg.

Kan ej tas som garanterat. Med ett S-drev borde man i alla fall behålla rotationsriktningen; i mitt fall (Kubota Beta 10) var det så. Dubbelt svar så borttaget

Kan ej tas som garanterat. Med ett S-drev borde man i alla fall behålla rotationsriktningen; i mitt fall (Kubota Beta 10) var det så. Alla småmotorer snurrar åt samma håll. Om den skulle gå åt andra hållet skulle inte drevet fungera alls. Konan skulle inte greppa. Att propelleraxeln snurrar åt andra hållet, på nyare motorer, beror på att backslagen har "Drop center", vilket betyder att propelleraxelflänsen sitter under vevaxelcentrum. Jag är ganska säker på att ett 110S-drev kan köras i båda fram och back med full effekt och det med samma utväxling i båda riktningarna. Det är i så fall bara att flytta växelvajrarna i reglaget. I grunden är konstruktionen samma som V-P:s äldre inudrev, där rotationsriktningen för propellern ändras med att flytta reglagestången bak på drevet.

Båtfolk vill ibland krångla till det med massa grejor. Inget fel i det bara man gillar det och den koll som måste till. För något år sedan låg jag bredvid en öppen liten båt utan självläns och som hade förra generationens Länsman tror jag, för den jobbade med samma enkla princip. Eftersom jag är nyfiken och inte visste något om denna, i mina ögon simpla plastgrej kollade jag varje gång om den höll torrt i båten, och den verkade fungera perfekt för det stod aldrig vatten över den låga enkla trädurken. Till saken hör dock att bryggplatsen där den låg var ganska skvalpig och det bör ha förbättra kapaciteten. Det borde finnas någon här på MG som har en personlig erfarenhet och kan verifiera funktionen, för det kan inte jag.

Här kanske, se längst ner http://www.blocket.se/stockholm/VP_sotvattenkylda_toppar_och_cyl_till_MD11_17_57942090.htm?ca=11&w=3 eller http://www.blocket.se/dalarna/Volvo_penta_motordelar_58877761.htm?ca=11&w=3

Jag skulle försöka skaffa ett begagnat 110S-drev med utväxlingen 2,15-1 eller försöka hitta en begagnad nedre växel med denna utväxling. 110S-drev med denna utväxling monterades som standard med MD21 motorn som bla sitter i Maxim, samt i Maxi Fenix tillsammans med MD-5B. http://www.blocket.se/stockholm/Drev_Volvo_Penta_110_S_58662498.htm?ca=11&w=3 Jag själv bytte till 110S- drev med denna utväxling på min dåvarande Maxi 108 som hade en alldeles för klen dragkraft med original MD-11 motorn och drev med utväxlingen som ditt, 1,66-1. Dragkraften ökade med över 30% efter att jag måst byta propeller till en större. Men är du nöjd med dragkraften med nuvarande motor, kan du nog köpa en som varvar 3600 varv och be leverantören, om han nu inte föreslår det själv, att ställa ner toppvarvet till kanske 3000, men då bör du kolla motorns effektkurva så att den levererar en effekt som gör att den orkar dra en propeller med samma diameter som du har nu. För mig är det inget alternativ att montera en mindre diameter för det är dragkraft man behöver, inte en liten visp till propeller. Men var och en gör sina egna val.

Har din motor elstart, borde den ha någon form av laddning av batteriet. Kollas enklast om du kör motorn och samtidigt mäter spänningen med en vanlig enkel votlmätare på batteriets poler. Om den överstiger, säg 13-13,5 volt har du laddning. På en elstartad 90-talare bör det finnas en laddspole i svänghjulet, men den, likriktaren eller eventuell laddregulatorn kan ju vara trasig om inte spänningen i batteriet stiger när du kör motorn.

Den grundläggande skillnaden mellan 250- och 280 drev är väl att 250-drevet har rakskurna kugghjul, medan 280 -drevet har snedskurna. Jag tror att utväxlingen i dreven är densamma, dvs 2,15-1 för fyrcylindriga motorer, 1,89-1 för sexorna och 1,61-1 för V8- motorerna. Kan ha fel, men det finns andra som vet detta här, gissar jag. Att byta till en diesel som ger motsvarande fart som du borde ha nu, gissar på runt 30 knop med en frisk motor, rätt utväxling och en propeller på 15x17 HS tror jag är ekonomiskt vansinne. Om din motor är slut, drevet är friskt och har rätt utväxling, borde en begagnad V-P V6 på 190-220 hk kunna vara ett vettigt alternativt. Men varför vill du byta motor eller drevet?

Min Cetek 25 A ger 14,8-14,9 volt emellanåt. Kanske beroende på temperaturen.

Lätt båt, hög fart betyder normalt så få blad som möjligt.

Fundering: Finns det en originalpropeller på 17-18 tum till din motor så borde den orka med en sådan, annars borde inte Tohatsu ha den i sitt tillbehörssortiment. Kolla med en återförsäljare eller generalagenten.

En 18 tums propeller med 12 % slip och 5500 v/m ger en beräknad toppfart på 38 knop. Nu tvivlar på att din motor orkar dra en så stor propeller även om båten är liten och lätt. Det gäller att ha vridmoment i motorn så den orkar öka varven och farten genom planingströskeln. En 17 tums propeller ger teoretiskt 37,3 knop vid 5700 varv och samma slip

Det är inte så att propellerbladet är för nära båtbottnen? Har för mig att det skall vara ett minimimått mellan båtbotten och propellerbladets högsta läge, och då dyker det upp i mitt huvud minst 2 tum. Kan vara helt fel, men bör kanske kollas.

Hertztalet tror jag man kan ändra genom att sänka varvtalet på generatorn, dvs på motorn som driver elverket.

Mina verkliga mätta erfarenheter mellan stål- vs alupropeller är att det är väldigt små skillnader både i toppfart och slip. På min båt, en WA-båt, 6 m, vikt ca 1300 kg med en fyrtaktare på 140 hk skiljer mindre än två knop i toppfart och slippen någon procentenhet. Min båt har en toppfart på 35-37 knop och marschfarten är ungefär 20-25 för båda propparna, vilket gör att jag aldrig använder stålpropellern, eftersom skillnaden mellan dessa är så liten. Visserligen släpper aluproppen lättare i snäva svängar, men den lilla nackdelen hanteras genom en aktiv trimhantering. Fördelen med alu är att risken för att skada propelleraxel och drev är mycket mindre vid en eventuell grundkörning. Med mina erfarenheter skulle jag aldrig råda någon att lägga pengar på en stålpropeller om motorn är svagare än säg 150 hk och toppfarten understiger 40 knop, för vinsten blir sannolikt mindre än det man hoppas på medan man väntar på paketet med den nya stålpropeller man beställt. Det finns säker båt-motorkombinationer där vinsten med stål kan bli större än för mig, så var och en måste få göra egna val efter sina preferenser. "Var och en måste få bli salig i sin egen fason"

Kanske lite OT men mycket kunskap och lite tyckande om propellerval. http://www.livetombord.se/artiklar/artiklar/20141218/ny-propeller-i-var

Jag tror att en duktig propellerfirma, typ PropellerTrim kan justera din stålpropeller både när det gäller stigning och diametern mm. Har verkligen alupropellern samma diameter som den i stål? På bilden ser diameter större ut. Även ökad diameter sänker toppvarvtalet på motorn.

Mina mätningar i marschfart visar att slippen legat uppåt 20% så de siffror som du, Thomas-1 redovisar kanske är ett genomsnitt och inte vid toppvarvet, utan mer i marschfart, vilket är den fart man normalt ligger.

Slippen på toppvarv på min båt är mellan 12-14% både när jag testat med stål- eller aluminiumpropeller. Så jag gissar ett slippen vid toppvarv generellt borde ligga på 10-15%

Det ser ut som bladarean är betydligt större på den rostfria proppen. Är det så går den tyngre och toppvarvet går ner. Att inte toppfarten minskar skulle då kunna vara att slippen minskar i o m att den rostfria proppen är effektivare. Bara mina funderingar utan anspråk på att det skulle vara så. Att slippen minskar står dock utom allt tvivel, eftersom toppfarten är densamma fast toppvarvet är betydligt lägre med stålpropellern.

Pratade med en Tudorkille för ett par år sedan och han berättade att stora moderna lastbilbatterier av HD-typ (Heavy Duty) hade en uppbyggnad liknande de som Tudor Dual har. Orsaken till detta var enligt honom att moderna lastbilar ofta har strömkrävande utrustningar som tex bakgavellyftar och som kräver att de skall tåla mer belastningscykler än ett ordinarie startbatteri. Det betyder att om du får fart på dina batterier så kan du använda dem till förbrukning om du inte laddar ur dem mer än säg 40% av uppgiven/verklig kapacitet. Får du bara till tre av dem och inte kan reklamera det sista, kanske du kan använda ett till start även för två motorer om du har det och de övriga två till förbrukning. Så skulle i alla fall jag försöka innan jag kasserar fyra relativt nya batterier av känt märke.

Brist på vrid kan du till viss del kompensera med en mindre stigning på propellern. Jämför med en bil där du lägger in en lägre växel och ökar motorvarvet för att få ut mer kraft ur motorn. Att öka effekten på en utombordare görs främst genom att ändra i insprutningsystemet, men att öka effekten i en inombordare med förgasare är nog betydligt svårare.