RikardE

För att göra dig än mer fundersam.. Börja med att göra en lista på det du behöver utrusta båten med - den listan tenderar att bli ganska lång. När den är klar så vet du kostnaden för detta, därefter ser du hur mycket pengar du har kvar att köpa båt för. Jag hade iallafall inte haft en långsegelbåt med låg tröskel in i ruffen - där vill jag har lite höjd - ifall det kommer svall bakifrån. Vidare hade jag valt den båt som dels seglar snabbast/bäst och som har trevligas layout - härlig sittbrunn för när man inte seglar och en härlig salong samt bra sovmöjligheter och vettigt med stuvutrymme. Ska man leva på en båt så ska det kännas trevligt - varför salong, sittbrunn och sovmöjligheter blir viktiga - här har alla olika syn på vad som är trevligt.

Galet billigt! Nästan så man kan köpa en och lägga i båten som reserv..... Lycka till och återkom med hur den var att installera och hur funktionen är över tid. Klart intressant!

Jag har faktiskt klarat mig från grundkänning i år, trots innovativa förtöjningar.. Fast jag har ju inte tagit upp än - ska inte ropa hej innan båten är upptagen..

Jag har gjort turen i en Flipper 760 för 9 år sedan. Vägen upp hade vi fint väder, gick väddökanal upp till Öregrund, gick sedan raka vägen tvärs gävlebukten upp till Huddik och låg på en ö utanför. Vi hittade många fina skyddade natthamnar längs vägen, eftersom det är begränsat med tilläggningsmöjligheter så är naturhamnarna ofta utrustade med brygga, fasta öglor i berget, grillstugor mm. Riktigt trevligt! Vägen ner fick vi mer stökväder, utanför Hölick norr om Huddik hade vi 2,5 meters vågor som spolade över båten - bara bita ihop och köra - fanns ingenstans att gömma sig och vända upp var otänkbart då vi hade kommit halvvägs. Från Huddik ner till Norrsundet har du i princip en inre och en yttre led. Från Norrsundet och ner till Öregrund finns det inte så mycket till öar att gömma sig bakom. Söderut från Öregrund tog vi yttervägen - struntade i Väddökanal, kom in vid Arholma i norra skärgården. Värt att tänka på är att ha koll på vågprognoserna, det var det vi fokuserade på. Vår båt marschade 30 knop. Vi tankade egentligen för ofta, men jag tankar hellre fler gånger halvtank än att sitta med soppatorsk.. Vi tankade: Möja, Öregrund, Huddik, Härnösand - samma båda håll. Det är en fantastisk resa att göra!

En kompis köpte förra hösten en kinavärmare. Kinavärmaren skulle ersätta en gammal luftvärmare från 1995 som sagt upp sig. Han har både vattenburen och luftburen värmare. Kinavärmare gick hela vintern till och från med bra flås. Under sommaren har dom av olika anledningar inte använt båten speciellt mycket. Under sensommaren så berättade han att displayen hade gett upp och behövdes bytas. Värmaren som sådan går fortfarande.

Jag har testat flera olika varianter på olika båtar. Förra båten slipades lätt och oljades med Höveling olja - däcket blev gyllengult, mycket vackert på skarndäck, badbryggan tunnades ut snabbt, sen blev det mögel. Skarndäck blev ganska halt när det var blött. På nuvarande båt med teak i sittbrunn (2011) var teaken obehandlad och oskött - såg värre ut än ovan. Försökte med såpa och morste motfibrerna, fick det lite bättre - men inte bra. En lång överfart i regn förra sommaren så tog jag mig an teaken efter att den blivit rejält blöt. sprutade såpa direkt på och borstade mot fibrerna - det blev riktigt bra. Efter det har jag två ggr per sommar borstat lätt med såpa och sköljt av. Jag har som andra hört att brunsåpa skall vara bra - skall införskaffa det till kommande sommar. Olja teak utomhus kommer jag aldrig att göra igen, halt och ser efter en stund rätt trist ut. Såpa är vägen att gå tror jag.

Jag har de senaste 6 åren använt grovdamsugare. Har en genomskinlig slang kopplad på dammsugarslangen, dels så ser jag dels så blir slangen lite tunnare och sluter tätt mot kranarna. 1. kör vattenpumpen tills det spottar och fräser. 2. Suger med dammsugaren i en vattenkran, varmvatten. 3. Öppnar övertrycksventilen och suger ur allt ur vv beredaren 4. Suger på alla olika kranar och slangar jag har, öppnar dom en och en suger tills det inte kommer något. 5. Tar bort duschhandtagen 6. Kör dammsugaren i alla pumpar. 7. Låter alla kranar stå öppna Det har fungerat hittills så det kommer nog fortsatt fungera tror jag. I år tänkte jag istället för att hälla glykol i toan tömma den och låta den vara helt tom. Slangarna till invatten tänke jag lätta på och suga torrt. Samma sak med duschlänsen, suga helt torrt sen ställa en luftavfuktare som får suga upp det sista. Så slipper jag kladd med glykol. Har haft funderingar om att använda lufttryck, får se om det blir några puffar i slangarna till watermakersystemet - 8 & 12 mm pex, inte helt övertygad att jag fått ut allt vatten därifrån än.

Förarintyg, manövrering av snabba fartyg, radarintyg, VHF, mörkernavigering, fartygsbefäl Kl 8. Nästa på tur är utsjöskepparen.

Laddar du hem appen Navionics boating så kan du se alla sjökort i hela världen. Där finns även tidvatten skillnader och vilka tider dom rör sig över, väder osv. Mycket kompetent app! Man får 15 dagars fri test tid innan man måste köpa så man kan kika runt - vi kommer köpa den utan tvekan. Kanalerna är bitvis väldigt grunda, man rekommenderar ca 1,5 meters djupgående vad jag förstått på andra forums information, 1,8 kan gå 2 meter är för djupt.

Klart intressant artikel. Inga egentliga överraskningar, speciellt slutsatsen där dom intervjuat sina egna kaptener, vad dom föredrar - det är klart att en katamaran är enklare att hantera med dubbla motorer långt ifrån varandra och att dessa är bekvämare med mindre sjöhävning och minimalt med lutning. Att det dessutom är dyrare är ju ganska förståeligt, visst om man jämför kvadravolymen så blir ägande kostnaderna likvärdiga. Dock tror jag inte att man antingen tittar på en 40 fot katamaran eller en 55 fot enskrovare - eller var nu jämförbar storlek hamnar, jag tror att man tittar på båtar som är ungeför jämnlånga, jag är ju känd för att ibland ha fel - om det finns någon som defacto tittar på att köpa en för sig ny båt antingen kat eller enskrovare - om man tittar på jämnlånga eller volym jämna?

Har man ett elverk så är det bra så, men att installera ett för 100 000 kr det blir dyrt. Vi har inget elverk, tittar på hydrogenerator, typ släpgenerator. Det genererar el heltiden man rör på sig. Solceller producerar bara el på dagen. Ev kanske ett Honda bensin elverk är en bra livräddare? Elgenerering: Elverk, solceller, hydrogenerator, vindgenerator (många som är missnöjda med dessa). Efoy är ju intressant för att det är tyst, men 5 L/2 veckor kanske man får räkna med -hur får man tag på deras etanol i obygden? Mycket dunkar att släpa med sig... Längre ankarkätting, större stäv ankare. 5 x 20L jeepdunkar för diesel canvastak över sittbrunnen Fläktar inne i båten ev bättre ventialtion Radar Dator/surfplatta för att planera och hantera väder

En förnklad version är om man tänker sig Noa fästen med ett vertikalt rör ner med ett spadroder och en rorkult på ovansidan. Istället för Noa får man ha kraftigare kopplingar med dubbla M8 eller liknande på tre ställen. den gummitätningen som sitter på en Noa får man tillverka en liknande i polyamid istället - ev att man har en stor polyamidbussning som samtidigt får agera stöd melland fästena i pushpit. Ett sådant roder kan inte vara lika stort som mitt standardroder som är 180 cm djupt - då blir det stökigt. Det är ju för att hjälpligt styra, vill man ha mer styrfömåga kan man dra en hink bakom båten på olia sidor.

Jag har haft en tanke att bygga ett fäste på den kommande targabågen för ett nödroder som kan ligga i båten, om något händer är det bara att skruva fast och åka vidare. Eller om det går att ha det fastmonterat men uppfällt - inte kommit längre än så.

Jag har för mig att det var 70 nm mellan de två händelserna. Personligen vet jag inte hur långt och snabbt späckhuggare kan röra sig.

Här finns inga sura miner, då tror jag att du missuppfattat mig. Alla är olika. Det finns lika många olika personligheter som det finns individer - där alla är olika och har olika uppfattning. Vissa kör som du säger med det som har medan andra tycker att det skall vara på ett visst sätt - vilket kan vara ett sätt att hålla det till en dröm. Ingen skugga kastad över någon för sina tankesätt - som jag inledde med - alla är olika. Personligen så försöker jag samla in så mycket info och kunskap jag kan - där jag gärna lyssnar på folk som tycker helt tvärt emot, ofta finns det intressant kunskap som man kan ta del av. Att bara omringa sig med jasägare är inte utvecklande. Ang brister så finns det brister i alla båtar och dom flesta båtar går sönder på ett eller annat sätt, där en som lagt ut 5 miljoner på en HR kanske inte är så pigg att berätta att ett skåp ramlade ner - hört just dom orden av några som faktiskt segat runt och upplvevt det i sin närhet.

Det kan nog vara svårt, hur stort område skall man spärra av? - Späckhuggarna rör sig väl som många andra stora arter äver enorma områden - eller har jag fel? Det kan ju bero på annat oxå - ungdjur som övar sig inför parning eller något som gått fel? Olika typer av frustration kan ju ge märkliga utfall..

Jag är ju uppenbarligen av uppfattningen och inställningen att testa - man lever bara en gång. Trist att se begränsningar - jag provar hellre än att sitta hemma och bara längta, tänk om osv.. Skall man ha en båt som klarar en containerkollision så får man köpa ett stort stålskepp..

Roderhaverier har väl lite olika bakgrunder. Vårt roder hade blivit anfrätt av galvaniska strömmar - vilket inte är helt ovanligt. Detta resulterar i försvagning av rodret - vilket kan orsaka haveri. Det beror ju inte på konstruktionen eller båttypen utan snarare att man har jordat roderstocken.. Vet även båtar som fått roderhaveri vid överfart, byggt ett eget provisoriskt roder och seglat till sin desitnation - beställt ett roder och monterat detta när båten legat i vattnet. Det är lätt att se en sida av myntet - viktigt att försöka se flera sidor för att få en vettigt helhetsbild.

Det finns enklare tvättmaskiner, typ campimtvättmaskiner. Tvättar kortare tid, mindre tvätt med manuell påfyllning och tömning som man kan köra på 12V med en inverter. Med stora solceller bör det absolut inte vara något problem, eller så gör vi som med vår watermaker, vi kör den när vi kör för motor och laddar batterierna. Vi skall prova kommande sommar att köra på invertern eller om vi ligger i hamn med el. Redan här hemma tycker vi att det är stökigt att boka tvättstugor i tid och otid, med 4 personer blir det endel underkläder och tröjor. Jag kan komma med en recension efter kommande sommar hur det fungerar.

Så är det säkerligen, någon form av strukturell skillnad måste det vara - med tanke på prisskillnaden. Hade det inte funnits ekonomiska begränsningar hos köpare så hade säkert fler av de anrika varven funnits kvar och de Europeiska varven hade säkert anammat de anrika varvens ideologi med en annan design filosofi, eller så hade det inte funnits en marknad för den typen av båtar och då hade kanske inte varven ploppat upp eller anammat sina nuvarande filosofier. Det är ju en filosofisk fråga som man kan ägna sig åt om man har lite tid över.

Jag förstår fullt resonemanget oven med långkölat, avsmalnande i aktern osv. Det som förbryllar mig är att om en massproducerad båt, Beneteau, Hanse osv inte är att rekommendera som en långseglare pga breda raka akterskepp, sina djupa kölar och roder konstruktioner - hur kommer det sig då att Hallberg Rassy som en av världens mest ansedda båtkonstruktörer har anammat just denna konstruktion på sina långseglare? Så dåligt kan det ju inte vara.

Jag förvarar vår båt på marina, utomhus, gör mycket arbeten själv, för jag vill ha koll på mina prylar. Ifall något händer vill jag inte öppna motorlucka och inte veta vad som är vad - häri är vi alla olika. Räkna baklänges, vad kostar allt, markhyra (för ett år där du hyr 6 månader), arbetstid, delar och utrustning. Det är inte supermycket pengar kvar i slutänden.. Priserna känns tämligen rimliga.

Här är en med lite erfarenhet av just detta med segling på lite större vatten.

Vi står och väger fram och åter kring det moderna snabba och det lite sävligare, säkrare äldre och tightare. En viktig del är faktiskt trivseln där är vi alla olika. Vi upplever att en modern båt känns trevligare att spendera tid i, dom vita skotten gör ruffen väldigt ljus och trevlig. En traditionell Orustbåt med trä överallt, lite trängre och säkrare känns som att gå ner i källaren, inget som min fru uppskattar - även fast hon ser fördelen med dessa och även ser kvalitets skillnaderna. Trivselkänslan är viktig 90% är att ligga ocg mysa i en vik 10% är segling enligt många som jag pratat med. Har hört om flera som åkt runt och valt "Orust vägen" pga säkerhetskänslan - som sagt i efterhand att dom borde valt en snabbare båt med facit i hand. Mackey med många andra har många intressanta och välgrundade tankar i tråden. Vi är troligtvis tillbaka till att använda den båt vi har - dels för att vi vet vad vi har och dels för att det är en bra segelbåt, visst finns det fördelar med andra byggen, men med en investeringskostnad exkl den säkerhetsutrustning som behövs blir för stor för att vi skall kunna hålla vår tidsplan - att försöka komma iväg känns viktigare än att ha den absolut perfekta båten. Vissa säkerhetsbrister som finns på den typen av båtar kan man bygga bort vill jag tro. Hade vi inte haft ekonomiska begränsningar så hade vi säkert beställt en ny AMEL, men där är vi inte ännu.. Angående Köket så har vi kök i vinkel - vilket vi tror är bra och vi kan montera säkerhets avgränsare för matlagning i lutning. Längsgående kök kanske jag inte hade velat ha - lätt att flyga iväg i en våg eller liknande.