PeltO

Är bordet oljat på båda bilderna? Tycker inte det ser likadant ut på bilderna, eller det kanske blir olika intensitet på träts struktur p.g.a. olika kameravinklar... Håller med Pentax ovan, skall det limmas på faner är ju en fanerpress självlart det absolut bästa, men i brist på en så får man ibland ta vad man haver... Jag mins nu inte vad det var jag limmade på den bifogade bilden, men mellan dom två mycket kraftiga och släta spånskivorna (spillbitar från en köksbänk) ligger en bit plywood samt ett teakfaner. Med en nästan oändligt tillgång till tvingar kan jag få ett ganska högt tryck men långt ifrån det tryck som en riktig press kan ge. En fin fanerpress har dessutom även värme. Om du vill göra ett försök att renovera ditt bord, men med risk för att det kanske blir värre, skulle du ju kunna limma på en tunn teakplywood. Men för att få ett bra resultat krävs ett jämnt och kraftigt tryck över hela ytan och ditt bord ser ut att vara ganska så stort så utmaningen ligger i att komma på hur du skall få till dtta tryck. Stapla en EURO-pall med bilbatterier, trädgårdsplattor eller tackor med guld... Tillvägagångssättet borde likna nått i stil med det som sagts tidigare, ta bort listerna runt om, slipa trärent så limmet fäster, det kan va svårt med fästet nu när det är oljat. Limma dit t.ex. en 6mm teakplywood. Tänk på att göra den nya plywoodbiten något större för det kommer till 100% att glida liten. Limma dit nya teaklister efter en mycket lätt slipning. Det framgår inte hur händig du är i träarbete och råden man ger utgår ju ifrån sina egna skills. Så för en person som pysslat med finsnickerier under ett halvt liv kan ett sånt här ingrepp förefalla som en lätt match, medans för någon annan är det kanske det första man ger sig på. Men om man aldrig prövar kommer man inte att lära sig heller. Ett annat alternativ är att du köper en tjockare teakplywood direkt och sågar till ett nytt bord av. Lycka till! //PeltO

Jag tycker det ser ut som en kort rigg...

Jag brukar slussa själv i Södertälje, då står jag lite för om båtens mitt och håller i dom fasta tampar som finns inne i slussen. Nån gång har jag försökt med en båtshake men det var lite bökigt. Båten är 25 fot och väger strax under 3 ton. Jag såg en fiffig lösning en gång då en äldre herre slussade själv med en större segelbåt ca 45-50 fot). Han använde en löpande tamp vars ena ände låg runt en av skotwincharna i sittbrunnen, tampen gick sedan dubbelt via en knap i fören vidare till den stång som löpte längs med bassängkaten. Han stod sedan vid sittbrunnen och höll in aktern via i en fast tamp från slussen. När det var dax att åka ur slussen drog han enkelt hem den förliga tampen från sittbrunnen och åkte iväg.

Vilken sorts tank har du? Rosfri, plast, glasfibertank som är den del av skrovet etc... Kan du komma åt att trycksätta tanken och sen spreja såpvatten vid t.ex. påfyllningen, avluftningen mm. OBS! Om du trycksätter tanken tänkt då på att inte trycksätta med för hårt tryck, det räcker med ca 0.3-0.5 Bar. Med för högt tryck riskerar man att tanken blir rund och då får man nya problem...

Det beror på åt vilket håll din pump roterar.

Av bilden att dömma verkar båten sakna drev så frågan är om man inte har lyft ur motorn med. Belastningen på hjulen verkar ju va någorlunda lika. Jag såg en båt (25 fots DC) i höstas som hamnat lite långt bak på trailern, den lyfte dragbilens (Volvo XC70) bakhjul 30cm! ovan marken. Kan tillägga att drevet tog i marken. Efter en hel del slit lyckades man flytta båten längre fram mot stävstödet och balansen var återställd. EDIT: Eller kan det va så att det är en eller två utombordare som saknas...? Senast ändrad av PeltO | 12 juni 2012 | 21:12

Ja, han hade nog bara en dålig dag och sen kanske han insåg att båtlivet inte va nått för honom...

På vilket stift på relät är fläkten ansluten? På din skiss tolkar jag det som om fläktens plus sitter på 30 och där brukar man normal ansluta spänningskällan, t.ex. B från batteriet. Om det är kopplat så har inte relät nått med fläktstyrningen att göra.

Jag byggde in en datorfläkt förra året och det har fungerat kanon! Båten är torr och luktfri och fläkten är nätan ljudlös. Ibland nojar jag lite och kollar att fläkten verkligen snurrar, stoppar då in en liten bit papper i fläktgallret för att höra att den snurrar=). http://www.maringuiden.se/forum/;thread=397245

Min tidigare grill var en billig historia, köpt på någon bensinkack om jag mins rätt (typ 10 år sedan). Det var den absolut bästa grill jag haft och den fick vara med om mycket innan den tillslut bara bestod av ett lock, rost och en antydan till grillgaller. Förutom att den grillade otroligt bra så var locket ganska så fiffigt, det öppnades likt ett skydd för t.ex. pedistalmonterade kompasser. Locket satt alltså fast i grillen och snurrade runt 180 grader under själva grillen. Nu har jag ägnat åtskilliga timmar åt att försöka hitta en likadan, men förgäves. Om jag skulle ha fått timlön för den tid jag letat skulle jag ha kunnat köpa Webers största grill nu... Men finns det någon här som sett en sån grill som jag letar efter så skulle jag bli mycket glad, dessutom skulle jag köpa ett gäng så jag några för framtiden.

Är det här för spejsigt? http://www.marinepartseurope.com/sv/volvo-penta-c115-control-lever-assembly-pc-841-side-mounted-with-power-trim-function.aspx

Varför två startbetterier? Borde det inte räcka med ett, när den första motorn går ger ju den ström nog för att kunna starta den andra... Borde va bättre att utöka förbrukarbanken i stället eller som Paliswe redan nämnt, ett batteri i fören för bogpropellern.

Jag skall inte uttala mig om det fungerar eller ej men jag kan berätta att när jag köpte min båt satt det 3 st M&F (75Ah) batterier i den. Dom var kopplade i två banker om 1 2. Och det gick inte att få snurr på min AD41A med enbart ett batteri. Solenoiden klickade men startmotorn orkade inte dra runt. Som synes på bilden så var inte kablaget det vackraste och bidrog även det. Och det var ju inga renodlade startbatterier heller så CCA-värdet var därefter, dessutom hade dom nog suttit i båten några år. Men jag vet att dom lever kvar i en annan båt nu så deras kondition är inte helt i botten... Vad vill jag då ha sagt med det, jo personligen skulle jag ha valt ett större batteri.

Jag premiärkörde min uppgraderingsturbo i söndags och för min båt blev det en märkbar skillnad med den nya turbon. Jag mins inte exakt vid vilket varvtal turbon sparkar igång nu, men tiden från gaspådrag till önskad marchhastighet är betydligt kortare nu. I tisdagsvar jag ute med tre gubbar från klubben och alla tre reagerade på hur snabbt båten gick upp i planing jämfört med innan. Jag kör med A6:or och båten väger ungefär 2800kg och motorn är en AQAD41A från 1989. Uppgraderingen skall ju enligt utsago inte ge något extra på toppen men faktum är att jag fick 2 extra knop som bonus.

Manicken du menar är en aktuator som reglerar ett spjäll i avgaskröken och vars uppgift är att reglera avgasmottrycket på låga varv. Det har dock hänt att spjället har hängt sig halvvägs och orsakat effektförluster därför har man på senare motorer skippat detta helt och hållet. Vad jag har läst så har en del valt att ta bort spjället i efterhand och jag funderade på att göra det på min maskin i samband med mitt turbobyte, men tillslut valde jag att ha kvar spjället så länge det inte ställer till besvär. Det är ju lätt att testa att det inte kärvar, bara pröva för hand genom att dra i armen mellan spjäll och aktuator. //PeltO

Det är bara positivt att ha ett sådant utstick på din båttyp, eftersom fören är kilformad lurar man vattenströmmarna att det är ett hål där. Om du inte hade haft den där utbuktningen skulle rörets baksida bromsa båten något. På en del båtar har man istället en inbuktning i skrovet bakom röret, vattnet skall ju följa skrovet och därför får man anpassa utbuktningen eller inbuktningens storlek till skrovets form. Så på en båt kan det krävas en stor utbuktning medans en annan bara har en liten. //PeltO

Jag har 60W panel och en MaxPower-regulator, pannel ligger horisontellt på mitt hytttak och därmed går jag ju miste om en del laddning men det kan jag leva med eftersom installationen visade sig vara tillräcklig ändå och desutom diskret... Som största förbrukare har jag har en kylbox på ca 45 liter med en Danfoss BD35F kompressor vilken förmodligen är den vanligaste kompressorn för båt, husvagn mm. Den sitter i dom flesta färdiga skåp/boxar och säljs dessutom för gör det själv-kylar. Istället för navigator har jag en stationär dator som vi för enkelhetens skull antar drar lika mycket ström som en 526. Då jag ligger still är datorn på dagtid för internet och musik. Min förbrukarbank är på 180Ah och den setupen gör att jag kan ligga still i 3 dagar utan att behöva starta motorn, då har jag inte direkt snålat med strömmen. Förutsatt att det är soligt förståss. Givetvis har jag div. lampor tända kvällstid men dom är LEDar så deras förbrukning är försumbar i den här ekvationen. Det finns även kapacitet för att köra värmaren om det skulle va kallt. Om du skall ha en kyl tycker jag att du bör överväga att uppgradera batteribanken något, det är den som avgör hur länge du kan va ute. //PeltO Senast ändrad av PeltO | 20 maj 2012 | 19:49 Senast ändrad av PeltO | 20 maj 2012 | 19:51

Det var i Volvo Pentas verkstadshandbok som jag hittade informationen, 7731623-0 utgåva 02-2002. Jag brukar använda två insex M6:or för att driva ut lagertappen på mitt drev, även det ett DP290.

Så här står det i verkstadshandboken.

Spontant tycker jag det låter väldigt långt med 15m som förtöjningstampar även om dom skall gå dubbelt. Det betyder att sträckan mellan ring/pollare och knap är 6-7m? Kan dom inte bli väldigt otypliga att hantera? Men bättre med för långa än för korta tampar... Nu har jag en betydligt minde båt men jag föredrar att ha variation i mitt tampförråd. Från 6m upp till 30m långa tampar i varierande grovlek.

Kul att du vill börja segla igen! Jag seglade en del E-jolle under tonåren men även nu under vuxenlivet, och jag tycker det är en otroligt rolig båt! För att få ut allt ur en E-jolle väljer man i princip man mast och segel efter personens vikt. T.ex. styvheten i masten beroende på hur tung man är. Och det är här det tråkiga börjar, eftersom man ofta går från optimist till E-jolle eller Laser finns det inte så många master för oss som väger några kilo mer än en tonåring . Men de gånger jag fått återfall och krupit ner i en E-jolle med mina 80kg kan jag inte påstå att jag har funderat över mastens styvhet utan jag har upplevt samma glädje som för 20-30 kg sedan... Min uppfattning är att E-jollen är lite extremare vad gäller seglingen än vad Lasern är. Hoppas du får tag i nått roligt flyetyg och som nämnts ovan, kunde du segla optimist när du va liten kan du segla E-jolle eller Laser idag. Måhända att kvalet till VM får du ta nästa år. //PeltO

I en bakants båtklubb försvann alla motorer från båtarna som lång förtöjda längs med ena bryggan. Några veckor senare när alla fått nya snurror på sina akterspeglar var det samma sak igen, nästan varenda motor var återigen borta längs med samma brygga. Senare på hösten tog man dykare till klubben för att undersöka bryggförankringarna och dykarna hittade då ett helt koppel med div. motorer på botten. Det visade sig att tjuvarna första gången hade lossa alla motorer och sänkt dom för att några veckor senare återkomma för att hämta dom nya. En i min båtklubb tröttnade på att ständigt få sin hardtopbåt stulen, han målade både båt och motor i kamoflagemönster och skrev KUSTBEJAKNING längs med skrovsidan därefter fick han ha båten ifred, men båten såg ut som skit. Så att måla sin motor må svida men det hjälper mot löst folk som inte kan skilja mellan mitt och sitt...

Det beror ju förståss på hur djupt utrymmet är, men det brukar ju inte va så stora avstånd mellan inner och ytterskrov. Man börjar ju med att vinkla in den korta delen av insexnyckeln under laminatet och fäster den längre delen i borrmaskinen. Sen är det bara att jobba sig neråt, när man har krafsat bort så mycket skum som är möjligt sätter man insexnyckeln i nästa hål och jobbar vidare. Det brukar gå ganska så lätt. Man kan ju även göra en egen fräs som både når längre och djupare om det är djupa utrymmen eller om man vill minimera antalet hål. Men tipset är att först gröpa ur med ett mindre verktyg och sen gå över till ett större som gör en vidare krater. Men att på detta sätt fräsa bort flytmaterial har jag egen erfarenhet ifrån och det har fungerat bra för mig. När vi kommer in på återfyllnad eller ej så har väl båtbranchen mer eller mindre slutat att flytskumsfylla utrymmen som ligger under vattenlinjen, just p.g.a.erfarenheter likt dom som du just nu upplever. Genom att återfylla riskerar man ju att återigen hamna i samma situation. Om båten ändå blir vek skulle jag se över möjliga åtgärder då och som du själv är inne på, som sista utväg kan man ju skumfylla senare. För några år sedan påbörjade jag ett renoveringsprojekt av en Trissjolle, jag hade vid det tillfället två Trissjollar varav den ena var klar för SM och vägde på grammet 145kg vilket är minimivikten. Den andra vägde 275kg!!! Nu slutförde jag inte det projektet utan sågade upp båten i delar och körde den till återvinningsstationen. En del bitar flytskum, stora som en videoapparat kändes torra på ytan men vägde ändå tillräckligt mycket för att behöva lyftas med två händer. Men man kunde lätt smula sönder skummet med handen.

Om man vill minimera åverkan på ytskikten kam man för att mosa flytskummet borra X antal hål i innerlinern och sen med hjälp av en insexnyckel i lämplig storlek och en borrmaskin böka omkring i varje hål. Insexnyckeln är kraftig nog för att kunna riva sönder skummet och genom att den är böjd 90 grader kommer man även åt på undersidan. När hela utrymmet är rensat borrar man ett hål stort nog för damsugarslangen som tar hand om resterna. Grundstyrkan finns då kvar i det gamla laminatet och några små hål är lätta att laga. Det större hålet för damsugaren plastar man lätt igen genom att med en ståltråd hålla fast en papp eller plastbit på undersidan av hålet. När det första lagret har härdat klipper man bort ståltråden och lägger ett lager till. Personligen skulle jag inte återfylla utrymmen som ligger under vattenlinjen, men återfyllnad eller ej kanske hör till en annan diskussion... //PeltO

Jag skulle sätta den i stuvfacket, dels p.g.a. ventilationen men även för att slippa höra en surrande kompressor under nätterna... Nu vet jag inte hur kölsvinnet ser ut på en Maxi, det kanske går och få vettig vetilation där nere med?