Anders_St

1. Använder du något filter eller tillsats? Hur ofta? Inget filter mer än ett rent mekaniskt genomskinligt med galler precis innan färskvattenpumpen. Ingen tillsats i vattnet. Fylls enbart på med vatten från land där de finns kommunalt vatten med normal klorering. Inte enskilda brunnar. 2. Om ja, vilken typ föredrar du? - 3. Hur ofta byter/tömmer du tanken i din båt? Töms till vintern. Har aldrig rengjort eller kört med klorin etc. Vill inte ha en massa kemikalier. 4. Har du någon gång blivit magsjuk av vattnet i din tank? Nej. Men är också försiktig/paranoid och använder det bara till matlagning där upphettning ingår samt tandbortsningen. Inte direkt att dricka eller saft eller dyligt. Dricker bara flaskvatten. Vill inte riskera att förstöra semestern med magsjuka. 5. Hur lång är er snittresa i runda tal? Någon vecka i skärgården.

400 A låter rätt lagom. Första sekunden när du vrider på nyckeln är startmotorn i stort sett kortslutning. Det är därför de flesta låter bli säkring just där. Så den inte går i något olämpligt ögonblick när man MÅSTE få igång motorn. Å andra sidan ÄR det bra med en säkring vid batteriet för att undvika brand vid katastroffel.

Den ska skruvas i blocket på lämplig bult. Med bra kontakt under, ingen färg mellan. Det sitter en kabel där redan, syns på bilden. Lossa den mutten och sätt jordkabeln där. Kolla så kabellängden fungerar även när du svänger maximalt. Som vanligt med 12V och blybatterer: stäng huvudbrytaren eller ta bort ena kabeln från batteriet medan du skruvar. När du är klar med nya kabelkopplingar börjar du med att slå kabeln lätt mot batteripolen utan att trycka fast den. Mycket små gnistor är OK. Har du kopplat fel och kortslutit nåt så märker du det garanterat på ljudet och blixten. När det verkar OK sätter man på kabeln och skruvar åt.

1 mil = 10 km = 5,5 nm En liter per sjömil låter OK. Min Yamaha 60 hk fyrtakt, betydligt modernare, på en Cresent 535 drog 0,85 l/nm. Min 218 hk diesel inombordare på 4 ton båt ligger på 1,3 l/nm Det gäller lugn fart. När man drar på får man vara lite listig. En planande båt har tre lägen: 1) deplacement fart. Dvs max antal knop som båten är lång i vattenlinjen. 4,5 m -> 4,5 knop i ditt fall (8 km/h) 2) halvläge. fart över deplacementfart, båten pressas genom vattnet, gör stora vågor men kommer inte upp i planing 3) planing, båten glider ovanpå vattnet, farten ökar markant när planingströskeln passeras Alltså bör du köra i läge 1) eller 3). Läge 2) ger kanske 2-4 gånger bränsleförbrukningen (du knuffar hela havet framför dig) utan att ge speciellt mycket mer fart. Lägena är beroende på båt. Min 9,5 m motorbåt Saltö har: 1) under 8 knop 2) 8-14 knop 3) 15 knop och över Men om fartbegränsningen är 12 knop då? Då kör jag 8. Alternativet 12 knop innebär att göra av med 2-4 gånger så mycket diesel och dra svall som kan välta finlandsfärjor för att inte tala om kanoter. Bensinlukt? Tja, du har en tvåtaktare. Rätt mycket bensin går rakt igenom utan att förbrännas. Så det är nog normalt är jag rädd.

Ta en promenad/bilpromenad och kolla efter båtklubbar som verkar ha bra brygga och plats Kontaktuppgifter finns på SMBF's sida http://www.binarprodukter.se/smbf_matrikel/clubs.php

Är det som på mitt drev ligger ju hela mekanismen i vatten i alla fall. Så det går ju att meka i sjön. OM man nu ser vad man gör och inte tappar någon pryttel. Fast kanske inte, verktyg mår inte bra av att användas under vatten. Svårt att komma med råd om man inte ser exakt hur det ser ut. Om man kan få dir en annan skruv eller nåt,.

Gott omdöme får man av erfarenhet. Och erfarenhet från man av dåligt omdöme. En av de få positiva looparna här i livet. :-) Marknadsvärdet på en ingenjör är direkt proportionellt mot värdet på den utrustning han förstört under sin karriär. Sägs det också. :-P

Du har drev förmodar jag? OBS! Jag har bara erfarenhet av Pentas DP-drev! Med de symptomen du har skulle jag gissa att kopplingen mellan växelvajer och växelförare inte sitter rätt. En mutter med tapp som gängas på den avslutande gängade metallpinnen på växelvajren. Den monteras med växel i neutral och växelförare i neutral. Skruvas på tills pinnen sitter snyggt mitt i utan spänn eller glapp åt något håll. Ett plus är, om man är JÄKLIGT LUGN OCH NOGGRANN, så kan man fixa det med båten i vattnet. Skruva oss växelkåpan så är allt tillgängligt, fast ca 2-3 decimeter under vattenytan. Men det finns flera små pillergrejor att tappa i sjön så det är lugnare med lyft båt på land.

Det är en hydraulpump till trim troligen. Eller som sagt servostyrning.

Vad har du för motor? Inombordare/utombordare? Diesel/bensin?

Knappast. Jag menar vem dricker Sherry numera. :-P

Urk. Jag har personligen lite noja för just bälgarna. Har du möjlighet att lyfta båten och kolla hur det står till? Att köra med vatten i just drivknutsbälgen pajar knutarna och lagret innanför mår nog inte heller bra. Vänta lite, jag har fått vatten under motorn när jag slarvat med locket till sjövattenfiltret. Då kan det pressas ut där och sedan rinna ner under motorn. Mer vatten ju mer man kör men inget när man ligger still. Jag har en KAD43 där sjövattenfiltret sitter lätt åtkomligt rakt ovanför sjövattenpumpen. En plastburk med skruvlock. Finns det motsvarande konstruktion på Mercruiser?

Se upp med vad som kommer hoppande ur vattnet. http://omni.se/utrikes/b6f46cc4-2436-4ae7-9490-2da07f5447a8

Om den stänger av sig oavsett spänningsnivå låter det som att någon sorts högfrekvensstörningar från solcellsregulatorn letar sig in och stör något i TVn. En stor ferrit på ledningen kan hjälpa, men inget du kanske får tag i enkelt där du är. Motstånd eller tunn ledning kommer knappast att hjälpa. Alltså, badlakan över solcellerna verkar för mig en hyfsat snabb enkel lösning?

Tydligt symptom. Om du som sagt inte är haj på att mecka isär och fixa startmotorer är den snabbaste lösningen att skaffa en ny startmotor. Demontera/montera startmotor borde en normalhändig kunna göra själv. Det kostar en slant. Men man har ju båt för att använda den. Inte stå på huvet i motorrummet och meka.

Mmmm. Jag gillar iofs freefall-funktionen på min. Att bara släppa ner ankaret utan broms. Fast jag kör med ju blyad lina som inte rasslar så mycket.

Sålänge ni fick kontakt med "ansvarig" "befälhavare" som ansåg sig ha koll på läget och ingen omedelbar fara var vid handen: Helt korrekt. Bra att ni brydde er. En del finns att säga om ansvarskänslan hos "befälet" ombord dock. :-(

Men herregud? För mig ser det ut som att någon borrat hål, dragit igenom kabeln och sedan försökt täta med silikon, Under vattenlinjen?? Om det är så skulle jag ta upp båten och inte använda den innan det är fixat ordentligt. Om det är en kabel som ska från insidan på båten till en givare på utsidan så gör man det OVANFÖR vattenlinjen. En sådan genomföring med ordentligt höjd över vattnet kan möjligen tätas på det sättet. Om det är en givare som ska monteras i en skrovgenomföring som kommit bort; skaffa en ny montera enligt anvisning. Eller om det är ett ekolod som bara ska se rakt ner? DÅ skulle jag sätta givaren innanför skrovet utan genomföring. Jag har ett avsågat avloppsrör limmat mot skrivet och fyllt med vatten för at få en bra övergång för ljudsignalen. Ta en plastpåse med vatten, ställ givaren ovanpå och prova fram ett bra läge.

http://m.youtube.com/watch?v=9qHdPhkSSNQ

Inte råkat ut för dessa faktiskt. Kommer bara att tänka på Semestersabotören där Monsieur Hulot Hulots hopfällbara kajak slår upp stävarna och sakta guppar iväg ut på havet med honom ombord... :-)

Sådet kan gå. Jag har uppfattats forumets seglare som ganska fridsamma varelser. Men fan vet vad som händer i den mörka natten efter ett par glas??? :-) :-) :-) http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21010741.ab

Näh. En sprucken slang ser det ut som. Shit happens som någon sa. Byt ut den, åk och var glad. :-)

Nu vill jag inte göra dig ledsen. Men varför skrapa rent bakom en jordplåt? Man skrapar rent bakom zinkanoder för att de ska få bra elektrisk kontakt med metallen bakom. En jordplåt har ingen elektrisk kontakt med plasten den sitter på. Den ska bara sitta fast. Lägg på grundfärg och sedan bottenfärg på samma sätt som övriga båten. Sedan kan du fästa plåten. Täta skruvarna ordentligt med sikaflex. Hur tänkte du koppla in jordplåten? Genomgående skruv till insidan och sedan kabel till minus och skyddsjord? Eller dra en kabel på utsidan? Genomgående skruv är elegantare, men jag är en sån där nervös typ som vill ha så få hål i skrovet som möjligt.

Raol, Gillar ditt sista exempel. Men jag ser det som ett argument FÖR mänskliga piloter. Om man tittar på utvecklingen av komplexa system t ex Boeings senaste dreamliner så har man tillräckligt med problem att få alla normalfallen att fungera. Och har man hittat alla ännu? Den senaste missen var väl kraftaggregat som går i failsafe efter 248 dagar. Dvs ALLA fyra aggregat som ska vara backup för varandra får exakt samma fel samtidigt. Temporär lösning just nu är rutinen att boota om hela flygplanet var tredje månad. Ger inte stort förtroende att man dessutom ska klara av alla potentiella felfall. Att dessutom för framtida behov tänka ut och systemtesta alla scenarios med avslitna hydraulledningar, sprängda roder, läckande bränsle....... Det är en orimlig mängd use case att tänka ut och testa för den osannolika risken att de inträffar.

Så är det. Med datorer i stället för mänskliga piloter skulle flygsäkerheten öka dramatiskt. Det gäller för övrigt i vanliga trafiken också. Om några årtionden kommer vi förmodligen se tillbaks på den här tiden och skaka på huvudena åt hur vi kunde acceptera så höga olyckstal. Mja, Flygplan är ju inte som en hiss, som saknat förare väldigt länge, eller en tunnelbana, som kanske blir förarlösa om några år. Jag vill inte flyga med flygplan utan piloter som kan ingripa när givare och instrument börjar visa fel eller något annat skit inträffar som den som gjort det datoriserade styrsystemet inte förutsett. Att pilotkvaliten verkar gått ner senaste 10-20 åren är en annan sak. T ex Air France piloterna vars flygplan bröts sönder för att de inte kunde titta på konstgjorda horisonten och inse att en anfallsvinkelsgivare frusit fast i fel läge. Och risken för att deppiga piloter kraschar sina flygplan är mindre än att ett obemannad plan flippar ur.