RBack

Är vi på allvarligaste allvar allvarliga här nu? Eller är jag - som är en del av, samt omhuldar den ironiska generationens humor fullt ut - helt och hållet bortdribblad av trådens absolut skönaste skämtinlägg?

De har med andra ord nobelpris att invänta. Eller...? Uttalandet är minst sagt anmärkningsvärt. Hur förklaras förresten värmen på Venus utan växthuseffekt? ... inte för att jag utgår från att de nämnt något om just Venus, men om växthuseffekten inte existerar blir det ju ett himla arbete för att komma underfund med varför t.ex. planeternas generella klimat är vad det är. Det måste ju således rimligen ligga helt nya och tidigare totalt okända faktorer och vänta på upptäckt här. Större än den vetenskapliga observationen (praktiska upptäckten) av gravitationsvågor och higgsboson?

En rak stäv kan vara oerhört elegant om den får gå obruten ner till vattenlinjen - och kanske gärna någon cm under ytan. Men de "brutna" stävarna på planande båtar är sällan lyckat ur estetisk synvinkel. Mycket beror förstås också på hur resten av båten harmonierar med stäven - eller tvärtom kanske. Tro på mig. Min profession ger mig obestridlig auktoritet i frågor som dessa. Fotograferade A i Venedig för några år sedan: Edit: Tvåa på bollen med A.

Verkar som om det riste till i tarmen en smula. Jag som trodde att domedagsuppkast alltid är uppskattade och populära stämningshöjare. Det kan förklara en del och jag ska se över mina konversationsämnen inför nästa party. Trodde det var ganska klarlagt att CO2 var nere på ca 180 ppm såväl under senaste glacialmaximum som de föregående. Men det stämmer kanske inte då. Maringuiden levererar nya fakta. Det finns en uppsjö studier av växters respons till höjd CO2-halt. Vad jag sett varierar det betänkligt beroende på växtfamilj, deras anpassning samt en drös andra påverkande faktorer. I den processen finns ytterligare ett hot mot biodiversiteten när en del arter tappar sin gamla konkurrenskraft. Den kambriska explosionen var en explosion ur geologiskt perspektiv. Sanslöst boooooring långsam explosion om man ser ur mänsklig synvinkel. Att klara av att leva i en viss miljö handlar sällan (eller aldrig) om "att klara en viss ekologi eller kemisk sammansättning" utan om att klara förändringen från ett tillstånd till ett annat - dvs. att hinna anpassa sig i takt med pågående förändringar i tillvaron. Du kan inte slänga ut flodmusslorna i vilket vatten som helst. Jämför gärna med PETM. Det var radikal justering av levnadsförhållanden globalt. Och då var ändå PETM rena snigelförändringen jämfört med nuläget. Varför har det varit fem stora utdöenden och vad var det som triggade dessa utdöenden - hur snabbt skedde de? Hur snabbt skedde de globala förändringarna jämfört med i dag och vilka slutsatser kan dras? Jag gissar att du har ett svar. Men jag kommer fortsättningsvis att dela den oro som professionella forskare inom sina respektive biologiska, klimatologiska, paleoklimatologiska, zoologiska, paleontologiska, entomologiska, osv. känner och uttrycker när de ser på dagens förhållanden och observerar förändringar vilka kan ställas i jämförelse med den uppsjö av insamlad data från klotets historia.

Varning: Domedags-svador. Om mänskligheten inte dragit igång med att pressa upp CO2 i atmosfären så hade mänskligheten högst troligen haft en framtid åtminstone till nästa glaciärmaximum om 60 - 80 000 år. Man kan tänka sig att många skulle klara sig förbi även det och in i efterföljande interglacial... ja kanske flera istidscykler därefter. En förutsättning skulle då vara att mänskligheten inte påverkar ekologin särskilt mycket mer än vad man gjorde till för ca 8 000 år sedan. Populationen av människor skulle förstås pendla en del. I nuläget är påverkan på livet på planeten så gigantisk att det är synnerligen svårt att sia om någonting. Allt är nu beroende av vårt handlande. Klarar vi av att stoppa massdöd bland klotets djurarter (biomassan) och klarar vi av att hålla fungerande ekosystem i någorlunda skick? Påfrestningarna på jordens biosfär - dvs. de förutsättningar vilka existerande organismer för tillfället är anpassade att leva i - är giganorma på många olika plan. Klimatförändringar är bara en av många faktorer. Dock den kanske svåraste faktorn i långa loppet. Massor av ekologiska system kommer att krascha vid fortsatt höjning av den globala medeltemperaruren, fortsatt försurning av världshaven och fortsatt omdaning av tidigare hyfsat stabila årliga väderfenomen. Det slutar regna där det alltid regnat och det börjar regna där det nästan aldrig regnar. Ekosystem stänger ner på respektive plats. Flera ekosystem är i dag bara en spillra av vad de var för 50 år sedan. Alla människor är beroende av ekosystem. Den dag zooplankton inte längre klarar av att bilda förkalkade strukturer (vilket de klarar sämre i dag) kan stora ekosystem i haven kollapsa på kort tid. Mattan rycks bort från våra fötter. Växter försvinner i dag i en långt högre takt än vad de tidigare gjort. Det hjälper helt enkelt inte med höjd atmosfärisk CO2 för "bättre växtlighet" när alla andra förutsättningar är käpprätt åt h*****e. Ursäkta! Men jag har nära nog tappat hoppet om att vi ska rida ut det här på något så när milt sätt. Tror det blir en ordentlig djupdykning (mänsklig massdöd) pga. svält och motsvarande umbäranden, varpå resten slåss om de kvarvarande resurserna. Vapnen tar aldrig slut och det finns effektiva dödsmaskiner som lätt utraderar konkurrenterna. Så... där var min domedagspredikan denna söndag. Valet är vårt. Antingen fortsätter vi på inslagen bana eller så agerar vi kraftfullt på ett globalt plan.

Vatten är en grundförutsättning för att du ska leva. Det betyder inte att du kan dricka hur mycket som helst på hur kort tid som helst. Eftersom haven i dag tar upp mera koldioxid än de avger blir de också allt mer sura. Takten är sådan att organismerna har svårt att evolutionärt hinna med i förändringarna. Så frågan är vilken färg man åker båt på framöver.

Lite i samma ämne av Svenska YLE:s vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund: https://marcusrosenlundblog.com/2019/08/18/automatiskt-utkast/

Kollade snabbt runt bland lite olika civila yachtkonstruktörer. Den här 165-fotaren från Dynamiq för 24 750 000 € är på gränsen till att fixa biffen - men kan bli akterseglad av Malizia om det vill sig. https://www.bedynamiq.com/models/gtt165/ Den är ju förstås inte optimerad för att gå långt, fort och bränslesnålt. För mycket extra lull-lull Motor Yacht A är väl ett bra alternativ. https://www.superyachts.com/motor-yacht-2061/a-specification.htm Men hon är lång (119m) och slank - och exceptionell. Den här kan också fungera: https://www.superyachts.com/motor-yacht-3532/predator-specification.htm De mindre superyachterna jag kikat på verkar inte fixa farten och definitivt inte farten över den distansen. Hittills minsta båt (140 fot) jag hittat som kan fungera är trimaranen Adastra: https://www.mcconaghyboats.com/adastra Hon fixar 4000 nm med 17 knop. Finns kanske några fler liknande specialbåtar. ... Och då får kanske alla dessa - utom möjligen A - börja dra ner på farten om vädret blir svårt.

Många belackare önskar/hävdar att det finns en följebåt. Jag skulle vilja veta vilken typ av följebåt som krävs. För att orka med farten, klara eventuellt tufft väder och inhysa tillräckligt med bränsle för att ta sig över Atlanten ska det vara en hyfsat stor och extrem yacht. Duger inte med vilken sketen Nordhavn eller SetSail FPB som helst. Vi snackar alltså om en exceptionell båt här - eller snarare snabbt fartyg. Saxat härifrån: https://www.borisherrmannracing.com/news/frequently-asked-questions-on-the-transat-with-greta-thunberg/ "Malizia’s cruising speed is well above 16 knots, the distance from the UK to New York is over 3000 nautical miles long and we will be sailing non-stop over two weeks time in the sea area of the North Atlantic Ocean, making it very difficult if not impossible for a power-driven vessel to travel with us." Inte för att jag tror tror på någon följebåt alltså - men bara för att det är kul att spekulera vilken typ av båt/fartyg som krävs. Några bud?

Tack för länken! Ska se till att följa uppdateringarna.

Borde vara förbjudet att ens nämna FPB-båtarna. De utlöser ett patetiskt svårartat sug. Tur att redan 64-fotarn är astronomiskt dyr även som begagnad så att man faktiskt (åtminstone ibland) kan släppa tanken på dem. Ser sanslöst mjuka och sköna ut i hög sjö. Kan dock tänka mig att de inte är nådiga mot folk med tendens till sjösjuka. Ett budgetalternativ för under 1 miljon eurosar är förstås Artnautica LRC58 som dessutom lär bli mycket mer ekonomisk i drift. Torde dock vara aningen mer "stötig" i sjön då den är bredare och plattare under vattenlinjen baktill.

Härligt om den där båten får hållas vid liv. Hoppas du får ihop projektet. Och hoppas på uppdatering.

Film ja.... https://www.youtube.com/watch?v=v9ekRMQkOgc

Man får väl måla hela båten med perovskit-färg (håll rätt uttal på det där nu). Det blir fint! Hela härligheten kommer antagligen också att försvinna från varje tänkbar radaranläggning. Det betyder att jag kan realisera min plan på att smuggla surströmming över Kvarken - vilket i sin tur automatiskt lär bekosta elektrifieringen av båten.

På tal om bränsleförbrukning. Tidvis drömmer jag också om eldrift. Har du måhända kommit längre i dina funderingar? Helst kulle man ju också få batterierna laddade med så mycket sol-el som möjligt. Men det känns väl som om allt teknik kanske inte "är där" än. Visserligen är min båt lång, smal och lättdriven plus att man får plats med ett försvarligt antal solpaneler om man börjar klämma in dem. Kanske dock inte det vackraste man kan tänka sig, men man får väl försöka integrera dem så gott det går den dag de ekonomiska förutsättningarna kan kombineras med lite längre hunnen teknik - framförallt kanske på batterisidan.

Riktigt tjusig båt! Jag får någon form av primitivt ha-begär helt enkelt. Det får jag iofs av många snipor. Den bränsleförbrukningen är rena drömmen.

Vill du missförstå eller missförstår du bara? Eller så är jag otydlig - vilket inte alls är omöjligt. Givetvis är det viktigt att ange vem man citerar. Det gäller såväl i ett vetenskapligt sammanhang som i ett subjektivt tyckande - och allt där emellan. Annars finns ingen chans att kunna sätta citatet i någon som helst kontext och då blir det värdelöst. Att man det inte "spelar någon roll vem som gjort" ett forskningsresultat och dragit en specifik vetenskaplig slutsats handlar förstås om att det är kontrollerbara resultat och oberoende om det är Katharine Hayhoe, Eric Holthaus, Michael Mann, Lars Bern, Patrick Moore eller självaste Donald Trump så har det ingen skillnad. Antingen är vetenskapen rätt eller fel. Om Trump levererar vetenskapligt godkända resultat baserad på en studie så har hans material samma vetenskapliga relevans som om Katharine Hayhoe hade gjort arbetet. Då förutsätter man även att man förmedlar vem man citerar när man plockar något ur Trumps peer review-artikel - inte för att belysa att det är just Trumps artikel - utan för att man placera artikeln i rätt kontext och se rätt referenser. Dina citat kan mycket väl överensstämma med sanning och verklighet. Men för att de ska bli relevanta, betyda något och vara fungerande argument så behövs kontext. Vet inte riktigt varför jag går den här diskussionen. Ska försöka kämpa med mig själv och hålla fingrarna borta från dylikt en stund.

Vet inte. Illumunati och Staffan Westerberg?

Tidigare i veckan balanserade jag nitiskt på linjerna. Såg i samband med en båttur nämligen chans att äntligen få fler ordentliga kompassavläsningar för deviationstabellen som fortfarande är full av stora hål. Farlederna är i stort sett tomma på flytetyg nu under vardagarna (här omkring). Efter industrisemesterns slut tycks enbart enstaka pensionärer i segelbåtar och hybrider (motorseglare) vara kvar på böljorna.

Dylika utplockade citat presenterade utan hänvisning till vem som sagt vad och i vilket sammanhang är ju sanslöst svåra - nä, omöjliga - att förhålla sig till. De blir då betydelselösa.

Tja. Om du nu refererar till just isborrkärnor så görs ju nya sådana med jämna mellanrum - inte för att granska gamla prover, utan för att skaffa större databas och mera information. Nya motsvarande studier ställs därmed alltid i relation till gamla motsvarigheter. Upplever att din kommentar tyder på att du inte riktigt har koll på hur många forskare som egentligen jobbar till vardags med dylika frågor, samt att du tycks tro att de är i någon liten gemensam skara trots att de arbetar för en uppsjö olika universitet och andra klimatforskande instanser som inte alls nödvändigtvis har med varandra att göra - men som oberoende av varandra når liknande slutsatser. Feta anslag? Men det är OK. Jag med min naiva och blåögda tro på vetenskapskonsensus behöver inte tjafsa vidare. https://www.youtube.com/watch?v=9XIpTqbLR5Y

Öh? Det är inte vetenskapsmäns trovärdighet som behöver bedömas. Man bedömer forskningsresultat genom granskning och fortsatt upprepning av metodik och observation. Vem som säger vad är inte relevant. Det är vad som sägs och om det tål vetenskaplig granskning enligt gängse metodik.

Vet inte vad du exakt menar med "tusentals professorer" som "viftas bort". Ekdal och Ekdal såg jag inte heller. Däremot vet jag att det finns en drös professorer och forskare som "viftas bort" av den enkla anledningen att de inte kan leverera verifierbar vetenskap som hållbart stöd för sina hypoteser (eller utsagor). Uttalandet om objektivitet och att vetenskapen tappat sin självgranskande funktion måste jag anse vara din åsikt och inte nödvändigtvis en objektiv observation - på tal om objektivitet. Hur avgör du objektiviteten hos de "tusentals bortviftade professorerna" då?

Jag söker inte klimatfakta hos IPCC, någon organisation eller i media. Jag utgår helt från peer review-artiklar och därmed den granskningsbara forskningen. Föredraget med Patrick Moore (som ju inte var din länk) här ovan är ett typexempel på förvilleri där i stort sett allt han säger väldigt lätt kan kontrolleras vetenskapligt. Den kontrollen pekar på allvarliga och tydliga fel i hans utsagor. Samma gäller i stort sett alla de övriga högljudda förvillarna. Vill Moore eller någon annan förvillare omkullkasta vetenskaplig konsensus så bör de utföra ordentlig och granskningsbar empirisk forskning. Jag "byter gärna fot" när ny vetenskap visar att gamla slutsatser varit bristfälliga eller fel. Dvs. jag ser inga skäl att inte lita på gällande vetenskaplig konsensus - som alltså ändrar om eller när ny kunskap omkullkastar gammal konsensus. Och vetenskaplig konsensus ska förstås inte sammanblandas med den mer vardagliga betydelsen av ordet konsensus. Det finns garanterat skäl att kritisera olika skeenden, hantering av data eller beteenden i forskarkåren. Men själva vetenskapen bakom har inte ändrat trots en del knasigheter. Samtidigt går inte heller "förnekarna" fria från knas och oegentlighet. Den grundläggande vetenskapen, den enorma mängd klimatrelaterad forskning och forskare, samt vetenskapens självjusterande mekanismer är för mig central.

För att citera mig själv från sidan 12: "Jo när glaciärmaximum varit och Milankovich-cykeln ser till att inlandsisarna börjar smälta och marken tinar så frigörs CO2 vilken mot andra halvan av en uppvärmning (mot interglacial) i sig bidrar med fortsatt uppvärmning. Effekten blir alltså större än om enbart solen är den påverkande faktorn." Dvs. enbart solinstrålningsförändringen i Milankowitch-cykeln är inte tillräcklig för att åstadkomma [temperatur]skillnaderna mellan glacialmaximum och interglacial. Skulle Milankowitch-cykelns solinstrålning vara den enda faktorn skulle inte heller den globala temperaturkurvan i cyklerna se ut som den gör. Artikeln är väldigt klar över koldioxidens roll i detta och artikeln står fortfarande som en viktig referens i nyare forskning. Vill du hävda att så inte är fallet bör du kritisera metodiken och slutsatserna i den berörda artikeln. Om jag förstår saken rätt menar du att CO2 inte spelar någon roll i gällande jordens klimat. Jag utgår från att den sammanlagda forskarkår som professionellt arbetar med detta dagligen vet vad de talar om och varför de gör det.