RBack

Haha! Jo, jag noterade den anmärkningsvärda konditionen på kabelskorna när bilden hade tagits och reaktionen var onekligen att dessa ska bytas. Det där är ett mörkt skrymsle som inte ägnats okulärbesiktning på en tid och förfallet har uppenbarligen inte tagit paus med de där kablarna. Det var lättare att knyckla in telefonen för en bild än att komma åt att se med ögonen där under Bowman. Jag trodde faktiskt de redan var bytta och någorlunda nya - men uppenbarligen inte. Kabelskor och den absoluta merparten av alla kablar fixades upp och drogs om för några år sedan. Men just dessa två verkar ha återanvänts. Det är faktiskt inte heller omöjligt att det blir en ny och fräsch lektrisalstrande mackapär.

Jag har ljugit. Men jag lovar att det inte handlar om att jag ville undanhålla det faktum att generatorn är av det tidvis bespottade märket Lucas. Det var bara en simpel blackout då när inläggen skrevs. Dessutom är det jättelätt att blanda mellan Bosch och Lucas. C och s finns i båda namnen och det är lika många bokstäver. Vem blandar t.ex. inte ständigt mellan Granada och Cortina eller mellan Volvo Sonett och Saab Duett Generatorn - eller alternator som Lucas kallar dem - ser alltså ut så här. Har inte sett någon typbeteckning på den, men det finns många ACR-modeller att välja mellan.

Värkar grömt stressot po na vis. An måst jo tänk po bLåodtryttje å. He sluotar me na nitro-tagas om an ska haald på som mopopojkan. Ska blåodtryttje stig så ska e va åt ti som int kan haald hastiheitsbegrensningan i hamnan å som måst press se teett föbii i halvplan så ja måst böri plåck upp allt löst som ha fLuji runt i bååtin. Lejdär fuL nåo ti nitro he å föschtåss. Men visst. Mindre remskiva på generatorn kunde vara något. Men den är ganska liten redan. Större remskiva till motoraxeln är kanske inte det lättaste att hitta. Det skulle förresten påverka vattenpumpen också - som är på samma rem. (eller så är det lite overkill om allt ändå fungerar) Men en vacker dag ska någon solcell också monteras - förutsatt att jag hittar någon installationslösning som inte sabbar aerodynamiken - eller designen - för mycket.

Tackar! Koncis och prima beskrivning.

Jäpp. Bilder blir det en annan dag. Försökte nyss hitta bild av samma Bosch-mojäng på nätet, men har hittills gått bet. Vet att jag hittade några då när jag letade kopplingsschema för dessa "Bosch-generatorer" med tre kontakter.

Kanske förtydliga lite angående de gånger batteriet laddade ur. Då lyste ingen lampa någon gång - och det berodde på en felaktigt kopplad kabel från generatorn. Men jag var ouppmärksam vid start och borde ha noterat att lampan inte lyste då strömmen kopplades på heller. När kopplingen blev korrekt så började lampan lysa så som den ska, men kräver alltså en rejäl (men kort) uppvarvning av motorn (utan ikopplat backslag/växel) för att slockna.

Jo jag ska införskaffa något som mäter och håller koll på detta. Nä laddningslampan brukar inte glöda. Den lyser antingen klart eller inte alls. Drivremmen är tight. Inget slirande.

Aha? Du tänker så? Finns viss logik i det ska jag medge. Jag skyller mitt aningen faktabefriade inlägg med hastigt påkallad behandling av en undulat vilket stal min koncentration och orsakade informationsbrist. - Motor: Parsons Pike Marine (Industrivariant av Ford Trader / Fordson Super Major 1962) - Bosch "3 pin" alternator anno dazumal (har inte sett någon modellbeteckning) Den tänkta tanken kan tyvärr sågas vid fotknölarna. Vore det så prima hade jag säkert lärt mig finska mycket lättare också. Men "lektris" är dock inte finska. Det är en österbottnisk dialektal form av ordet elektricitet. Lektris är dock ganska uniformt över hela Österbotten trots att dialekterna varierar stort från ort till ort. Precis! Så det är någon spänningstopp som liksom behöver starta det hela och sedan laddar det på som det ska även om man "varvar ner"? .. ungefär som att en strömpropp lossnar i kablarna och elektriciteten börjar rinna till ner i batteriet. Tippar någon lektris-kille snart kommer in och styr upp terminologin här. Jag simmar lugnt och varvar upp. Är egentligen föga bekymrad över fenomenet, men vill ha lite koll på processen bara.

Lektris (betoning på e och alla vokaler korta) = elektricitet här i Österbotten. Funderar en smula på det där med laddning av batteri och den där laddlampan. Om jag inte varvar upp ordentligt och bara puttrar ut ur hamnen och kör helt normalt så slocknar aldrig laddningslampan - inte ens när jag kör med max gaspådrag. Då utgår jag från att batteriet alltså inte laddas. Men om jag slår ur backslaget och varvar upp motorn så slocknar laddlampan och börjar inte lysa igen även om motorn går ner till tomgång eller när jag kör på lägre varv. Då utgår jag från att batteriet laddas. Jag kan förvisso få mina antaganden bekräftade genom att köra länge med lysande laddlampa och så småningom få tömt batteri, eller köra med icke lysande laddlampa och ha ett batteri som håller hela säsongen. Men jag är liksom intresserad av vad det är som sker när jag varvar upp och som gör så att laddlampan därefter inte bryr sig om att lysa även när varven går ner radikalt... samt få bekräftat att detta är helt normalt och att jag håller batteriet vid liv på detta sätt. Eller finns det risk att batteriet inte laddas tillräckligt även om laddlampan slocknat? Visserligen har jag alltid ett laddat reservbatteri just in case. Men helst vill man förstås ha grejerna i skick. Det har nämligen tidigare varit en del bekymmer med laddningen - fåniga bekymmer med missad kontakt vid generatorn (eller en gammal Bosch-alternator) och en löskontakt vid själva laddlampan. Så jag har hunnit tömma batterier vid ett antal tillfällen.

Det är därför vattenskoter-förare i hög fart ständigt snirklar och cirklar runt, runt, runt, runt... runt...

Planerna våren 2020: Snipyachten skulle iväg till ett företag för sandblästring, lite plastande och epoxibehandling. Olika "men" som följde: Trailern som yachten står på är dock av sådant slag att den troligen inte klarar av att rulla funktionellt de knappa tre milen mellan uppbevaringsplats i "min" hamn och själva firman. Möjligen skulle trailern klara biffen utan båt, men det kändes som en aningen onödig handling. Planen var således tidig sjösättning och så skulle båten själv få transportera sig till nämnda företag - som är lämpligt belägen precis vid en hamn. Tidig sjösättning kom dock effektivt av sig på grund av ett virus som satte käppar i mina rubbade cirklar. I dag fick jag äntligen ner flytetyget i plurret. Men nu börjar det bli semestertid och företaget börjar stänga ner (ska ringa dit i morgon). Så då blir det troligen aktuellt först senare. Ett alternativ skulle var att lämna in båten för vintern (de har vinteruppbevaring av båtar) och kombinera det med åtgärderna som båten borde få uppleva. Samtidigt är jag inte så intresserad av vinteruppbevaringskostnaderna eftersom vinteruppbevaring fungerar bra och gratis utomhus. Det får blir en senare fråga. Nu ligger yachten i alla fall på den våta sidan av bryggan och vädret verkar vara av alldeles prima slag. Så snart mekar jag säkert med motorn och torkar olja nere i kölskarpen.

Har en mutter med "kupol" och även om den skulle vara öppen så finns inga gängor tillgängliga. Slog mig att det som kanske främst tar stryk (rostar i det fallet) är järnbiten som ska passas in i axelns och propellernavets skåra (heter säkert något specifikt). Båtskrället åkte ner i plurret tidigare i dag. Jag började inte älta frågan längre än så här. Det finns ett litet uns kvar av gamla anoden. Skjuter upp problematiken tills efter upptagning och inbillar mig att allt är fixat och klart tills den ska i igen nästa vår (eg. sommar). Men å andra sidan är sandblästring och ny färg också "inbokad". Skulle egentligen ha skett nu innan sjösättning, men också det blev oåtgärdat. Jag sopade problemet under vattenytan än en gång. Den här gången skyller jag på ett virus som började rubba cirklar och kasta om tidtabeller. Rodret är rostfritt stål det också. Men sedan vete katten vilka andra typer av metall som finns i muttrar och brickor. Kanske rostfritt hela vägen på rodersidan. Men där är anoden och den har krympt. Jag lär väl märka ifall motorn varvar lätt och fart framåt inte erhålles när sensommaren kommer.

Vet inte kring det där med montage av anod på "skaftet"/lagret så jag vet inte om du tänker rätt eller fel. En tanke är det hur som helst. Propellern är stål - rostfri duplex. Muttern är väl rimligen mässing. Min hemgjorda anod-lösning höll tre somrar. Nu är den färdigoffrad. Körde med bronspropeller förra säsongen när stålproppen skulle få justerad stigning. Om sådant har någon skillnad vet jag inte. Jag förstår mekanismerna men kan inte avgöra hur påverkande de är på inblandade material i Kvarkens salthalt. Här har vi inga havstuplaner, bara allehanda lurv som växer på allt som sticker ner under vattenytan. Båten gick något decennium i en insjö och ägaren behövde inte bry sig i anoder. Innan dess var den i Kvarken och jag får för mig att inget blivit bytt sedan den tiden. Det skulle innebära att den även då kanske var utan anoder (60. 70 och 80-talen) på propelleraxeln. De hade rimligen inte heller då någon plats att sätta sådana. Så jag vet inte. Måhända det är overkill med anod. Eller?

Problem: Svårighet med bra lösning av offeranod på propelleraxel. Faktorer: - Propelleraxel (30 mm) från medlet av förra århundradet. - Mått och gängning som är allt annat än standard i dag = inga nya muttrar anpassade för anod fungerar. - För tight för en axelanod mellan lager och propeller. Senast löste jag detta genom att slipa den befintliga muttern, borra hål i den och montera en mutteranod. Men jag blir tvungen att också urholka anoden för att den överhuvudtaget ska fås på plats. Känns som onödigt och dumt arbete. Dessutom oerhört svårt att få centrerat. (bilderna från då när det begav sig) Önskemål: Jag skulle vilja ha en enkel och praktisk lösning på detta. Någon där ute som är smartare än undertecknad?

Tackar! Jag känner hur inspirationen formligen rinner till. Denn högljudda motorn i din båt verkade - vad jag kan förstå - dock inte bidra med bonusarna grav utrymmesbrist och allmän opraktiskhet. Bilden nedan är för övrigt tagen precis efter kaffepausen som följde på en oplanerad och alldeles spontan oljesanering under och runt motorn i mitt flytetyg.

Tror jag behöver en del inspiration. Någon behöver skriva något. Eller visa en bild på en båt som passar trådrubriken,

Även jag har hittat ett diagram på internet.

Jag skrev inte att temperaturkurvan är editerad. Jag skrev att användningen av studien som sådan och grafen som illustration för att stöda den egna förvillar-informationen är oärlig eftersom man inte vet att grafen är en konstruktion (med CO2 adderat) om man inte öppnar ursprungsstudien. Man gör inte så här i vetenskapliga sammanhang. Det är ajabaja. Finns liksom ingenting i den länken som kan ursäktas. Shaun A. Marcott et al. A Reconstruction of Regional and Global Temperature for the Past 11,300 Years Science 08 Mar 2013: Vol. 339, Issue 6124, pp. 1198-1201 DOI: 10.1126/science.1228026 Colin N. Waters et al. The Anthropocene is functionally and stratigraphically distinct from the Holocen Science 08 Jan 2016: Vol. 351, Issue 6269, aad2622 DOI: 10.1126/science.aad2622 Nicholás E. Young et al. Glacier maxima in Baffin Bay during the Medieval Warm Period coeval with Norse settlement. Science Advances 04 Dec 2015: Vol. 1, no. 11, e1500806 DOI: 10.1126/sciadv.1500806 Eduardo Moreno-Chamarro et al. Winter amplification of the European Little Ice Age cooling by the subpolar gyre. Scientific Reportsvolume 7, Article number: 9981 (2017) https://doi.org/10.1038/s41598-017-07969-0 Paola Moffa-Sánchez et al. North Atlantic variability and its links to European climate over the last 3000 years Nature Communicationsvolume 8, Article number: 1726 (2017) https://doi.org/10.1038/s41467-017-01884-8 Pei Xing et al. The Extratropical Northern Hemisphere Temperature Reconstruction during the last Millennium Based on a Novel Method PLOS ONE. January 11, 2016 https://doi.org/10.1371/journal.pone.0146776 Joel Guiot et al. Growing Season Temperatures in Europe and Climate Forcings Over the Past 1400 Years PLOS ONE. April 1, 2010 https://doi.org/10.1371/journal.pone.0009972 Huan Zhang et al. East Asian warm season temperature variations over the last two millennia Scientific Reportsvolume 8, Article number: 7702 (2018) https://doi.org/10.1038/s41598-018-26038-8 Hamish McGowan et al. Global worming in the context of 2000 years of Australian alpine temperature and snow cover Scientific Reportsvolume 8, Article number: 4394 (2018) https://doi.org/10.1038/s41598-018-22766-z P. D. Jones et al. High-resolution palaeoclimatology of the last millennium: a review of current status and future prospects Sage Publications 2009 10.1177/0959683608098952 Over and out.

Så ja... Då har jag lirkat mig tillbaka till Julie Elbert et al. 2013 och snabbt läst deras artikel. Ingenstans ser jag att studien skulle ha handlat om någon koppling till atmosfärisk CO2. De nämner det inte heller - vad jag kan se. Rätta mig om jag har fel. Grafen finns inte i studien. Visst finns temperaturkurvor - men definitivt inte samma som i din länk. I din länk finns textpassagen som är med lite mindre font och börjar med "Once again..." Den texten är i din länk skriven så att den verkar vara saxad ur ursprungsartikeln (avslutas med artikelförfattarna). Det är rent lurendrejeri. Alla mellanstegen från ursprungsartikeln till din länk är en enda lång dimridå av förvillarbullshit och gravt förvanskande av seriös vetenskap. Här finns inte minsta lilla uns av renhårighet.

Soon et al (2015) ‘Re-evaluating the role of solar variability on Northern Hemisphere temperature trends since the 19th century’ Har inte kollat hur artikeln du länkade till granskats och vad omdömet är.

Men grafen har du ju kopierat. Varifrån är den kopierad?

Skolboksexempel på förvillartaktik och ansvarslös ovetenskaplighet. Ingen referens till grafen - som dessutom ser ut att vara ett hoppkok av två olika kurvor där det pga. den bristfälliga informationen inte alls är klart att någonting överhuvudtaget är jämförbart med varandra. Grafen har som sådan ingen som helst relevans här och nu. Ser grafen ut så i ursprungsartikeln? Nu kunde jag iofs gå in på undersökningar av Patagoniska sedimentundersökningar för att ta reda på exakt vilken studie grafen härrör från, samt läsa själva studien och ta del av dess konklusioner. Först därefter är det möjligt att ställa temperaturvariationerna i relation till de faktorer som påverkar temperatur just på den lokalen i Patagonien. Men det är exakt just så som förvillartrollandet fungerar. Skulle jag lägga ner arbete (spåra grafernas ursprung och läsa peer review-artiklarna) för att svara på kommentaren med grafen, så misstänker jag att du enbart slänger ut en ny anonym graf kring något helt annat. Eller? Nu vet jag inte om du verkligen vill agera som ett nät-troll. Men med den där referenslösa grafen gör du exakt det. Så nu önskar jag att du tar någon slags vetenskapligt ansvar och söker upp den ursprungliga peer review-artikeln, läser den, länkar här och konstruktivt beskriver studiens resultat. (ett litet undantag - hoppas jag... eftersom jag inte tänkt kommentera spekulativa inlägg) Jag orkar inte kommentera Connollys studier förrän deras papper fått någon vetenskaplig granskning från annat håll. I nuläget verkar det vara en okontrollerad slutsats av två män som redan tidigare skrivit papper (med Willie Soon) som inte visat sig hålla särskilt väl för vetenskaplig granskning. Man kunde t.o.m. prata om "allvarliga felaktigheter". Lustigt nog finns det även personer som hävdar att de har vetenskapliga grunder för hävdande att kolloidalt silver botar både cancer och HIV. Fram till den dagen det är vetenskapligt observerat ser jag inga skäl att betvivla den vetenskapliga konsensus som hävdar det motsatta.

Njaaaa... Var har du den temperatur-referensen? Att det var mycket varmare på 1200-talet alltså. Sedan vet ju faktiskt klimatologerna att temperaturen varierar. Det är klimatologerna som ger ut den informationen. Samtidigt vet klimatologerna att dagens klimat beror på helt andra faktorer än de tidigare temperaturförändringarna - samt kan notera att dagens globala klimatförändring är alldeles exceptionell.

Jo ursäkta. Men jag tappade faktiskt hakan när det gled in på svarta solar, ragnarök och manna från himlen - allt detta dessutom under den tid som människan funnits på jorden. Någonstans i trakten kring påståendet om att planeternas atmosfärer inte inbegriper någon sk. växthuseffekt ramlade jag av vagnen (eller båten i det här forumet). Så när det dyker upp något jag anser är dåligt faktaförklädd fiktion i tråden är jag alltså redan helt akterseglad. Hur ska vi tänka med syndafloden för 3000 år sedan? Är det också fakta? Hur separerar man folksagor, religion och moderna myter från vetenskapliga observationer och därmed sådant som är vetenskaplig konsensus i allehanda vetenskapliga frågor? Betonghjärna är OK. Jag kan ta det. Vad är motsatsen? Dvs. den typ av hjärna som öppnar upp för att göra fakta av myter? Jag får bränna mina årgångar av t.ex. Science och Nature i ett enda stort värmande bål på gården. Det leder dessutom till ny och fräsch plats i bokhyllan. Jag äger inget av av Erich von Däniken. Finns plats för honom då. Nej tack och förlåt. Här måste jag, för allas bästa, avsluta.

Kollat sladdarna och kontakterna på? Startmotorn i min båt brukar enstaka gånger få för sig att klicka och då är det alltid en kontakt på generatorn som av någon anledning inte leder ström tillräckligt. Jag vrider lite på kabelskon (av ringmodell) och vips så fungerar det. Nu har vi varken samma motor eller samma startmotor - men dåliga kontakter är väl dåliga kontakter oberoende.