RBack

Jomen nu hittade jag inventeringarna i Stockholms skärgård. Senaste: https://issuu.com/skargardsstiftelsen/docs/levande_skargardnatur-2018 Och 2017 med tydliga staplar för ejder: https://issuu.com/skargardsstiftelsen/docs/levande_skargardnatur-2017 100 000? Inte på långa vägar när. Jag förstår allt mindre och mindre av dina sifferhänvisningar.

Menar du Mackey? Hittar vid en snabb scrollning inte att han skulle ha nämnt siffran och än mindre lagt upp någon länk. Ser i hastigheten ingen annan än du som nämnt 100 000 ejdrar i Stockholm (och vid ett tillfälle 200 000 - sida 12). Men jag har säkerligen missat inlägget du hänvisar till. Vilken sida ligger det på?

Önskar mest bara svar på de frågor jag ställt tidigare i tråden. Men dem får jag väl kika i månen efter vad det verkar.

I övrigt ett intressant inlägg på tal om lektion i svenska. Meningsuppbyggnaden i det inlägget betyder de facto att du åker till månen i morgon eftersom du följde upp med den där lektionen.

När frågan handlade om Brexit och svaret blev ett svammel om Wisconsin...

Det där ser inte ut som en källhänvisning för din siffra över antalet ejdrar i Stockholm.

Bör jag förmoda att jag är den numera "tysta ornitologen"? Nej, taxeringen 2018 säger inte att ni har 100 000 ejdrar i Sverige. Den säger att ni hade 100 000 par 2012 och att antalet minskar. Angående antalet ejdrar i Stockholms län vore det roligt att se en källa. Jag har sökt lite halvlamt men inte hittat något som ger aktuella siffror. Men du har ju siffrorna, så jag utgår från att du kan lägga upp en länk.

Kollade nyss vad som gäller om man ertappas med brännolja i båttanken. Verkar gå enligt motorstyrkan och då skulle jag betala en avgift på 1500€.

Skillnaden där (diesel och alkohol) handlar väl om ansvaret för liv och hälsa - dvs. att samhället har bestämt att samhället (myndiga personer) som helhet ska ta del av det ansvaret. De olika skattesatserna på diesel handlar bara om ekonomi (och politik). Där måste vi som individer ta ansvar. Förenklat sagt.

Det tog mig fem (eller blev det sex st nu?) inlägg för att förstå att du av flera kompletterande delrutter/taxeringar faktiskt använder resultatet från endast en enda [biotop]specifik taxeringsrutt för att "fastställa" arters totala population i Sverige. Spännande användning av rapporten må jag säga. De själva tolkar den på lite annat sätt. http://www.fageltaxering.lu.se/sites/default/files/files/Rapporter/sverigesfaglar_2018.pdf

Du menar tabell 11 då va? Menar du på allvar att tabell 11 visar att storskarv är i parentes med skrattmås vad den svenska populationen beträffar? Hjälp mig nu i mitt oförstånd.

Kan du en gång för alla, snyggt och prydligt, lättförståeligt och sakligt reda ut exakt vad du menar. Vilka kontroller hänvisar du specifikt till? För om det är till den tidigare länkade taxeringen du refererar, så stämmer det ju inte med vad du skriver. Vilka änder tänker du på? Änder i allmänhet? Vilka räknar du dit? Gör gärna en idiotsäker förklaring så att även jag fattar. Edit: eller åtminstone hänvisa till en källa som du anser är pålitlig.

Frågan inte riktad till mig men... Ni har drygt 40 000 par enligt inventering. Med andra ord någonstans kring kanske 81 000 till 83 000 häckande individer. Till dessa adderas icke häckande ungfåglar. Deras antal är trixigt att fastställa genom räkning och det blir en uppskattning baserad på ungefärlig andel av de häckande. Något fler än 100 000 individer totalt är troligt. När häckningen är över och sensommaren kommen, har ni uppskattningsvis någonstans kring 200 000 skarvar i landet (enl. officiella siffror). I medeltal blir nämligen 2 ungar ur varje häckning flygga. Sedan är dödligheten under första året (flyttning/övervintring) fortsatt hög och när fåglarna återvänder till kolonierna följande år är individantalet i en stabil population inte högre än året innan (en del ungar återvänder inte till sin gamla koloni, utan slår följe med andra flockar från annat håll). Fler ungfåglar har dött under vintern och de som klarat sig ersätter äldre fåglar som givetvis också successivt dör bort. Ska du bestrida detta är det läge att sluta använda ord som grönmögel och lurendrejeri eftersom det inte är argument, bevis eller användbara referenser.

Då blir dina inlägg och "hypoteser" dessvärre ännu mer obegripliga. Bör jag betvivla min läsförståelse?

Om jag tolkar ditt inlägg och resonemang korrekt, kan jag notera att vetenskapliga metoder, ekologi och biologi verkligen inte är dina ämnen. Sista stycket tyder på att du heller inte riktigt förstår hur den där fågeltaxeringen fungerar och vad den de facto förmedlar.

"Ni", "ni" och "ni". Vad har jag med dessa överklaganden att göra? Du har i den här tråden klagat på forskningen och jag tycker att du ska ha ordentligt under fötterna (verifierbara fakta) innan du rackar ner på den. "Ornitologerna" och deras överklaganden har jag varken försvarat eller ens brytt mig i. Hela ditt resonemang kring hur många skarvar det måste finnas i Sverige baserat på den danska populationen är sällsynt skralt underbyggt - rent av felaktigt. Tror du på allvar att skarvantal blott och bart kan vara ett resultat av si eller så många mil kuststräcka och/eller si och så många holmar i en si och så stor skärgård - eller ens si eller så många människor längs kusten?

Intressant vinkling! Det är kanske inte överklaganden som är konspirationen jag hänvisar till. Trodde det stod klart på något sätt. Men jag var kanske otydlig. Att diverse privatpersoner och natur-föreningar/-organisationer överklagar i olika miljövårdssammanhang är väl ingen hemlighet? Konspirationen handlar förstås om att det skulle finnas någon slags hemlig - ja nästan statlig - sammansvärjning som förfalskar vetenskap för att av någon outgrundlig anledning gynna skarvarna. Det är ju det du upprepat skriver om jag inte uppfattar fel. Personligen har jag varit med om en överklagan till en stad (lokalt) som planerat bostadsområde på en skyddsvärd skog viktig för biodiversiteten i området. Mer än så ligger än så länge inte på min överklagan-CV.

Och ramaskriet borde kanske egentligen inte handla om skarv, utan om den eutrofiering som i slutändan gynnar skarven. Så jag hoppas ingen är irriterad både på att man inte får hälla sin lilla "obetydliga" droppe i havet och på skarv samtidigt. Varje urinstänk göder en skarv.

Du har genom att använda orden "ni" och "er" nu vid ett par tillfällen inkluderat mig i något du tycks uppfatta vara ett sällskap som i princip enbart vill jävlas med folk. Det verkar nästan som om du bestämt dig för att jag är någon som motsätter mig decimering av skarv, att jag är någon som överklagar och att jag hör till någon slags lögnaktig sammansvärjning. Min åsikt i dylika miljöfrågor är att all form av naturvård måste ha god förankring i vetenskap. Att jag sedan tenderar att lyssna mera på granskad forskning än på overfierade observationer, eller ibland t.o.m. gissningar, tyckanden, hörsägen och konspirationsteorier, tycks vara förhatligt. På samma sätt går jag även till den offentliga sjukvården snarare än dricker silvervatten om jag har hälsobekymmer.

Din observerade procentandel kan jag inte uttala mig om. Men resterande meningar antyder konspiratoriska sammansvärjningar och sådana vill jag inte köpa utan att det levereras med rejäl dos verifierbara fakta. Jag förstår inte heller riktigt poängen (tanken) på att meja ner svanar för att orsaka ornitologer smärta. Visserligen "väljer" du inte att sjunka så lågt - kanske för att du "gillar" fåglar du med. Men inte skadar du väl ornitologerna genom att skjuta svanar? Att skona en fågels liv gör man väl inte för att man gillar fågeln? Eller? Handlar naturintresset bara om att gilla och ogilla, samt hantera miljöfrågor utgående från det? Tror du att biologer vill ha skarv för att de gillar skarv? Tror du att biologer ens "vill ha" skarv? Nej, den biologiskt och vetenskapligt relaterade miljöskötseln handlar inte om att gilla eller ogilla, den handlar inte om att gissa sig till något eller ta hänsyn till känslor, politik eller ens ekonomi. Det är där som det krockar (eller kor kors och tvärs) i diskussionen kring skarvars predation på fisk och hur det påverkar fiskbestånden. Många studier har gjorts och de pekar lite hit och lite dit. Fler studier görs och kommer att göras. Predatorers effekter på sina bytesdjur är inte så enkelspårigt som man lätt kan tro... och vetenskapen vill inte tro något. Det finns knappast biologer (eller ornitologer) som i egentlig mening sätter särskilt mycket emot jakt på skarv - dvs. att det finns en förvaltningsplan på skarv (eller annan djurart). Men alla förvaltningsplaner bör ha god grund i kända fakta och det är oftast den som tar tid att producera. Edit. Tillägg till det där med ekonomi. Sedan är det politikernas sak att hantera de ekonomiska frågorna... alltså se till så att konflikterna (om sådana finns) mellan människor och djur blir så små som möjligt och att den ena parten blir så lite lidande av den andra som möjligt. Om vi lite förenklat "ställer människan mot naturen" (så som det ofta blir i det här fallet).

Vet ej hur den exakt gjorts i Sverige och Danmark. Men vanligt är att lokala inventeringar görs och sedan slås dessa ihop i slutändan. Nationella skarvpopulationer brukar oftast bli "klara" mot hösten. Skarvar räknas mig veterligen normalt i form av antal häckande par - dvs. antalet bon. Sedan tillkommer en uppskattad mängd icke häckande ungfåglar (som brukar vara en viss andel av den häckande populationen). Skarvflockar kan flyga uppemot tre mil från sin koloni när de är på jakt och det är därmed omöjligt (onödigt) att räkna individer.

Ordet "inhemsk" är kanske inte det rätta - men jag förstår vad du menar. Djurarters utbredningsområden fluktuerar förstås ständigt beroende på en eller annan orsak. Nationsgränser känner de inte till och de är bundna till sina habitat, nischer och ekosystem. Under det senaste århundradet har flera arter - speciellt bland småkryp - spridit sig norrut och etablerat sig i länder de tidigare inte dokumenterats tillhöra faunan (eller floran). En del av den spridningen beror på ökad medeltemperatur, En del beror på biotopförändringar som i sin tur numera förstås ofta är orsakad av mänsklig aktivitet. En del beror på (sekundära) dominoeffekter av t.ex. någondera tidigare nämnd orsak. Djur och växter som fysiskt transporterats till ställen de inte skulle kunna nå på basen av sin egen biologiska förmåga är "icke inhemska" - rent förenklat sagt.

Nu tänker du säkert på amerikansk kopparand (Oxyura jamaicensis), som är en från Amerika (givetvis) introducerad art i Europa och vilken man försöker utrota (bl.a. genom kontinuerlig skyddsjakt - även i Sverige) eftersom den hybridiserar med den starkt hotade "lokala europeiska och asiatiska" kopparanden (O. leucocephala) vilken inte är påträffad i Sverige. Därigenom torde det inte råda någon som helst inkonsekvens på den punkten. Fridlysning/fredning har inte nödvändigtvis heller att göra med reda numerära populationsstorlekar. Det är även andra faktorer involverade i detta. I övrigt kan jag fråga mig vad som är syftet med den här tråden. Är det en plats där man ventilerar lite eget övertryck och slänger ut åsikter eller finns det en strävan till att föra fram några vetenskapligt hållbara belägg kring de ekosystem som bl.a. skarven är involverad i? Maximala antalet rovdjur i förhållande till bytesdjurens antal inom specifika ekosystem är det t.ex. ingen som berört vad jag kunnat se. Men varen icke oroliga. Det kan säkert svänga till det bättre: https://www.theguardian.com/environment/2018/jun/03/shetland-seabirds-climate-change-catastrophe-terns-kittiwakes-puffins

Ah. Totalt! Formuleringen var sådan att man fick ett intryck av att en skarv äter 91 ton per år. Här i trakten är skarvarna på plats under knappa halva året och jag räknade alltså inte med ett helt år - vilket antagligen gäller i de där vattnen. Så min kalkyl var en skarv (0,5 kg) gånger ett halvt år vilket är lika med ca 91 kg.

Måhända decimalerna halkade galet?