RBack

Super Majoren i min båt ska stannas via en liten vipparm på vakumpumpen/bränslepumpen. Normalt är det vajer på den (vipparmen) när motorn sitter i en traktor. Jag iofs kunde montera vajer men det blir lite bökig och krokig dragning av den (ska dock försöka vilket år som helst). Så i nuläget är det bara att öppna motorlådans lock, böja sig ner och dra i vipparmen. Det var lagom rolig syssla när motorn kokade i somras.

Vet inte varför, men fb lyckas inte lirka fram den sidan när jag söker.

OK. Dags att reda ut ordet Targa. Georg_Ohm var redan inne på "registreringsskylt" översatt från italienska. Targa kommer absolut från italienskan. Se bl.a. biltävlingen Targa Florio. 1922 hette samma tävling Coppa Florio. Coppa står i detta fall stå för trofé i stil med "buckla". Engelskans Cup är ju en variant av detta. Targa kan nämligen också översättas som plakett - dvs. samma som buckla men tvådimensionell. Måhända priset i Targa Florio var att få och/eller bli ingraverad i pris-plaketten. Porsche har antagligen bara använt namnet för sin halvöppna 911-variant på samma sätt som man valt Carrera för en annan variant. Ordet targa låter helt enkelt bra och häftigt. Botnia Marin tillverkar alltså plakettbåtar. Edit: Eller båtar med en plakettbåge.

Eller montera en bogpropeller

Definiera belastning. Jag kör normalt i skrovfart. 8-8,5 knop är lämpligt och motorn brummar på med relativt låga varv. Backslaget är 1:1. På tomgång drar den fram i ca 6 knop. Med full gas når jag 10-10,5 knop (enl. GPS) men vid 8,5-9 knop börjar aktern gräva ner sig mer markant. Är inte intresserad av att köra över deplacementfart eller att kraftigt öka bränsleåtgången bara för att uppnå nergrävd akter. Upp till 8 knop är båten relativt lättdriven tack vare slankt skrov. Den väger antagligen uppemot 4,5 ton. När man surfar med vågorna märks belastningen på motorn. Samtidigt som man följer med vågtoppen ökar varvtalet tydligt - för att sedan återgå till det vanliga tuggandet när vågen "kört förbi". Har kommit upp i hisnande 13 knop vid surfning. Det är ju alldeles crazy snabbt och jag blev fullständigt yr. Jag har ju en "traktormotor" (Fordson Super Major - 1962) i båten. Ägare av dessa traktorer är hyfsat tydliga med att ökat varvtal är lika med högre slitage. Jag fortsätter mesköra med min motor & båt i alla fall.

Bäste RBack. Du tycker att åsikter och fakta rörs ihop i tråden. Du vill addera fakta. Då skriver du att fakta är att yachten i fråga inte är vacker. Skulle nog ödmjukt vilja påstå att det är din åsikt och ganska långt ifrån fakta. Jag tycker att den är vacker (åsikt), du tycker uppenbarligen inte det (åsikt). Det fina är att man får tycka olika. Fakta är dock något helt annat. Jag brukar inte lägga in smileys. Det blir mera nerv i innehållet då. Tänkte först inte heller replikera men so what? Varför inte? En fortsättning av detta spörsmål lär väl knappast sänka nivån på tråden ändå... Att åsikter och fakta rörs ihop i den här tråden är faktum. Trots mitt geografiska avstånd till nämnda plats är det inte svårt att läsa sig till just det faktumet. Dessutom tycks vissa fakta i ämnet inte vara kända men presenteras ändå som något slags fakta. En alldeles vanlig och klassisk debattröra med andra ord. Om vi tar skalan 1 till 10 (1 = fult och 10 = vackert) så ligger trådens/bildernas Yacht på 4,07. Dvs. inte nämnvärt ful men långt ifrån vacker. Man kan helt enkelt kalla den tråkig - rätt och slätt. Felmarginalen (beroende på diverse variabler) torde ligga på 0,63.

Aha! Tackar! Trodde plottern sparade körda rutter på SD-kortet per automatik. Men så är alltså inte fallet? Ska peta med det nästa gång jag är ute och rattar båt. Har ingen strömkälla så att jag får igång plottern "utanför" båten.

Kom en bit på vägen. Det var förstås Garmins program "Homeport" som behövdes. Så långt så väl. Men även det tycks vägra importera mina "tracks" från SD-kortet - trots att det alltså ska gå. Men, men. Får fortsätta gyckla med saken...

Har försökt skanna av www på info huruvida man på ett eller annat sätt kan lyckas få in kartplotterns logg - eller åtminstone gjorda ruttlinjer - till datorn. Ännu ej hittat något. Sitter med en Garmin 721xs Den har SD-kort och jag har kortet i datorn. Så långt, så väl. Har uppdaterat Garmins mjukvaror i datorn Datorn är en iMac med OS X El Capitan Men jag kan inte luska ut huruvida det alls är möjligt att hitta denna nämnda information på kortet i fråga, samt sedan föra över det till datorn. Någon som vet?

Som ett litet tillägg i denna tuppfäktartråd, där fakta och åsikter rörs ihop till en sörja, vill jag bara addera just fakta och förmedla att den aktuella yachten de facto inte alls är vacker. Att den skulle vara vacker nämndes nämligen i ett tidigare inlägg och nu kunde jag bara längre hålla mig från att tydligt påpeka felaktigheten i den kommentaren. Nu må ordet avundsjuka säkerligen användas som replik till min fullt objektiva slutsats. Men jag lovar att jag (om jag hade pengar) antagligen skulle skaffa ett lika dyrt - men vackert - flytetyg. Hur långt ut i farleden jag skulle placera bojarna är dock inte bestämt än.

Fick de vatten i oljetråget? ... frågar en som tidigare idag fick telefonsamtal från lokala traktorservice med budskapet att min Super Major-motor (Parsons Pike Marine) nu är klar. efter närapå totalrenovering. Jag är samtidigt tacksam att min båt har just en sådan motor. Billiga reservdelar och enkel teknik. I morgon ska den lyftas tillbaka ner i båten som fortfarande ligger vid bryggan och väntar ivrigt på härliga höststormar.

Det är länge än innan isen lägger sig. Det är i alla fall min devis just nu när jag ska lyfta ut maskin för reparation precis efter sjösättning. Hösten är vacker ute på havet.

För att nu fortsätta i samma ämne. Slängde båten i sjön för ett par dagar sedan. Det är inte lång bit mellan sjösättningsrampen och min båtplats men eftersom jag inte alls hade kört den där båten än, ville jag inte börja med att lirka in den i hamnen innan jag varit ut en bit och fått känna på hur den beter sig i vattnet (reagerar på gas och roder) - ta en generalrepetition innan premiären liksom. Efter en stund var det tokhett i maskin. Då slog det mig att jag glömt fylla på kylvatten efter ett litet läckage bland slangarna. Det blev rask men långsam reträtt till hamnen. Idag hade jag fyllt på vatten, kollat alla läckage och skulle iväg för att ta en första riktigt premiär. Jag dummade mig. Borde egentligen ha kretsat runt i absolut närhet till hamnen i händelse av problem. Men ivern drog mig onödigt långt bort och när tempmätaren tydligt indikerade att jag kunde börja lägga i potatisen, så var det plötsligt jäkligt långt tillbaka. Det kokade förstås innan jag var i hamn. Får hoppas jag inte sabbat allt för mycket i Super Majoren. Kom precis hem från den premiären. Nu får järnklumpen svalna och sedan får jag åka ut och slita fram termostaten. Hoppas innerligt att det bara är den. Vattenpumpen kan förstås också ha något knas. Är smått orolig för om värmeväxlaren börjar bli gammal och igentäppt av rostflagor. Sjövattnet tycks dock passera växlaren fint och skvätter ut i till synes normal mängd i aktern.

Äh... går inte att redigera... Såg förresten att Thallatha nämner inåt lutande för och akter. Så kanske ingen riktigt förvirring i alla fall.

Man pratar väl eventuellt mera om "utfallande sidor" vad en sådan skrovform beträffar. Att en sida "lutar inåt" är i min hjärna liktydigt med sk. tumblehome-skrov. Måhända därav den lilla förvirringen.

För att fortsätta OT och dessutom vara lite petig... Det gäller alla afrikanska folkslag vilka inte har fått sentida inblandning från "återvändare" - dvs folk som på senare tid invandrat till Afrika. Med senare tid menas i dessa sammanhang många tusen år. Söder om Sahara är det med andra ord oerhört många människor som inte har Neandertal-gener. Åkesson torde ha ca 2-3% Neandertal-gener - liksom övriga Européer. Utöver Neandertalare finns ytterligare en hominid släkting i vår genuppsättning - Denisova-människa. Lite större andel av dem hos en del Asiatiska folk. Homo Sapiens har efter utträdet ur Afrika idkat en del samröre med andra människoslag (där mellan 100 000 - 50 000 år sedan). Så... Där fick jag det sagt. Vad man sedan drar för slutsatser angående fartbegränsningar i trånga sund får någon annan reda ut.

Knappast. På träbåtstiden var det nån som myntade uttrycket; "En båt är ett hål i havet, invändigt fodrat med trä, som man öser ner pengar i" Det har definitivt inte blivit bättre sen plastbåtarna kom - och alla tillbehörskjedjor. Båtar är inget intresse - det är en sjukdom. Man kan säga som så att jag var gravt ironisk - baserat på din timpeng Sjukdom och sjukdom. För min del är det själva havet i sig som utgör besattheten (sjukdomen / drogen) - och det har alltid varit så. Båten är bara medlet som hjälper till att samtidigt lindra och fördjupa detta beroende. Men båten ska förstås inte vara vilken båt som helst. Den har den centrala uppgiften att på exakt rätt sätt skapa den totala upplevelsen, vara den sista pusselbiten i helheten. Det finns ett flertal olika orsaker till att en förbindelsebåt vid gamla (finska) lots och fyrväsendet blivit mitt självklara val av flytetyg. Allra helst skulle jag gärna vara ägare av en lotskutter - men det vore en fatal överdos på alla sätt och vis. Tack och lov har jag ännu ett uns av självbevarelsedrift.

Fantastiskt! Så med tiden tjänar båten liksom ihop sig själv vartefter man arbetar på den.

Finemang, tackar! Borrat, putsat, genomfört, tätat och klart.

Är precis på G med att borra hål för ekolodsgivaren - en Airmar. I manualen står det att den inte bör placeras nära diverse självklara störande mojänger. Men Jag uppfattar det som att elkablar ingår i den listan. Nu är det ju förstås så att den mest lämpliga platsen ur skrovsynpunkt (få vattenvirvlar, bra åtkomst och någorlunda rak yta) är precis där var alla kablar mellan motor, batteri och instrumentpanel är dragna. Någon med erfarenhet huruvida detta de facto stör eller inte?

Tackar! Ingen brådska.

Tackar för tipset! Låter som ett bra alternativ. Nej, giftfärg är inte på tapeten (eller båten) - och även om det skulle vara tillåtet är det inget jag bryr mig om. Tvätta, matta ner och stryka nytt vartefter respektive åtgärd behövs är mera min tekopp. Excenter och industridammsugare - ja tack. Skulle jag få betalt för att göra reklam så skulle jag propagera för en slipmaskin som tillverkas av ett företag med säte bara 2 mil från mitt hem. Liten, lätt och oerhört effektiv. Jag har bara nyttjat den på diverse småfläckar hittills men den är så härlig att använda att jag... nja... nog hinner man väl tröttna där under båten till slut trots allt. Det är ju några kvadratmetrar. Men den tröttheten får uppstå ett annat år.

Det må väl vara liknande frågeställningar som passerar revy i all oändlighet här på forumet. Men nu tänker jag ändå starta ny tråd och fråga upp om det där med bottenfärg. Jag söker egentligen en grön färg. Tycker det vore oerhört kul att få använda den rödas komplementfärg grön som bottenfärg - kanske med en vit snobbrand också. Men det verkar ju vara gravt ovanligt med färdiga gröna bottenfärger hos tillverkarna/handlarna. Eller har jag varit totalt blind när jag sökt? Nu är detta inget som jag tänker fixa den här sommaren. Förhoppningsvis dyker det upp en ny sommarsäsong nästa år också. För nu måste båtskrället helt enkelt bara ner i plurret - oberoende hur det ser ut under vattenlinjen. Förra ägaren har bättrat på den röda lite godtyckligt, så vattenlinjen är ordentligt svajig. Men sådant lider jag inte nämnvärt av. Den dagen jag tar hand om saken ska det väl bli rakt och skarpt, men det är den dagen det. Kan tillägga att båten ska glida omkring i Kvarken - ifall det har någon betydelse vad färgutbud beträffar.

Rött och grönt nämnde jag inte i sammanhanget men de är självklara. Topplanternan är ca 1,7 m över röd/grön. Inget kommer att skymma akterlanternan. Jag var bara smått osäker i och me att det står att akterlanterna ska placeras så nära aktern som möjligt. Men det gäller i princip huvudsakligen för båtar över 12 m då alltså. Jag skulle iofs gärna ha akterlanternan i just aktern - men det praktiska (t.ex. förtöjning/linor) kommer emot och lär ordna med snar demolering av nämnda lanterna. Tänkte även ladda upp en bild men det trilskas just nu.

Har hållit på med det elektriska i och bl.a. byts alla lanternor. De gamla var... gamla, lite spruckna och allmänt eländiga. Båten är 34 fot och med andra ord skulle det räcka med en runtomlysande topplanterna. Men jag tänkte inte mycket på det - kanske för att det var topp och akterlanterna sedan tidigare - och jag har samma uppsättning nya. Anno dazumal var akterlanternan i just aktern. Åtminstone tyder en gammal elsladd på att så var fallet. Senaste ägaren hade den på taket och orsaken är klar. Var och hur man än placerar den akterut så är den i vägen. Den är ju hyfsat spetsgattad och låg. Men eftersom runtomlysande topplanterna skulle vara OK på den här båten utgår jag från att även takmonterad akterlanterna är reglementsenlig. Bekräftelse på detta?