Gå till innehåll
fredag 19 april 2024

mikael_matsson

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    896
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    5

Allt postat av mikael_matsson

  1. Ok jag är inte van att dörja makrill utan likställer det kanske för mycket med vad jag är mer van vid, trolling på mälaren, ofta med flera spön. Och ja, har man en minut på sig och kan gira några grader hit eller dit så är det ju inga som helst problem, det skrev jag tidigare. Dom flesta båtar framförs ju av folk som förstår att visa sina avsikter av hålla en viss kurs. Då följer man givetvis reglerna. Men i trådens inledning uppfattar inte jag det som den typen av båtförare TS möter i exemplet. Här ikring har vi en del båtfarare och vattenskotrar som helt enkelt bara irrar omkring, leker. Vi har tusentals öar i denna insö och situationen jag föreställer mig är helt enkelt en flock skotrar som studsar ut bakom en av dessa öar i riktning mot en, det händer då å då. Då handlar det inte om en minut och gira några grader, då handlar det om att de hunnit runt två öar till och korsar min väg igen under samma minut. Måhända drar jag för mycket paralleller till sånt jag känner igen hemifrån när jag försöker sätta mig in i TS situation. Jag står ändå fast vid att vissa båtförare ids man inte väja för i vissa situationer, de är för oförutsägbara för att vara värda besväret. Jag uppfattade det ungefär så TS resonerat i själva grundfrågan. Och mycket riktigt, föraren hoppar av båten som råkar stanna en halvmeter ifrån dem, som pricken över i . Väldigt lätt att förutse..... not
  2. Ok, jag lyssnar och vill lära mig. Vad är skillnaden på lina och släplina? En modern flät/multilina (vanlig fiskelina numera) går inte gärna av för att den hamnar runt propelleraxeln på en trollingmotor. Den stoppar motorn eller tar med sig spöt till propellern om inte skepparen är klok nog att slå av innan linan på rullen tar slut. Oavsett vilket blir man helt manöveroduglig om detta sker. Med andra ord man HAR begränsad manöverbarhet när man trollar, inte totalt manöveroduglig, men begränsad, man får tänka sig för helt enkelt. Släng alla skot överbord nångång när du går för motor vettja, hur snävt vågar du svänga för att väja för vattenskotrar och dylikt innan du tycker linorna går för nära proppellern? Precis samma sak. Min poäng i hela diskussionen är att när man är ute å trollar/dörjer eller liknande i omkring promenadfart så ser man väl om man har skärande kurs till andra långsamma flytetyg och följer gevetvis väjningsreglerna gentemot dessa. Men för snabbgående båtar är du praktiskt taget att beakta som ankrad. Du rör dig så långsamt i förhållande till dem att det blir bara larvigt att ens försöka väja.
  3. Ja, exakt. Du skriver det ju själv, fartyg med linor, = eka med makrilldörj, eller sportfiskebåt med 8x100m linor med paravaner, guide och sportfiskeutrustning för 200000kr, på jakt efter havsöring. Eller jag själv i en snipa med två spön med vardera 50m lina ute i hopp om en gös eller ja, vafan som helst, räktrålare..... Lagen ger ju inte en enda hint om var gränsen går. Det är ju upp till var å en om det är en fråga om liv å död eller bara visa hyfs angående om man ska väja eller ej. Man fuckar inte gärna upp sina linor för att visa en god gest till ett gäng som är ute å leker å sannolikt inte alls förväntar sig att du ska väja för dem (vattenskotrar m.fl). Så... Jag fortsätter nog tillämpa sunt förnuft istället.
  4. Ja, troligen. Men skulle sex stycken leksugna ungdomar i en styrpuppa hoppa av i farten och låta sin båt stanna en halvmeter framför trålaren? Bara för att de kom från babord, som i TS fall. Inte sannolikt va? Lite unket definierat vilka som bedriver fiske menar jag bara, och vilka av de som bedriver fiske som är manöverdugliga eller ej. Det är ju helt och hållet en kostnadsfråga!
  5. Intressant hur olika vi tolkar det där med manöverförmåga vid fiske... Ingenstans står något om tyngden eller kostnaden för utrustningen eller syftet med fisket. Så om fartyget är manöverdugligt eller ej är ju helt en tolkningsfråga. En jättetrålare på havet är ju fullt manöverdugligt, bara att stanna och fastna eller släppa trålen.... Kan någon säga som ej sätter något värde på utrustningen. En eka som trollar med två spön är ej manövrerbar eftersom ett stopp eller gir skulle trassla ihop och fördärva linorna... Kan någon anse om denne sätter värde på att inte ha sönder utrustningen. Snacka om att öppna för egna tolkningar...
  6. Det är klart att det inte är svårt att väja. Jag åker snipa själv och väjer för jämnan. Men försök sätt dig in i sammanhanget. Den andra båten är en snabb liten styrpuppa (gissning baserad på att föraren lyckas hoppa av i farten), med sex ungdomar ute å leker. Jag antar att den inte kört spikrakt och förutsägbart? Man KAN väja, men vart? Var kommer den andra båten ta vägen? Sannolikt finns fler lekbåtar eller vattenskotrar inom synhåll en sommardag utanför fjällbacka. Alltid ligger man i någons färdriktning, för att sekunden senare inte göra det då de bytt riktning. Om man väjer enligt reglerna eller ej måste få bero på omständigheterna och sunt förnuft ibland. För att dra det till det extrema för att tydliggöra mitt resonemang: Du går in i en stor småbåtshamn med en 50fot segelbåt. I hamnbasängen snurrar några ungar omkring som vildar i en gummibåt med 4hk snurra. Då å då riktar de fören i en kurs som för sekunden gör dig väjningsskyldig! Väjer du? Knappast... Ibland uppstår liknande situationer till sjöss. Jag låter dem lattja bäst de vill och håller kursen så jag själv agerar förutsägbart. Det må vara "mot reglerna" om man möter en paragrafryttare, men det är sunt förnuft!
  7. Inte fullt så enkelt om de bedriver fiske, men då ska det förvisso signaleras också. Hur som helst så har man i grunden inga rättigheter till väg alls, oavsett varifrån man kommer. Man har bara skyldigheter. Skyldighet att lämna företräde i enlighet med ett regelverk ni säkert känner till. Om ni nu dörjde makrill var väl farten rätt låg, 3knop eller? Den andra båten kom fort, vad är fort? Säg 30knop?.. Hur f#n väjer en båt i 3knop för en i 30? Säg att du vänt helt om i samma ögonblick du sett den andra båten, då hade du hunnit en båtlängd eller två åt sidan (och trasslat in alla fiskeredskap). Den andra båten kunde ju samtidigt vicka ytterst lite på styrfingret för att lägga dig mitt i skottlinjen igen om han velat... Nä, med sådan hastighetsskillnad skulle iallafall jag döma den andra båten som mest skyldig. Med långsam båt kan man omöjligt räkna ut var alla plastraketer i horisonten kommer hamna, man får hoppas de har omdöme. Har de inte det skulle jag förvånas om de inte torskar på vårdslöshet vid en kollision. Vill du vara mer juridiskt säker kan du signalera att du fiskar. Få se nu.... Två koner med spetsarna mot varandra va?
  8. Vet inte om Västerås är för långt, ca 1 timme från sthlm. Annars har Västerås skeppshandel kurser. http://34055.shop.textalk.se/ Mekanikerkursen heter iofs intensiv, men kolla den som upplaggd på måndagkvällar, 4 tillfällen, det är ju inte jätteintensivt. Lokalen/butiken ligger alldeles intill tågstationen om du åker tåg. Tar du båten är det 200m till gästbryggan
  9. Aaah, toppen. Ska kolla vad det kostar. Verkar ju rikta sig till klubbar etc men ska skicka ett mail, de kanske har fler intresserade i västerås nångång så man kan haka på då
  10. Här i Västerås (längre in i mälaren) har jag inte hört att vi har något slutdatum på när båten senast ska vara åtgärdad. Däremot vände vinden tvärt i våras angående blästring. Från att ha rekomenderats till att föreslås förbjudas, bådadera av miljöskäl. Först ska färgen bort, för att inte hamna i vattnet. Sen ska den sitta kvar (åtminståne ej blästras), också för att ej hamna i vattnet. Någon bättre vetande kom ju på att fler gifter i slutändan hamnar i sjön om man blästrar än om man låter bli.... Så just nu är väl skrapning det vi rekomenderas att göra här, om vi ska göra något alls. Men huvudfokus bland båtklubbarna tycks ligga på att få folk att sluta med självpolerande mjuk färg, giftig eller ej, då denna förstör filtren i vår gemensamma spolplatta. Själv önskar jag fortfarande en metod att ta reda på om man har giftig botten eller ej. Många är ju i min situation att man vet att båten ej är giftmålad i ens egen ägo. Men vad finns och vad läcker från gamla lager? Och framförallt vafan ska man göra åt det. Vore bra om en miljöorganisation eller politiker verkligen grävde ner sig i ALL fakta och kom fram till något defenitivt.
  11. Jag knyter i mantåget för att kunna justera upp fendern tillräckligt högt. Ofta ligger deck och brygga i samma höjd på min 25fotare, så använder jag de öglor som är avsedda att hänga fendrarna i så hänger sig fendern under bryggan.. Jag hade såna där justerbara plastfästen ett kort tag. Men det går fortare att knyta.
  12. Jag lägger en barnblöja uppåner i kölsvinet. Den suger upp både vatten och oljespill och håller kvar det tills jag lyfter upp den. En blöja suger väl ungefär lika mycket vätska som en halv rulle hushållspapper ungefär, utan att droppa när man tar upp den. Är du oinvigd i blöjvärlden så är siffran på paketet storleken, 7-8 nånting brukar de största vara. Up n'Go och liknande namn betyder att det är byxblöjor (tas på som kallingar) , dessa måste du riva isär i midjan för att lägga platt uppåner. De andra, libero COMFORT t.ex är bara att lägga ner som de är. Någon har sagt att Pampers innehåller nåt hokuspokus-silikonkulor som plösligt kan släppa ifrån sig allt å kladda ner värre än innan, inget jag vet nåt om... Libero funkar både på sonen och båten å är svan och fsc-märkt som jag kör på dom.
  13. Aha, jag fick höra att det var palmolja. Är det bara en restprodukt och inte mer än 15% känns det ju bättre. Såvida det inte börjar rapporteras om algproblem blir min nästa tank också HVO100. Men det blir väl om ett par år, behöver inte bunkra så ofta i wingan
  14. Väntar nyfiket på vad du tycker om det. Återkoppla gärna när du provkört och efter ett år och berätta om algläget. Frågade för nåt halvår sedan här men inge verkar ha testat hvo i båten än. Åkeriet jag kör för tankar hvo100 i alla lastbilar utan problem. Sen kan väl miljönyttan diskuteras iofs, då den innehåller palmolja istället för fossil olja...
  15. Man kan egentligen räkna hur mycket man vill på bil/båt/boende etc. Man har ändå ingen aning om kostnaden fören föremålet är sålt. Värdeminskningen/ökningen är ofta större än alla andra utgifter tillsammans. Själv har jag nog haft tur att rätt person läst en välskriven annons en solig dag när jag bytt båt, samt att jag själv snubblat över "skitannonser" när det regnat.
  16. Finns det inte plastfickor till fullstora kort? Mina stora har jag rullade utan plast. Men jag har en herrejösses massa kort av den där gamla sorten i storlek mittemellan båtsportkort och nya sjökort, dessa ligger i plastfickor eller "plastfickspärmar". Varför togs den storleken bort? De var ju perfekta.
  17. Jag summerar inte ihop vad båten kostar per år/dag eller dylikt. Däremot har jag en byrålåda med alla båtpapper. Där spar jag alla kvitton på inköp till båten, den börjar väl bli decimetern hög nu ungefär. Allt från olja till linor. Vad upptagning, försäkring och båtplats kostar är rätt statiskt varje år så det har jag koll på ändå. Syftet är väl kanske att se vad jag lagt på båten den dag jag säljer. Jag är absolut ingen kvittosparare i andra sammanhang, men tvingades väl lite till det en gång när jag ägde och renoverade en båt ihop med en kompis. För att dela kostnaderna och vinsten rättvist vid försäljningen helt enkelt. Sen har betéendet följt med nästa och nästa båt. Än så länge har mina båtar bara kostat brygg och vinterplats samt försäkring. Andra utgifter har jag haft igen i värdeökning som motsvarat utgifterna. Men då har det varit rätt sunkiga båtar som blivit rätt fina efter nåt år i min ägo .
  18. Om det är värt att masta av eller inte hänger väl mycket på båtens storlek som jag ser det. Min båt mastar vi på/av, jag och en granne, på mindre än en timme. Att knöla runt varenda stag och vant med ett lapptäcke av pressar som många andra här gör skulle ta betydligt längre tid. Med ett uppenbart sämre resultat dessutom... Men med en större båt blir ju en av/påmastning ett helt annat projekt. En del samlar ju ihop ett helt kompisgäng som ska lyckas samarbeta och veta vad de gör under ett par timmar. Ett misstag då sker givetvis lättare och skadorna blir såklart dyrare på en modern 45fotare än på min gamla balja. Så för storbåtsägare har jag större förståelse att de lämnar masten på. Bland oss med 25fotare däremot, ser jag inte poängen.
  19. Minns att jag diskuterade thinner med morfar för nåt år sedan. Vi var inte överens om vad det var så vi googlade. Båda hade rätt, det finns både cellulosa och petroliumbaserad thinner, samt nån ytterligare typ (vattenbaserad?). Gjorde en snabb sökning på wiki nyss men hittar inte samma brillianta förklaring nu som då tyvärr. Men googla på du, nånstans finns en jättebra förklaring om alla thinnertyper och vad de används för.
  20. Mälarenergi är de som terroriserar mig oftast. Deras monopol på elnät här gör att vi ofrivilligt har en "kundrelation", vilket gör att de inte innefattas av NIX. De vill alltså att jag köper deras el och anser sig ha rätt att tjata om det jämt och ständigt. Är jag hemma ger jag luren till min 2årige son, han kommer ihåg ett nej ungefär lika länge som mälarenergi och de båda gillar uppenbarligen att tjöta i telefon så... winwin.
  21. Mmm justja.... Jag har ju en hel stuv under durken med kladdgrejorna också. Oljor, oljesug, tratt etc. Det är bra med många stuvutrymmen
  22. Jag har en plano plastlåda med småfack som fäller upp sig med locket, som en klassisk fiskelåda. Perfekt för skruvar, brickor sprintar etc då facken går att ändra storlek på med flyttbara väggar. Jag har även två enkla plastlådor med tråg högst upp, såna hammarplast som finns i alla storlekar överallt, ica, bauhaus mfl. Dessa valde jag i en storlek som passar perfekt i en stuv under durken, för alla "bra å ha" grejer som filter, impeller extralanterna mm mm. Verktygen ligger i trågen och planolådans botten. En hylsnyckelsats och låda med kontaktpressningsgrejer är också med. En riktigt bra bitsmejsel från bacho är det överlägset mest använda verktyget. Med den och hylsnyckelsatsen fixar man det mesta. En filteravdragare i rätt storlek är ett måste också. Å en sån där burk med stay afloat som jag förhoppningsvis aldrig kommer behöva använda.
  23. Åfan, att fendrarna blir klibbiga har jag inte märkt, säkert olika materialblandningar som kan reagera olika då.
  24. Du har säkert läst att kemiskt ren bensin är bra att göra rent med, vilket det också är. Men det är inte att förväxla med alkylatbensin, som förvisso är miljövänligare vid förbränning än vanlig bensin, men inte alls har samma egenskaper som kemisk ren bensin vid rengöring. Jag skulle tro att den efterlämnar sig en hinna precis som vanlig 95oktan. Aceton från BT som nämnts är bra att rengöra det mesta med. Prova på dina sunkigaste gamla fendrar som varit med sen andra världskriget, dom blir i nyskick om man viftar en acetonburk framför dem
  25. När ändå så många kunniga är engagerad i den här tråden passar jag på att flika in en följdfråga i ämnet. Gissar att det är av intresse för TS också så jag hoppas inte det uppfattas som trådkapning. Det gäller val av fallinor. Ett dacronsegel, nytt eller gammalt, "flexar" ju mer än laminat och andra mer avancerade dukar. Hur funkar det med stumma linor som dynema? Blir påfrestningarna större på seglen med dessa? Och omvänt, om raol köper laminatfock, behöver han byta till modernare, stumma, fall för att de inte ska bete sig som gummisnoddar? Tänker att det borde vara bäst att ha stumt hela vägen, eller lite flex hela vägen, eller tänker jag fel?
×
×
  • Skapa nytt...