Gå till innehåll
fredag 12 september 2025

mikael_matsson

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    896
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    5

Allt postat av mikael_matsson

  1. Ska ringa cipax, tackar för tipset. Får jag inte tag i något lock så blir det till att limma.
  2. Inte för att vara den som är den. Men skulle en peke verkligen förbättra insteget på din båt? Jag menar fören sticker ju redan så långt och platt framåt så det är ju nästan en "inbyggd peke" i designen. En peke skulle ju bli på bekostnad av stegen, ett nerbyte om du frågar mig. Men en ordentlig hajfena att hålla sig i, samt att byta lanternan mot halktejp borde underlätta ombordstigningen rejält vad jag kan se. En U-formad stävfender skulle ju även göra att du vågar köra båten ända mot bryggan/klippan.
  3. Locket till vattentanken har spruckit. Inte påfyllningslocket på däck, utan ett större direkt på tanken. Det är ca 15cm i diameter vilket väl stämmer överens med de locken som sitter på ibc-behållare? Är det troligt att man använt likadana lock på en Winga från 78 som på dagens ibc-behållare? Se bilder. Oavsett om de är lika eller ej, var kan jag köpa ett nytt? Tack på förhand /Micke
  4. Man kan göra det med båten i sjön. Om du istället skruvar åt andra hållet kommer du märka att det börjar sippra in vatten. Ingen fara med det, bara att vrida åt lite så slutar det. Så hittar man rätt nivå på det hela. Jag har nyss fått släppa lite på min för att jag tyckte den blev för varm. Slangklämman till höger i bild skulle jag byta om jag vore du, den ser bra rostig ut. Går den av kan hela packningen glida ur slangen å då blir det blött, riktigt blött. Det ska egentligen sitta två klämmor med skruvarna åt var sitt håll. Dock hade jag nog inte vågat ta bort den du har med båten i sjön, så gör det i höst istället.
  5. Kan du inte ta en bild på det? Så kan vi säga säkert om det är styrväxeln som spruckit? Någon kan säkert säga exakt vilken växel det är också isf så blir det lättare för dig att köpa en ny.
  6. Hmm. Då kan du alltså utesluta att det är fel på motorn. Har styrningen funkat med denna motor på båten innan? Inte plockats av och återmonterats och då slutat funka? Jag frågar för att om ingen om-montering gjorts så kan du också utesluta att något är felmonterat. Har det funkat och plötsligt gör det inte det har ju något i teleflexen gått sönder eller kärvat ihop. Då har du egentligen tre delar. 1: Styrväxeln, den sitter bakom ratten och för fram och bak wiren när du styr. Den kan gå sönder, men det känns spontant som osannolikt att den går sönder på ett sätt som gör att du kan styra åt ett håll. 2: Wire och hölje. Som nämnts tidigare kan dessa rosta och kärva ihop. Det känns mer sannolikt med ditt fel. Att wiren kan matas genom höljet till en viss punkt där något junk sätter stopp. 3: Länken mellan motor och wire. Det finns flera olika lösningar på hur motor och wire sitter ihop. Typ en stång från motorn som löper in i ett rör till wiren eller liknande. Kolla så rör och stång eller andra rörliga delar inte blivit böjda, isf är det nog där felet är. Själv bytte jag samtliga 3 delar plus ratt för nåt år sedan. Det blev en ny båt! Så är helheten sunkig och gammal på din så överväg att hiva skiten och köp nytt som helt kit, om det inte går att smörja och justera tills det funkar förstås. Klart du kan byta bara wire eller styrväxel eller länkage. Men då måste du ju först komma på vad som krånglar och det kan vara svårt att veta exakt vilken variant du ska köpa för att det ska vara kompatibelt med de andra delarna.
  7. Har du kollat hos Kuntze? Dom har mycket lister. Inte alltid bästa service dock så kan du ta med en gammal list att jämföra med och själv skrota runt i hyllarna hittar du nog nåt.
  8. Jag ljög visst lite angående Wingan. Där är vattenlinjen kompenserad bak. Men i fören har man gett fan i det, vilket du ser på min bild från årets vårrusning, samt när den hamnat i plurret. Stäven "rätar upp" skrovvinkeln lite så randen borde bli smalare, men den är jämnbred och ser därför ut att vara bredare i fören. Det har dock aldrig stört mig, tycker det ser bra ut. Thallattha jag menar såklart inte att kostrar är konstiga båtar tvärtom. Det var din fråga "vad har du för konstig båt" jag syftade på. Wingan är ju "kosterinspirerad" med så jag antar att melles för ser ut ungefär som på min. Aktern på Wingan är dock helt tvärtom, det lutar kraftigast där.
  9. Men vad är själva frågan då? Hur man löser det rent praktiskt med själva maskeringen och målningen, eller om man ska ha strunta i fenomenet och köra en jämnbred rand istället? Angående det sista kan man göra som man vill, det är väl en smaksak. På en liten motorbåt jag målade om för nåt år sen lade jag en jämnbred rand, trots att den "borde" varit bredare i fören. Inget man lade märke till när den låg i sjön. Jag utgick då från den undre linjen som låg jämte vattennivån. På min Winga 25 är det en väldigt bred rand målad redan från varvet, den skiftar i bredd beroende på skrovets vinkel mot vattnet. Ser helt naturligt ut det med när man lagt båten i sjön.
  10. Det står ju förresten att han har en koster. Bildgoogla kosterbåt så får du se massor av "konstiga" båtar . Det är som ts skriver om lutningen. Om man inte vill säga att skrovet lutar utåt istället för inåt då... Men det beror ju på om man står under å tittar upp eller på däck å tittar ner
  11. Thallatha, kika på fören på vilken Pettersson som helst så får du en bild av hur (jag tror) ts menar. I viss mån även i aktern på vissa av hans båtar.
  12. Har aldrig haft en murkla, men det låter väl som att gaswiren gått av eller lossnat?
  13. Och ser ni inget som blockar skulle jag börja med att koppla bort teleflexwiren från motorn, brukar bara vara en skruv med mutter. Vrid på ratten och vrid på motorn. På så vis får du reda på om felet sitter i att motorn inte kan röra sig (strul i riggen?) eller om felet sitter i teleflexdelarna. Sen återkopplar du hit så gissar vi vidare
  14. Svaret var alltså till Hextall och det är fjordlingen jag skrev om. Inte om Rydsen, vi skrev visst samtidigt.
  15. Jo det har du rätt i. På modellen med utombordare finns en tunnel i botten. Den vattenfylls när du ligger still eller åker sakta för att öka stabiliteten, båten blir mindre rank. Vid fart rinner vattnet ur och båten blir 200kg lättare. Smart och det verkar funka bra. Dock är tunneln skruvad med en miljard skruvar i botten, vilket gjort att många läckt in vatten och "skummet" mellan skrovet har som du skrev sugit åt sig vattnet och förstörts. Många är dock åtgärdade idag. Vill minnas att praktiskt båtägande gjort ett repotage om både båten och denna typ av renovering av botten och akterspegel på just fjordling. Du kanske kan hitta repotaget om du letar. Akterspegeln blir sannolikt sliten pga de extrema motorer endel hänger på. Du kanske ska granska den lite mer skeptiskt om det hänger en 300hk på . Båten byggdes väl från början för omkring 50hk max tror jag, men de flesta har nog mer idag.
  16. Jag kan egentligen ingenting om betong så jag vet inte hur det ska göras. Men jag vet att det byggts dammar i betong så det borde gå att googla om det. Finns säkert bra knep om hur man kan armera den. Det känns ju spontant som att det blir mycket billigare med. Det kommer ju gå åt mycket glasfiber och polyester menar jag. Men om du ändå provar, lägg gärna upp lite bilder här då. Jag är nyfiken och det är alltid kul när folk vågar prova något nytt.
  17. På min förra lilla segelbåt, J17, hade jag neddragna fall till sittbrunnen men lät dirken regleras som vanligt med en knap på masten. Jag kände aldrig behov av att reglera den från sittbrunn och tvivlar på att du kommer göra det på en magnefik midget heller. Jag hade spänt min dirk så att bommen hängde i den precis lagom så att storseglet lyfte bommen själv sista decimetern när jag hissade segel i topp bara. Sen kunde den hänga så orörd hela sommarn. Så avlastare eller clamcleats kändes som överkurs. Om du ofta revar seglet är det en annan sak kanske. Men du når väl mastens knapar om du hänger över ruffluckan i din båt med antar jag? Så det är väl inget större bekymmer att spänna dirken så heller när du revar? Om det skulle behövas, min kunde den hänga i samma läge oavsett.
  18. Du bör ha i åtanke att marken rör sig genom åren och stenar skjuter långsamt upp från marken. Därför lägger man först en vit "textilduk" sedan några cm fin sand och överst dammduken. Detta hindrar stenarna från att ha sönder duken underifrån. Dukar och sand kan följa naturens ständiga omformning med tjäle och is etc, till och med total bottenfrysning. Det gör inte en fiber/polyesterform! Den är styv och kommer att vara det ända tills dess form inte stämmer överens med marken längre, då spricker den troligtvis, likt en plasteka som ligger kvar i sjön när isen kommer. De färdiga dammarna i plast som finns är ju små nog att kunna tömmas under vintern och sannolikt lätta nog att kunna följa viss rörelse i marken. En del bygger sin damm av betong. Jag tror att det är både billigare och bättre än plast, men även då finns risk att den spricker så googla om hur det ska gå till om du väljer det istället. Själv lade jag duk enligt konstens alla regler för ca 15 år sen. Den dammen håller än och jag hade valt duk igen idag. Men jag föredrar att dammen ser så naturlig ut som möjligt så jag har lite sand och grus i den och låter "bottenskiten" som bildas ligga kvar. På så vis döljs vecken helt med tiden. Kanten upp på land är ca en halvmeter större än dammen och döljs delvis av sten, på andra ställen av grus och av mossa, som kommer av sig själv om du lägger ett par cm jord över duken. Mossan växer ner lite under vattenytan och verkar själv suga upp det vatten den vill ha, helt självskötande.
  19. Mmm jo så är oftast bra att se på saken. Men kattor som plockas isär eller lutas upp diagonalt är väl oftast bredare eller? Annars tycker jag det låter rätt korkat om du frågar mig. Max bredd i Sverige är 260cm. Man kan köra 310cm om man märker fortonet med -BRED LAST-, 310-450cm kräver efterfordon och över det krävs dispansener. Praktiskt taget alla svenska lastbilar med skåp är exakt 260cm. I många andra länder gäller 250cm. Oavsett hur brett fordonet är får den utskjutande lasten dock vara max 20cm per sida. Därför är det kritiskt att släpet som TS ska använda är minst 180cm brett. Men att plocka isär eller bygga lutande ställningar etc för att transportera 220cm låter onödigt krångligt. Ett par balkar som bär båten som TS visar länken ser ju genialt enkelt ut, och man kan ju till synes traila upp den från en ramp som vilken båt som helst. Tyngtpunkten blir dessutom lägre än att luta båten.
  20. Men 220 är inte speciellt brett och idag har ju Ts ingen kärra. Så det är ju bara att välja en kärra som är minst 180 bred så är det ju inget problem. Att sätta en liten lampa i varje hörn av den utskjutande lasten är ju en smal sak att ordna. Vitt fram och rött bak. Cykellysen skulle duga för att uppfylla lagkraven.
  21. Jag skulle tro att det räknas som utskjutande last. Då får det skjuta ut 20cm på varje sida. Så är släpet 180cm brett så får ju båten vara 220cm. Är släpet smalare har du för mycket utskjutande. Det kanske du kan komma runt genom att montera balkarna permanent och regga om, ingen aning om det är möjligt. Den utskjutande lasten (båten/balkarna) måste markeras både framåt och bakåt iaf.
  22. En del av mina förtöjningslinor har sett sina bästa dagar så det är väl snart dax att byta. Det är treslaget omkring 16mm jag vill ha. Polyestersilke är ju det som verkar bäst och jag använder det redan så det vet jag vad det är. Men det känns ju så blankt å glatt, lite plastigt. Dom där gamla tamparna som man fått med vid båtköp eller övertagande av båtplatser etc är ju så oerhört mycket trevligare och mjukare! Men vad är det för något? Det känns ju nästan som bomull men det är det såklart inte..? Erlandsons brygga t.ex säljer en variant med 70% polyestersilke och 30% polyesterull, är det den som blir så där göttigt mjuk och "oblank"? Har bara sett den på nätet, inte i verkligheten. Om det ändå blir 100% polyestersilke, vilka tycker ni är bäst/mest prisvärda? Jag splitsar själv och brukar tagla ändarna trots att det räcker att bränna, för att det blir finare , så jag värdesätter fin kvalité på tågvirket, mjukt och trasselfritt med mycket töj ska det va! Är t.ex Liros märkbart bättre än "no name" rullarna på hjertmans?
  23. Har aldrig använt BTs färg men målade för ett par år sedan en båt med Internationals enkomponentsfärg, Top lac tror jag den heter. Den var också väldigt rinnig väldigt länge. Kom snart på att man var tvungen att måla extremt tunna lager, och gå efter och stryka med pensel igen och igen ca var 15e minut utan att tillföra mer färg, för att förhindra rinning. Just när man dragit efter med penseln såg det såklart randigt ut, men minuten senare hade färgen sträckt ihop sig igen och blev bra.
  24. Vad tror du om en fjord 17? Kallas även fjordling. http://www.livetombord.se/artiklar/artiklar/20141114/tv-fjordling-17-ar-mycket-motorbat-for-pengarna Det är inte mycket att sova i men i övrigt en erkänt bra båt. Den finns både med inom och utombordare och verkar inte ha några gränser för hur mycket den klarar att övermotoriseras. Så prisspannet är väldigt stort beroende på motorval. Men helt inom din budget med mindre/äldre motor. Inom vikt och storleksramarna vad gäller trailanden med.
  25. Nix, obromsade 80km/h är ganska vanliga. En mycket vanlig typ är just de som kallas typ 750kg eu-trailer. Men att köra obromsat för dig är väl nästan att utesluta då. Trailer, båt, motor, bränsle och prylar kommer sannolikt över 500kg. Dessutom tror jag (inte 100% säker här) att det är totalvikten på trailerns regbevis som spelar roll, inte bruttovikten (den verkliga vikten). Du kan isf torska på att dra ett tomt obromsat släp reggat för 750kg även om du faktiskt bara drar kanske 200kg. Som sagt, mitt minne kanske sviker här men jag tror det är totalvikten, dvs släpets vikt + maxlast som avgör om du får dra det. Så OM du ändå köper obromsat ska det bara vara reggat som 500kg totalvikt. Om det blir aktuellt så läs på ordentligt på t.ex transportstyrelsens hemsida så du VET vad som gäller.
×
×
  • Skapa nytt...