IngemarE

Och då kan man ju lika gärna renodla det och driva direkt från en gemensam batteribank 😉 Skiljerelä är dessutom en stor risk, då de sällan är gjorda för den höga strömmen som kan passera vid körning av bogisen, utan att riskera att få kontakterna sammansvetsade. Är det dessutom ett spänningsavkännande relä kommer det koppla ifrån och isolera det enda stackars batteriet så snart man kör bogisen, eftersom spänningen sjunker även på matande sida. Men när det kopplats ifrån så skiljs ju lasten bort från den laddande generator/förbrukarsidan varvid det kopplas in igen. Och så från. Och till. Och varje gång sker kraftig gnistbildning på kontakterna. Så skiljerelä är alltså ingen höjdare i den inkopplingen.

Jag ser bara en manual och en bild. Och om du kopplat ihop blå och brun som finns på den bilden (eller RxD+ och RxD-. som du skrev innan) så är det ju fel. För att kunna ge ett vettigt svar så behöver du ju åtminstone visa oss BÅDA enheternas kablage och den ihopkoppling av dessas signaler du gjort.

RxD = Receive Data, och som standard är den s.k. differentiell och har en plus och en minusledning. Ibland kopplar man dock bara den ena (RxD+) och har minus som referens. RxD är alltså ett lyssnande par, och det som den lyssnar på brukar vara benämnt TxD (=Transmit Data), sändande paret. Har du kopplat ihop ena sidans RxD+ med andra sidans RxD- har du alltså kopplat ihop två lyssnare med varandra, dessutom vänt polariteten på ettorna och nollorna. Inte "out" mot "in". Exempel på en NMEA 0183-koppling (där man struntat i diffsignalering som jag nämnde ovan): EDIT: Nu när jag läser en gång till så skriver du att du kopplat ihop blå och brun, dvs TxD och RxD - på samma enhet ?!? Det funkar ju inte. Sedan brukar man ibland behöva ställa in vilka meddelandetyper som skall skickas via NMEA 0183, som default skickas oftast ingenting.

Det korta svaret är att du kan (alltid) få problem med spänningsdippar i synnerhet vid tillslag av en stor förbrukare, men om du får sådana spänningsdippar att utrustning - trots att den är gjord för att sitta i fordon som bil och båt - får problem, så har du snarast ett generellt energiförsörjningsproblem. Som tvärtom löses med mer energi (större eller fler batterier i parallell). För då är även spänningen så låg att bogisens kontaktor kan riskera att släppa under last ("knattrar"). Så det är inge bra..... --------------------------- Fler batterier i parallell ger alltså mycket lägre inre resistans hos kraftkällan och därmed lägre dippar på spänningen vid tillslag av lasten. Men om dina ordinarie batterier är väldigt dåligt laddade (och generatorn klen) alt. att de är gamla och trötta, så kan körning av bogproppen även ge sådana spänningsfall att annan utrustning startar om (plotter t ex). Men detta problem beror alltså inte på installationen. Sedan kan naturligtvis dåliga kablar/kontakter mellan batterier, huvudsäkring och annan dålig kontakt/spänningsfall innan fördelningsplinten/plusplinten ge samma symptom. Men med ordning och reda, rent och normal dimensionering är detta inget problem. I min båt (före ombyggnad till LiFePO4 i förbrukarbanken) kördes både bog- och akterpropeller (2x4hk), inverter för mikro m.m. på samma batteribank, 4x100Ah AGM. Ungefär liknande inkoppling som ditt schema, från en gemensam plusplint/fördelningsplint. De klarade galant att användas samtidigt, utan att ens PC:n eller router som gick direkt på rå-12V (och inte var direkt fordonsanpassade) tenderade till att starta om eller dumma sig. Hade samma på min förra. Men där fick jag ett samtal från den nya ägaren några år efter att jag sålt båten där han klagade på att bildskärmen slocknade när han körde bog- och alterprop. Skulle visa sig att batterierna höll på att ta kväll, så efter byte av batteribank (då 8-10 år gamla) var det inget problem längre.

Gick in på länken. Otroligt mycket broderande text men utan någon mer saklig faktainformation eller mer konkret teknisk info. Läst flera gånger under "viktiga egenskaper", men trots min bakgrund kan jag ändå inte med säkerhet säga vad grunkan vare sig är till för eller vad den gör. Inte mer än att den kommer göra mitt liv enklare att leva och min tillvaro bekvämare 🤔. Men med tanke på priset är jag fortfarande nyfiken. Har du någon länk till något lite mindre svävande och mer faktabaserat, t ex ett datablad eller manual ?

Ok, men flytta BP-säkringen till nära plusplinten ! Säkringen är till för att skydda kabeln mot överbelastning/brand, och skall sitta så nära kraftkällan som möjligt. Nu har du inget som skyddar mot kabelbrand om de långa kablarna skulle gnagas på vägen fram och bli kortis mellan t ex. Även BP-nödbrytaren bör sitta någonstans på vägen där den är lättåtkomlig. Framme i fören kanske under kojen vid BP är den inte till någon nytta när propellern hängt sig och man behöver stänga av den kvickt. Nej, det tycker inte jag heller. Kortslutningsströmmen på en 75W-panel är så låg att den 10A-säkringen aldrig kommer gå sönder. Inte ens med tvärkortis mellan plus och minus i t ex regulatorn. Inte heller blir det någon risk för kabelbrand ens med klena kablar (1,5-2,5mm²). Däremot skulle jag rekommendera att säkringen mellan regulatorn och plusplinten även den flyttas ner till plusplinten. Då skyddas kabeln mellan plint/regulator eftersom den ström som kan gå baklänges från plinten och upp (vid en kortis mellan plus/minus på vägen) lätt eldar kabeln, medan energin åt andra hållet inte blir mer än panelen kan ge. Som sagt - säkringen nära den kraftiga energikällan. Gäller även laddarsäkringen.

Jag hade skippat det separata batteriet alla dagar i veckan, och istället dragit lite grövre kablar. EDIT: Man kan t ex dra dubbla 35mm² för att få 70mm². Lättare att hitta och lättare att dra. Dels slipper du ett batteri i fören, där man kanske sover (ovanligt att drt händer, men även moderna batterier har läckt knallgas) och där det tar plats. Dessutom blir lösningen onödigt dyr och komplicerad, i synnerhet om du skall köra en DC/DC emellan (varför det förresten ?). Ett 70Ah bly/syrabatteri som lastas med kanske 300A (dvs när bogisen går) kommer faktiskt dippa flera volt, alltså tio ggr mer. Men det är en sak som man ofta glömmer att räkna på, utan betraktar batteriet som något slags "idealt". Kanske därför denna övertro på att man får så mycket bättre kraft med ett (stackars) separat batteri i fören. Med en DC/DC kommer dessutom bara marginell hjälp att kunna fås från ordinarie batteribank, vilka alltså annars kommer hjälpa till mer än man tror även med klena kablar med stort spänningsfall. Helt enkelt eftersom spänningstappet i det enda batteriet i fören ofta är ännu större än spänningsfallet i "laddkablarna". Gör det enkelt - samla batterierna på ett ställe och dra lite grövre kabel därifrån. Ingen separat laddlösning och inga konstigheter. Samt att det faktiskt oftast blir mycket bättre spänning vid bogisen även med spänningsfall i kabeln inräknat, då det är flera batterier som delar på lasten. Med 370A ström och 70mm² kommer det inte ens bli 1V spänningfall vid 10m kabellängd, vilket tillsammans med att fler batterier delar på bördan faktiskt kommer ge högre spänning vid bogisen än din lösning med separat batteri. Och så mycket enklare, och färre saker som kan strula. (När det gäller shunten så är f.ö. märkströmmen kontinuerlig belastning. Uppåt 10s med last x1,5 kommer inte förstöra den)

Man skall inte glömma att TS också kommer ha i sammanhanget tämligen korta kablar i sin installation. En faktor som verkstadsböckerna - enligt min erfarenhet - sällan tar hänsyn till. Istället garderar man sig för någon typ av "worst case" så att man har sin rygg fri i alla lägen. Men priset tog nog nästan installationen i min nya båt (varvsbyggd) - de korta sammankopplingskablarna från batteri till huvudsäkring & brytare var inte bara 1x 95mm² utan t.o.m. dubblerade (=190mm²) ! Visst kan man i denna båtmodell välja till så man har totalt hela12hk i bog/akterprop (på 12V), 3-5kW inverter, men detta var nästan groteskt grovt och givetvis väldigt svårt att dra snyggt. Och dessutom en stor mekanisk last t.o.m. för ANL-säkringshållaren. Är väl ingen svår gissning att ena 95mm²-kabeln plockades bort i samband med elombyggnad till LiFePO4 häromåret....

Jag var ju med nästan från början i PB.s historia. Då var den inte ägd av de stora drakarna och stämningen mellan redaktionen och den stora mängd frilansskribenter (bl a undertecknad) man då hade var mycket god. Artiklarna fick sticka ut och vara djupa, och det är klart att alla som läste tidningen inte förstod (eller var intresserade) av allt. Men rätt som det var kom just det där man själv nästan var nördigt intresserad av, och dessutom tillräckligt ofta för att tidningen skulle vara värd att fortsätta prenumerera på. Och med ett faktadjup som gjorde att även den som kunde en del i ämnet fick sig något till livs. Och inte sällan faktagranskade frilansarna varandras artiklar, så de skulle vara så rätt som möjligt. Den stora mängd frilansare man knutit till sig var dessutom utspridda i hela landet, och kunde då på ett trovärdigt sätt skriva om just sina hemmahamnar t ex, eller förstod traditionerna på just platsen reportaget kom ifrån. Dessutom var det i varje nummer någon form av kåseri kring båtlivet. Sedan bytte tidningen ägare, kvällstidningspersonal anställdes och en stor del av frilansarna fick sina avtal uppsagda. I stort sett en enda person från redaktionen i Stockholm åkte nu runt i landet och gjorde de reportage som frilansskribenterna gjort tidigare. Givetvis försvann hela lokalkänslan och den djupa sakkunskapen, och artiklarna blev lika slätstrukna som kvällstidningarnas. Detta trodde man alltså kunde ersättas med samma koncept som alltid - "personorienterad journalistik". Dvs man åker ut och hittar någon lokalbo som gjort något med sin båt och kan berätta. Denne lokalbo blir både expert, sakkunnig och (tror man) ger den där lokala och mysiga "hela Sverige"-känslan. Men istället blir det en väldigt ytlig artikel, då redaktionsmedlemmen som skriver ner allt inte gör det av brinnande hjärta utan bara pliktskyldigast för att få sitt arvode. Avsaknaden av granskning gör också att artiklarna även faktamässigt blir rätt fundamentala och tillför inget du inte redan kan få reda på genom att fråga vem som helst i din hemmahamn..... Minns att jag strax efter omläggningen till nya rutinerna hade en artikel (en av de sista innan jag inte heller var välkommen att skriva) om hur man med bara måttliga elkunskaper kunde bygga till halvfart på en modern bogpropeller (t ex Sleipner). Det är ju faktiskt väldigt sällan man behöver full kraft, och redan på halvfart går den 90% tystare. Den kom i tryck, utan att man som förr fick en PDF att korrekturläsa innan. Jag begrep knappt artikeln själv: Alla lägre spännings- och strömsiffror var uttryckta med ord istället för siffertal (för så skulle det vara, minsann), vilket gjorde vissa formler helt obegripliga. Men vad värre var - chefsdonnan för design hade plockat bort elschemat på bogpropellern som visade ombyggnaden rent elektriskt, med motiveringen att det var säkert ändå ingen av PB-läsarna som förstod vad det visade (underförstått: för hon gjorde det inte)..... Så ja, det var en helt annan tidning under dess första 10-talet år. En som jag gärna skulle kunnat tänka mig att prenumerera på igen.

Att tycka är bra. Att räkna på det är bättre 😉 Med den korta längden så kommer 35mm² att duga alldeles utmärkt. Om man som sagt räknar på det ger 300A vid 2m kabellängd (1,5m plus till starten och 0,5m minuskabel till blocket) bara c:a 0,3V spänningsfall. Helt försumbart m a o, i synnerhet i jämförelse med startbatteriets dipp på ett par volt vid belastning av starten. Fast känns det bättre och kabelskor m.m. klarar det så skaffa 50mm² och sätt dit, men det kommer inte ha någon märkbar praktiskt förbättring.

Nej, det är ju inte så olika. En laddare innehåller ju nästan alltid (minst) en spänningsomvandlare 😉 Och en spänningsomvandlare - som ju per definition lämnar en utspänning - kan mycket väl användas rakt av som laddare för vissa batterier. Man kan ju också ofta använda det som kallas "batteriladdare" som nätaggregat/strömförsörjning av sina 12V-prylar i båten - helt utan något att ladda....

En omvandlare med ställbar utspänning kan fungera utmärkt som just laddare av bly/syrabatterier, då dessa är konstantspänningsladdade och dessutom själva reglerar sin laddning utan att man behöver göra något med laddspänningen. Generatorn är ju en sådan t ex med sina 14V konstanta utspänning. Så om du ställer in utgången "12V" på att lämna 13,9-14,0V så kommer det nog fungera riktigt bra och vara tämligen säkert men ändå hyfsat snabb laddning. Jodå, med just bly/syrabatterier fungerar ju som sagt en fast spänning riktigt bra 😉. Men den kan/ska ju inte vara just 12V på ett 12V-batteri, den måste ju vara högre än batteriets egenspänning för att strömmen skall vilja flyta in i batteriet - det har du helt rätt i. Att sedan tillverkarna av laddare för bly/syra har hittat på en massa olika faser av laddcykeln och laddmoder är mest för att kunna tvinga i laddström så snabbt som möjligt. Ibland nästan mot batteriets vilja kan man tycka. Eller automatiskt känna av om batteriet börjar bli sulfaterat/dåligt, och då ösa på med höga spänningspulser som i alla fall ibland kan få det att må lite bättre ett tag igen. Annorlunda är det däremot med andra typer av batterier, där det kan gå riktigt galet om laddaren inte är anpassad för batteriets kemi, och t ex känner av när det är dags att lugna ner sig. EDIT: "DC/DC" betyder ju egentligen bara att det är en omvandlare som matas med DC-ström/spänning och omvandlar den till en annan DC-ström/spänning. Denna utström/spänning kan sedan vara fast variera eller vad som. Jämför med en AC/DC-omvandlare, en typisk nätadapter t ex. Sedan har det lite slarvigt blivit underförstått att en DC/DC är en switchande omvandlare, en som alltså hackar upp spänningen och på det sättet kan omvandla mycket mer effektivt än s.k. linjär omvandlare (som eldar upp överskottet i värme, men å andra sidan inte stör annan elektronik/radio). Så både batteriladdare, spänningsomvandlare och en hel del annat kvalar alltså in som "DC/DC-omvandlare" 🙂

Bra, då har du inte fått WiFi-only-modellen 🙂 Den ena anslutningen är ju en power/NMEA2000-kombo. Och den andra är en specifik för ekolodsgivaren.Varför tror det du skulle vara trådat Ethernet/"RayNet" i den ?

Om du menar i Quantummanualen så är det nog bilden som ljuger. Det är två separata kablar, vilket syns bra nedan. Det som är en Ethernetkabel kallar Raymarine på sina apparater för "RayNet": "RayNet" finns inte omnämnt i Element-manualen, då den (mig veterligen) inte har trådat Ethernet/RayNet. En annan sak - du har väl en RayNetkontakt förutom strömkontakten på radarns undersida ? Även Quantum finns ju i en snarlik modell med enbart WiFi, utan anslutning/kontakt för trådat Ethernet (RayNet).... 😞

Sk*tsnack. Quantum och Element följer givetvis vanlig WiFi-standard både vad gäller kommunikationsprotokoll och frekvenser. Annars skulle du ju inte se dem och få dem uppkodade i en app på telefonen, och annars skulle de få problem med godkännande världen över. Sedan innehåller WiFi-bandet (2400-2483,5MHz) drygt tio olika "kanaler", som dock är lite överlappande så faktiskt endast tre helt oberoende får plats. Möjligen menar servicekillen att enheterna går på en annan av dessa kanaler/frekvenser inom WiFi-bandet än de andra du har - vilket han knappast kan veta säkert. Och det spelar f.ö. ingen roll för appens mätning, den mäter dessa WiFi-noder som vilka andra som helst. Just för att det är just vad de är - vanliga standard WiFi-noder.... Eftersom datat skickas i korta paket är en normal WiFi-implementation f.ö. ganska störtålig, även om det finns andra WiFi-nät på samma kanal/frekvens. Intressant, har du en länk till manualen och den sidan ? Säker på att det inte är Y-kabel för att köra t ex dubbla transducers, en BB och en SB ? WiFi går på 2,4GHz, och det är synnerligen låg uteffekt (0,1W). Men radarn går inte där, den sveper i frekvens högre upp (7GHz eller så om jag minns rätt). Uteffekten på dessa "bredbandsradar" är f.ö. tämligen måttlig (några tiotals W ?) jämfört med gamla tiders (2-4kW pulseffekt), men jag sticker personligen ogärna upp huvudet i radarns sändarlob i alla fall när den är på.