Jump to content
Sunday 15 September 2019

Recommended Posts

Posted (edited)

Rubriken är inte felstavad.

På landbacken finns det magnetskyltar att sätta på bilen, med vit text på grön botten, eller vit text på röd botten, "övningskör" resp. "övningskörning".

Eftersom magnetskyltar inte attraherar plast- eller träbåtar, och dessutom kan påverka kompassen har vi inte sådana till sjöss... Tror jag...

Men det kunde kanske behövas.

 

För en tid sedan gled vi in i en ganska dålig naturhamn, på en vindpinad udde som dessutom var utsatt för svall från passerande båtar, här låg det redan en mindre snipa, vi var inne och rekade först, bad litet om ursäkt att vi störde kvällsfriden med en ylande hund och skrikande barnbarn. Hunden ville bada och barnen var såväl hungriga, uttråkade som övertrötta, en dålig kombo.

Men vi välkomnades iallafall.

Backade ut, fällde ankaret, och gick in igen med kättingrassel.

 

Så blev det en liten trevlig pratstund med befälhavaren i den lilla snipan. Denne berättade att det var första gången dom skulle sova över i båten i naturhamn, berättade vidare om alla händelser som hade föranlett denna båttur, det fanns en del detaljer som kunde vara hämtade ur SOS Sällskapsresan. Bland annat hade SSRS bidragit med en lossdragning från den delen av kustens mest välkända och tydlgast utmärkta 0,3m grund. Det var litet svårt att förstå sig på GPSen då kartorna i denna vred sig efter färdriktningen, så ett tankefel låg bakom incidenten. Men fritidsskepparen var lycklig ändå, båten flöt utan läcka och ingen eller inget ombord hade tagit skada.

 

Min besättning erbjöd sig att hjälpa till att slå i ytterligare en bergskil och komplettera med en lina till in till land så att det blev en traditionell hanfot, detta välkomnades, bara det att förtöjningsgodset ombord bestod i sådana klena linor som jag klassificerar som "tvättlinor" men ok, det fick duga.

 

Det var nu ungefär 150 cm mellan våra avfendrade båtar, snipan hade för sin storlek högst adekvata fendertar, sådana som är något större än prinskorvar.

Vi tog en öl tillsammans och fortsate att prata, då jag observerade snipans ankarlina som gick från akterdäckets knap lodrätt nedåt, det var omkring 3 meter djupt bakom båtarna. Så jag erbjöd mig att lägga om hans ankare med min gummibåt, jag hade ju ändå inte provkört min elektriska utombordare ordentligt vid denna tidpunkt. 

 

Så jag hoppade i gummibåten och halade upp snipans ankare, skepparen påpekade att det var tungt, nyinköpt, kanske avsett för en oceanångare, ok en överdrift, han sade också att det kanske inte var ett så bra ankare, att det fick dåligt fäste. Jag hade då fått ankarkättingen i mina händer, och får sedan upp en vanlig 10kg paraplydragg, som inte var utfälld, jag förvånade mig själv att jag kunde hålla mig, och inte brast ut i skratt, tog väl kanske på pokerfacet. 

Tja, svarade jag, "det är klart något bättre om man ju om man fäller ut ankaret så här" och så visade jag hur man gjorde, lade det på gummibåtens durk, backade ut så långt som ankarlinan räckte och lade ned i lerorna, som viken i fråga är döpt efter (ja den har ytterligare ett namn).

 

Morgonen därpå blev vi tillönskade god morgon och man tackade för kvällens hjälp och goda råd.

Det är roligt att möta trevliga människor, nybörjare till sjöss eller erfarna och väderbitna.

 

I  en annan hamn såg vi hur en 27-fots svensk kvalitetsbåt blev inhjälpt utan tack, och hur sedan den besättningen satt passiva när det sprang andra på bryggan för att hjälpa in en annan båt intill, som kom litet snett i sidvinden. Vi såg också hur dom slängde sitt hushållsavfall i glasskioskens papperskorg, dom saknade koden till sopskåpet, den man erhåller då man betalt hamnavgiften. Gubben ombord skurade båtens däck med levang och hamnens vattenslang, inte nog med att det råder bevattningsförbud, och det finns uppsatta skyltar med strikta restriktioner angående hur vattnet får användas, så stod det väl minst två anda båtägare på kö för att få tillgång till slangen. Deras hund gick lös på däck och kunde själv hoppa i land och attackera traktens enda kvarvarande katt.

Man avseglade morgonen därpå genom att först ha motorn i gång på tomgång i 20 minuter, sedan strula till det i en från början okomplicerad situation.

Ingen ombord, inte ens hunden hade flytväst. En annan av fritidskepparna ropade till den strulande båten:

-Dö, har du hyrt den eller?

 

I en helt annan gästhamn var det häromdagen väldigt hårt tryck på platserna, någon hamnvärd syntes inte till.

Det låg båtar på redden och väntade in en ledig plats.

Jag såg det inte själv eftersom jag var uppe i land med ett av barnbarnen, men en sexmeters svart, övermotoriserad och spoilerförsedd (eller med nån fånig vinge) RIB med unga vuxna killar, enligt uppgift "ståkholmare" snikte sig före en väntande segelbåt med en barnfamilj ombord in på en plats där det var tre-fyra meter djupt, killarna skulle bara i land och köpa glass, det tog tre timmar. Under tiden var det ytterligare några segelbåtar och iallafall en med barnfamilj som inte kom in till bryggan och försvann ut ur hamnen. Det fanns längre in, såväl vid bryggan som intill den samma, gott om platser på grunt vatten där man kunde förtöja mindre båtar tillfälligt för att köpa glass etc.

 

När vi anlände samma hamn tre-fyra timmar tidigare, blev vi invinkade av minst två besättningar, det såg ut som om glipan mellan två båtar bara var 30cm bred, men där hade det legat en större båt innan enligt uppgift, det var en ostlig vind som tryckte ihop båtarna, och jag hade svårt att hålla min egen båt i sidvinden då den drev i väg som en kork i en pissepotta, men med mycket hjälp och glada tillrop från land så kunde vi knö oss in, det är så det skall gå till!

 

Nybörjare har vi alla varit, sjöövare. Men man kan ha olika personligheter, man kan vara lugn och sansad, hjälpsam, ödmjuk, inlärande, eller nochalant och tyken och dessutom ohörsam.

Det är det som skiljer båtmänniskorna från de "nautiska nehanderthalarna"....

Edited by Georg_Ohm
  • Like 12

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tänk så mycket fortare snip-kaptenen som bjöd på sig själv och sina misstag kommer att lära sig! Han vet redan hur man använder draggen! Det hade han inte vetat om han varit otrevlig och ohjälpsam antar jag...

 

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 minuter sedan skrev reva:

Tänk så mycket fortare snip-kaptenen som bjöd på sig själv och sina misstag kommer att lära sig! Han vet redan hur man använder draggen! Det hade han inte vetat om han varit otrevlig och ohjälpsam antar jag...

 

 

Just precis, det är det som skiljer människorna från andra lägre livsformer, människorna (ja iallafall de flesta) lär sig av sina misstag. Enligt Darwin dör de andra ut, men där tvivlar jag.

Dessutom tror jag snipägaren lärt sig ställa in "fix north" eller vad det kan heta just den GPSen, samt grundlarmet. Förutseende hade han också lagt in SSRS nöd- och hjälpnummer i sin mobiltelefons telefonbok.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är alltid kul att observera andra båtägare i hamnar för det finns verkligen alla typer, några jag tycker är goda och nära jag inte tycker om och så alla mellan dem. Jag har ibland undrat hur jag själv uppfattas och har väl ibland märkt tydligt när jag hamnat långt ut i ena eller andra änden av skalan. Det som gör det extra intressant är ju att den jag tycker si om kan någon annan tycka så om. 

Gits Olsson skrev kåserier om "Gubbarna på ön" som jag iaf tyckte var väldigt roliga och träffande, men jag är säker på att många här på MG kunde skriva kåserier om gubbarna (mestadels de man ser) som kör båt. 

Men det var ju just detta som gav underlag till SOS Segelsällskapsresan förstås. 

Förlåt att jag kapade din tråd George Ohm men du är en av de som ofta skriver på ett kul kåseriaktigt sätt, även om det kanske inte var den egentliga meningen här 😀

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 minuter sedan skrev Slowrider:

Det är alltid kul att observera andra båtägare i hamnar för det finns verkligen alla typer, några jag tycker är goda och nära jag inte tycker om och så alla mellan dem. Jag har ibland undrat hur jag själv uppfattas och har väl ibland märkt tydligt när jag hamnat långt ut i ena eller andra änden av skalan. Det som gör det extra intressant är ju att den jag tycker si om kan någon annan tycka så om. 

Gits Olsson skrev kåserier om "Gubbarna på ön" som jag iaf tyckte var väldigt roliga och träffande, men jag är säker på att många här på MG kunde skriva kåserier om gubbarna (mestadels de man ser) som kör båt. 

Men det var ju just detta som gav underlag till SOS Segelsällskapsresan förstås. 

Förlåt att jag kapade din tråd George Ohm men du är en av de som ofta skriver på ett kul kåseriaktigt sätt, även om det kanske inte var den egentliga meningen här 😀

 

Trots att jag medvetet utelämnade en bokstav (r) i rubriken är denna tråd till för att kapas!

Gör som Lasse i Gatan, kapa!

 

Ja att studera anda båtägares misstag kan lätt bli en form av underhållning, men till en viss nivå, sedan blir det bara jobbigt, ungefär som John Cleese i karaktären som pensionatsdörstaåndaren "Basil Fawlty" skall rätta till ett redan begånget misstag och det blir bara etter värre. Och när sedan mistag nummer två skall repareras blir ju läget i TV-soffan rätt så ansträngt.

 

Så kan det kännas när man sitter på berget i en naturhamn och ser en erfaren sjöövare går på grund, trasslar in ankarlinan eller jollelinan i propellern, för att sedan förorsaka att hans hustru tillika fördäcksgast slutligen faller över bord eller kommer i kläm mellan båten och berget.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
13 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

att studera anda båtägares misstag kan lätt bli en form av underhållning, men till en viss nivå

 

Så länge ingen blir skadad kan det vara rätt kul. Fast man undrar varför somliga fruar fortsätter att vara gifta när man hör männen skrika och idiotförklara..

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev reva:

 

Så länge ingen blir skadad kan det vara rätt kul. Fast man undrar varför somliga fruar fortsätter att vara gifta när man hör männen skrika och idiotförklara..

Ja det kan man undra.

På den tiden vi skulle ha regnummer på våra båtar låg det en båt i samma hamn som min, som var döpt till "Second Wife" med regnummer FRU 02....

 

Ja det är ju nästa grej, när maken står på flybrige och gastar ut en massa konstiga och motstridiga kommandon till frun på fördäck, bär av åt babord! Håll emot! Se upp kranbalksvis styrbord, för helvete! Fattar du ingenting eller? Hoppa NU! 

Nä sådana äktenskap blir sällan långvariga, en sådan fru tröttnar fort och studerar Västtrafiks tidtabell, för att se om det är gynnsammare att åka tåg från Strömstad eller buss Grebbestad....

 

Det är sällan man ser frun på förarplats och mannen på fördäck, konstigt eller hur?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
1 timme sedan skrev Georg_Ohm:

 

Det är sällan man ser frun på förarplats och mannen på fördäck, konstigt eller hur?

 

Såg faktiskt det förra veckan. En 40’+ nånting segelbåt med ratt kommer in backandes i Skärhamn mellan raderna och frun vid rodret och mannen i fören. Hon hanterade båten elegant så tom, en del vred på nacken för att se hur detta skulle sluta. Men hon lotsade in båten med hjälp av bogpropellern och propellereffekten fram/back ända in till bryggan med aktern före. Var säkert många gubbar som blev något avis på denna kvinnas hantering av båten. Inte ett ljud kommunicerade de under tiden detta förlöpte vilket inte tog mer än max 2 minuter. Full koll på de fasta förtöjningarna som gick under deras roder från bägge håll.

Edited by pseudonym
  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det klart man hjälper till när nästa båt kommer och ska lägga till, speciellt om det är trångt och blåsigt. Nästa gång kan man själv behöva hjälp även om man kanske har seglat eller kört båt sedan man lärde sig att gå.

 

  • Like 3

Share this post


Link to post
Share on other sites
16 minuter sedan skrev per_62:

Det klart man hjälper till när nästa båt kommer och ska lägga till, speciellt om det är trångt och blåsigt. Nästa gång kan man själv behöva hjälp även om man kanske har seglat eller kört båt sedan man lärde sig att gå.

 

Gott att läsa det, men det är dessvärre inte alla som anser att man skall hjälpa varandra.

Det hände sig på Vrångö för en del år sedan att en idi... förlåt, "mindre älskvärd båtägare" knuffade ut oss igen efter att ha greppat förpulpiten. Om Djings Khan hade varit båtägare hade detta varit en släkting i rakt nedstigande led.

Share this post


Link to post
Share on other sites

En inföding, måhända? Vrång av födsel...

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Att bli arg leder ingenstans. Det är samma idioter som man träffar på i olika sammanhang på land. Bara att hålla sig långt ifrån och undvika kontakt för det psykiska välbefinnandets skull.

Betänk att de säkert uppfattas på samma sätt av övriga i omgivningen.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
2019-08-02 vid 23:22 skrev trewq:

Att bli arg leder ingenstans.

Det är så sant som det är sagt. Fast ingen är perfekt, och även om man kan skratta åt idioti 999 gånger av 1000 så kommer den tusende gången efter... ja cirka 999 gånger kanske. 

Och då jävlar gäller det att omgivningen håller sig undan 😛

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
2019-08-02 vid 17:33 skrev Georg_Ohm:

Så kan det kännas när man sitter på berget i en naturhamn och ser en erfaren sjöövare går på grund, trasslar in ankarlinan eller jollelinan i propellern, för att sedan förorsaka att hans hustru tillika fördäcksgast slutligen faller över bord eller kommer i kläm mellan båten och berget.

 

 

Kul att du nämner erfaren sjöövare. Hur länge är man sådan? Känns ofta som att jag är det trots ett 30+årigt sjöliv 😅

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Kom in till en ö med brygga där det låg en hel del båtar. Hittade en glugg mellan två båtar. Med svag sidvind gled vi sakta in och då blev det aktivitet på den ena båten som låg lite snett och besättningen sträckte upp ankartampen så det skulle bli enklare att lägga till. Men när vi var nästan framme gled vår segelbåt på ca 4 ton ner mot läbåten och dess ankartamp hamnade mellan vårt roder och köl farligt nära vår propeller så friläge fick det bli. Läbåten fick släppa på ankartampen och med hjälpande händer på båtarna bredvid kom vi till slut in och kunde lägga till. 

Detta skulle ju vara en enkel tilläggning men det strulade till sig lite trots drygt 40 års träning, så får väl fortsätta öva.

Edited by per_62

Share this post


Link to post
Share on other sites

Efter många år med segelbåt och några års båtlöshet har vi nu skaffat oss en styrpulpetare på drygt 5 meter för lite utflykter, bad och fiske. Första turen gick med bilen till Biltema för att proviantera tampar, fendrar, vettig ankarlina och lite annat som vi inte förstod hur föregående ägare klarat sig utan.

 

Sjövanan sitter i men man är nybörjare igen med en ny båt som manövreras på helt annat sätt en en segelbåt. Att läsa sjökort i marschfart på dryga 20 knop är en helt ny upplevelse för oss! Plotter finns, men det har vi aldrig använt tidigare så det är också en ny erfarenhet.

 

Helt klart är vi sjöövare igen! :)

 

PS. Kom iallafall ihåg hur man splitsar en tamp! 

 

 

20190801_152739.jpg

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 minuter sedan skrev Guding:

Efter många år med segelbåt och några års båtlöshet har vi nu skaffat oss en styrpulpetare 

En utförsbacke som många verkar hamna i ;)

Med ett undantag, de som har Nauticat, de verkar behålla sina båtar!

  • Like 1
  • Haha 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

@Guding Ett starkt tips är att planera rutten i förväg och lägga in på plottern. Precis hur du ska gå relativt grund osv, inget slarv. Det avlastar otroligt!!! Även på en långsam segelbåt!

  • Like 3

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 minuter sedan skrev AndW:

@Guding Ett starkt tips är att planera rutten i förväg och lägga in på plottern. Precis hur du ska gå relativt grund osv, inget slarv. Det avlastar otroligt!!! Även på en långsam segelbåt!

 

Det är lättnavigerade vatten i närområdet vilket nog blir det mesta för fiske och bad.
Men för längre utflykter är det ett bra tips! 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Det är ju mycket prestige i båtlivet så med ny båt blir det många pinsamma situationer. Senast häromdagen kom vi inte runt i ett slag och hamnade långt in i vassen med vår soling.. Två erfarenheter rikare! Inte ens med en soling kan man slå i lä från vassen och det är tydligen djupt tillräckligt för att segla även där det växer vass.. Har alltid fått höra att man inte ska ut i vassen eftersom det kan vara grunt där. 😂

Edited by Dava
  • Like 3
  • Haha 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.









×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy