Gå till innehåll
fredag 12 juni 2026
Mackey

Sjövägsreglerna - Regel 7 – Risk för kollision

Rekommendera Poster

Sjövägsreglerna - Regel 7 – Risk för kollision

Sid 11 i Rorgängarens kurs-pdf som du finner i ämnet Sjövägsreglerna - TFSF 2009:44 .

Där finns också annat "kursmaterial" och idén med detta och följande ämnen beskrivs. Grundtanken är att vi ska diskutera sjövägsreglerna på ett strukturerat vis och lära oss en massa.

__________________________________________________________

Nu kanske det hettar till?

 

a. Varje fartyg skall utnyttja alla tillgängliga medel, som med hänsyn till rådande förhållanden och omständigheter bedöms lämpliga för att avgöra om risk för kollision föreligger. I tveksamma fall skall sådan risk anses föreligga.

 

Hur gör man på ett fritidsskepp?

Jag brukar pejla med ögonen som enda hjälpmedel.

Enklast - och ganska tillförlitligt - är att titta på land bakom den båt man har skärande kurs med. Om den andra båten rör sig framåt jämfört med land så går den förom mig, om båten rör sig bakåt jämfört med land går den akterom mig och står den ganska still är det risk för kollision.

 

En noggrannare metod är att stå - eller helst sitta - på ett och samma ställe, styra mot samma mål och titta mot den båt man vill ha koll på. Om man ex.vis ser båten bakom styrbords vant så är det bara att sitta kvar och titta då och då och se om båten förflyttar sig. Om den förflyttar sig framåt så går den förom mig, bakåt så går den akterom mig och står den nära stilla så föreligger risk för kollision.

 

Jag vill påstå att den här metoden är lika bra - eller tom. bättre - än att pejla med kompass eller kikare med inbyggd kompass.

 

I dimma blir det svårare, men när man seglar eller paddlar går det faktiskt att höra om bäringen till ett motorljud ändras eller inte. Jag tycker det är svårare med mistsignaler eftersom man inte riktigt kommer ihåg varifrån den kom förra gången.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har jag (trots mitt nick) ingen radar, men det står följande i regel 7b:

 

"Om funktionsduglig radarutrustning finns ombord, skall denna utnyttjas på

rätt sätt, innefattande dels observation på stort avstånd så att tidig varning för

kollisionsrisk kan erhållas dels radarplotting eller likvärdig, systematisk

observation av upptäckta föremål."

 

Är man alltså skyldig att använda radar om man har en sådan? Gäller det även fritidsbåtar vid goda siktförhållanden? Finns någon praxis här?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skyldigheten att använda radarn finns, likaså att man ska nödvändig kunskap om hur den ska användas. 

Såvitt jag vet finns det inget rättsfall där fritidsbåt dömts för att inte ha använt sin radar. Ännu i alla fall. 

I en dom i Stockholms TR 2 sept 2009 ansågs en båt tillhöranade SSRS har brustit när man inte använt sin radar i god sikt. Det var solglitter och stäven skymde sikten när man var på väg upp i planing.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det blir ju faktiskt ett argument mot att installera radar på en fritidsbåt som används i skärgårdsmiljö.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det blir ju faktiskt ett argument mot att installera radar på en fritidsbåt som används i skärgårdsmiljö.

 

Ja man kan tänka sig att detta påverkar rättens syn på tvånget att använda radar. I större fartyg finns ju krav på att det ska finnas radar.

 

Sen är det ju ganska vettigt att ha en radar när sikten i dålig, eller som jag som gärna går hem i mörkret.

De som inte använder radarn är den typen av människor som har mer pengar än förstånd, där båt och utrustning mer är en slags (välbehövlig) penisförlängare ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Det blir ju faktiskt ett argument mot att installera radar på en fritidsbåt som används i skärgårdsmiljö.

 

Ja man kan tänka sig att detta påverkar rättens syn på tvånget att använda radar. I större fartyg finns ju krav på att det ska finnas radar.

 

Sen är det ju ganska vettigt att ha en radar när sikten i dålig, eller som jag som gärna går hem i mörkret.

De som inte använder radarn är den typen av människor som har mer pengar än förstånd, där båt och utrustning mer är en slags (välbehövlig) penisförlängare ;)

 

Alternativ 1 Man har ingen radar, blir påkörd från babord och blir frikänd.

Alternativ 2 Man har radar och blir därför inte påkörd.

Alternativ 3 Man har radar som man inte använder, blir påkörd från babord och fälld i domstol.

 

Radar verkar precis som ArneutanRadar (förlåt) skriver vara en dålig investering för en fritidsskeppare som inte brukar vara ute i mörker eller dålig sikt.

 

Kan man koppla kravet att använda utrustning även till AIS?

Det verkar inte vara helt ovanligt att de som har AIS-sändare på sin fritidsbåt av någon obegriplig anledning stänger av AIS-sändaren.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, man blir inte fälld om man blir påkörd. Skrivningen avser de falla när man i mörker eller nedsatt sikt  INTE väjer, trots väjningsplikt och man INTE har använt sin radar. Skyldig är man ändå, möjligen lite mer skyldig om man inte använt sin radar.

 

En inte helt ovanlig situation är att en snabbgående båt kör med solen i ögonen och kör över en roddbåt som han inte ser. Den båten har allvarligt brustit i regeln om utkik, har man dessutom inte använt sin funktionsdugliga radar kan möjligen skulden bli större. Hade man använt sin radar hade man inte kört på. Många använder sin radar precis så, det är det de kan, att beräkna CPA mm har de ingen aning om. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är väl inte så konstigt att inte alla vet vad CPA är och hur man räknar ut just den du tänker på. Det verkar finnas rätt många uttydningar här. :P

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För den som har en radar borde det vara en självklarhet att veta.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gav vi upp här? Innan vi kom fram till de intressanta diskussionerna om vem som skall väja för vem och när...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vänta bara tills någon rättshaverist till åklagare får tag på t.ex. följande fall:

 

Det är dimma. Ett fritidsskepp med radar blir upphunnet och påseglat av ett fritidsskepp låringsvis styrbord. Den påseglande har ingen radar och upptäckte inte den påseglade i tid i dimman. Farten är mycket låg och anses av åklagaren med visst fog kunna anses vara i praktiken anpassad efter väderförhållandena. Den påseglade har inte använt sin radar, dvs. inte "använt alla till buds stående medel för att undvika kollisionen" och därför inte upptäckt varifrån det andra fartyget närmade sig.

 

Den påseglade väjde av ren vana, som man i de flesta fall ska göra, styrbord hän vilket förvärrade situationen. Hade den påseglade haft radarn igång och kunnat tyda skärmbilden hade styrmannen förmodligen väjt babord hän och därmed förmodligen undvikit kollisionen.

 

Skulle vara intressant följa ett sådant fall genom "rättssystemet". Alla parter är ju nämligen skyldiga att använda alla till buds stående medel och vidtaga nödvändiga åtgärder för att undvika kollisionen.

 

Jag tror nämligen inte att den påseglade går ur händelsen skuldfri.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gav vi upp här? Innan vi kom fram till de intressanta diskussionerna om vem som skall väja för vem och när...

Lugn, jag lägger ut Regel 8.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vänta bara tills någon rättshaverist till åklagare får tag på t.ex. följande fall:

 

Det är dimma. Ett fritidsskepp med radar blir upphunnet och påseglat av ett fritidsskepp låringsvis styrbord. Den påseglande har ingen radar och upptäckte inte den påseglade i tid i dimman. Farten är mycket låg och anses av åklagaren med visst fog kunna anses vara i praktiken anpassad efter väderförhållandena. Den påseglade har inte använt sin radar, dvs. inte "använt alla till buds stående medel för att undvika kollisionen" och därför inte upptäckt varifrån det andra fartyget närmade sig.

 

Den påseglade väjde av ren vana, som man i de flesta fall ska göra, styrbord hän vilket förvärrade situationen. Hade den påseglade haft radarn igång och kunnat tyda skärmbilden hade styrmannen förmodligen väjt babord hän och därmed förmodligen undvikit kollisionen.

 

Skulle vara intressant följa ett sådant fall genom "rättssystemet". Alla parter är ju nämligen skyldiga att använda alla till buds stående medel och vidtaga nödvändiga åtgärder för att undvika kollisionen.

 

Jag tror nämligen inte att den påseglade går ur händelsen skuldfri.

 

Intressant fall. 

Påseglaren borde haft utkik "på backen". Det kanske han hade men upptäckte för sent. Gjorde han ändå ett försök att mildra kollisionen så får han pluspoäng.

Den påseglade kan hävda att hans radar betedde sig konstigt och han därför stängt av den. Kan han visa att den varit på service tex så blir det svårt att påvisa att radarn varit funktionsduglig. Förhoppningsvis får han åtminstone en liten del av skulden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst MaxSchmeling

Skyldigheten att använda radarn finns, likaså att man ska nödvändig kunskap om hur den ska användas. 

Såvitt jag vet finns det inget rättsfall där fritidsbåt dömts för att inte ha använt sin radar. Ännu i alla fall. 

I en dom i Stockholms TR 2 sept 2009 ansågs en båt tillhöranade SSRS har brustit när man inte använt sin radar i god sikt. Det var solglitter och stäven skymde sikten när man var på väg upp i planing.

 

Andrea Doria sjönk efter smällen då SALs Stockholm punkterade hennes skrov. Andrea Doria hade förvisso radar men vid sjöförklaringen framkom att Kapten Piero Calamai hade dåliga kunskaper om hur den funkade.

 

Hu!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Andrea Doria - Stocholm brukar kallas för den första radarassisterade kollisionen.

Inget av fartygen plåtade det andra, man hade alltså ingen riktig koll på det andra fartygets kurs och fart och heller inte minsta passageavstånd.

Stockholm gick på "fel" sida av farleden. Andrea Doria girade svagt BB (vilket skulle innebära att de skulle mötas SB mot SB). Stockholm girade SB, helt korrekt, men hade man plottat så hade man sett att det fanns risk för kollision. 

Sjöförklaringen fullföljdes inte eftersom parterna kom överens (samma försäkringsbolag).

Det som idag verkar konstigt är att 3:styrman Carstens var ensam på bryggan, det normal är att befälhavaren finns på bryggan när man är på väg in i dimma.

På 60/70 talet jobbade Carstens som överstyrman i Johnson Line. Det sades att han vägrade bli befälhavare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...